EU-stöd för AI-kompetens i turism i Norrland

59 miljoner kronor. Max 40 % i EU-medfinansiering. Och ett tydligt fokus på färdigheter, ekosystem och smart specialisering i Jämtland Härjedalen och Västernorrland.

För besöksnäringen i Mellersta Norrland är det här inte ”ännu en utlysning”. Det är en chans att göra det som många pratar om men få genomför ordentligt: bygga AI-kompetens och samarbetsstrukturer som faktiskt håller över tid – från utbildning och kompetensförsörjning till effektivare drift, bättre gästupplevelser och mer hållbara flöden.

Jag har märkt att många turistaktörer fastnar i verktygsfrågan (”vilken AI ska vi köpa?”). Utlysningen pekar i en smartare riktning: bygg förmåga. Bygg människor, processer, mötesplatser och datadrivna arbetssätt. Då blir verktygen utbytbara – och resultaten bestående.

Vad utlysningen betyder för besöksnäringen i Mellersta Norrland

Kort sagt: Utlysningen handlar om att stärka regionernas kapacitet att driva smart specialisering (S3), utveckla färdigheter och skapa ekosystem för innovation. För turism och besöksnäring betyder det att ni kan söka stöd för att bygga de strukturer som krävs för att lyckas med AI, digital transformation och grön omställning.

Utlysningen är öppen för offentliga aktörer, universitet/högskolor, forsknings- och utbildningsaktörer, företagsfrämjande organisationer och ekonomiska föreningar. Enskilda företag kan i praktiken bli målgrupp via projektens insatser (indirekt stöd), men privatpersoner kan inte söka.

Pengarna och ramarna – siffrorna ni behöver kunna

• Total pott: cirka 59 miljoner kronor
• Stödnivå: högst 40 % av projektets kostnader
• Medfinansiering: resterande 60 % måste vara offentlig och/eller privat
• Ansökningsperiod: 2025-08-11 till 2025-09-16
• Beslut: senast i december 2025
• Projekttid: max 3 år och 4 månader (förstudie max 12 månader)

En detalj som avgör allt: regional förankring

För mål 1.4 gäller en hård regel: projektidéer måste vara förankrade med Region Jämtland Härjedalen och/eller Region Västernorrland innan ansökan lämnas in. Det här är ingen formalitet. Det är ofta skillnaden mellan en ansökan som går vidare och en som stoppas direkt.

Smart specialisering + AI i turism: så hänger det ihop

Smart specialisering (S3) blir lätt en skrivbordsprodukt om den inte landar i konkreta kompetenser och projekt. Besöksnäringen kan vara ett område där S3 blir väldigt praktiskt: turism är en systembransch som spänner över transport, boende, mat, kultur, natur, handel och offentlig service.

AI passar extra bra här av tre skäl:

1. Efterfrågan varierar kraftigt (säsong, event, väder, resebeteenden)
2. Många små aktörer behöver stödstrukturer och gemensamma standarder
3. Data finns överallt men är ofta utspridd (bokning, beläggning, recensioner, flöden)

Det betyder att AI-satsningar som fungerar i besöksnäringen nästan alltid kräver samma sak som utlysningen efterfrågar: mötesplatser, gemensamma metoder, utbildning och styrning.

En bra tumregel: Om ni inte kan förklara hur kompetensen och samarbetet lever vidare när projektet är slut, då är det inte ett S3-projekt – då är det en tillfällig aktivitet.

Två spår att välja mellan: insatser till företag eller stödstrukturer

Utlysningen bygger på två resultatkedjor. Ni måste välja en huvudsaklig.

RK1: Direkta insatser till företag (praktisk nytta snabbt)

Kärnan: Insatser som stärker företagens konkurrenskraft, exportmognad, affärsutveckling, hållbarhet och digitala mognad – kopplat till regional S3.

För turism/hotell/restaurang kan RK1 vara rätt när ni vill göra saker som:

• ta fram AI-stödd kompetensutveckling för säsongspersonal (mikrolärande, språkstöd, service-scenarier)
• införa datadriven bemannings- och beläggningsplanering
• höja digital mognad kring prissättning, distribution och kanalstrategi
• stärka exportmognad med marknadsinsikter och segmentering

RK2: Utveckling av stödstrukturer (det som gör att allt skalar)

Kärnan: Bygga kapacitet för god styrning av S3 och skapa långsiktiga stödstrukturer.

RK2 passar när ni vill bygga ”maskinrummet” som många regioner saknar:

• regionala kompetensnav för AI i besöksnäring
• återkommande mötesplatser mellan akademi–offentlig sektor–näringsliv
• gemensamma metoder för data, uppföljning och indikatorer
• analyser som identifierar flaskhalsar: kompetensbrist, dataåtkomst, regelkrav, finansieringsglapp

Min ståndpunkt: Om ni vill att besöksnäringen ska hänga med i AI-utvecklingen under 2026–2029 är RK2 ofta mer värdefullt än ännu ett punktprojekt.

Projektidéer som passar utlysningen – med AI och utbildning i centrum

Svar först: De starkaste projektidéerna kombinerar kompetensutveckling (EdTech), samverkan och konkreta användningsfall i drift.

Här är fem projektupplägg som typiskt matchar både utlysningen och besöksnäringens behov.

1) AI-akademi för besöksnäringen (mikrokurser + arbetsplatslärande)

Bygg en regional utbildningsmodell där hotell, destinationer och restauranger får:

• korta moduler (30–60 min) om AI i vardagen
• rollbaserade spår: reception, housekeeping, revenue, marknad, ledning
• uppföljning: före/efter-mätning av digital mognad

AI kan användas i själva utbildningen: adaptiva quiz, språk- och skrivstöd, simulering av gästcase.

2) Gemensam ”data-sandlåda” för destinationer

Skapa en trygg testmiljö där flera aktörer kan arbeta med:

• anonymiserad boknings- och beläggningsdata
• besöksflöden (t.ex. från räkning, mobilitetsdata, evenemang)
• recensioner och omdömen för kvalitetsarbete

Poängen är inte att bygga ett nytt gigantiskt system. Poängen är att få gemensamma arbetssätt så att AI-projekt blir möjliga utan att varje aktör startar från noll.

3) Mötesplats för smart specialisering: turism + industri + energi

Mellersta Norrland har starka kopplingar mellan industriell omvandling, energi och platsutveckling. Turism påverkas direkt av det: arbetspendling, affärsresor, boendekapacitet, evenemang, varumärke.

Bygg en mötesplats där man utvecklar projekt i gränslandet:

• affärsturism kopplad till nya industrietableringar
• hållbara transporter och reseplanering
• kompetensväxling: industriell data → turismens operativa data

4) AI för kompetensförsörjning och onboarding i säsong

Besöksnäringen har en återkommande utmaning: många nyanställningar på kort tid. Ett projekt kan skapa:

• AI-stödda onboardingflöden
• standardiserade service- och säkerhetsrutiner
• språkstöd för flerspråkiga team

Det är EdTech i praktiken – och det påverkar kvalitet, arbetsmiljö och gästnöjdhet.

5) Analysprojekt som hittar flaskhalsarna (och föreslår lösningar)

Utlysningen efterfrågar analyser som löpande utvecklar processen. För turism kan analysen handla om:

• var i kedjan kompetens brister mest (data, ledarskap, process, verktyg)
• vilka AI-användningsfall som ger mest effekt per krona
• vilka regler/avtal som bromsar datadelning

En välgjord analys kan bli er färdplan för 2026–2029.

Så skriver ni en ansökan som håller: förändringsteori, hållbarhet och mätbarhet

Svar först: Tillväxtverket vill se att ni vet exakt vilken förändring ni ska skapa, hur ni mäter den och hur hållbarhet integreras i praktiken.

Bygg en enkel förändringsteori (som går att granska)

En fungerande förändringsteori kan uttryckas i fyra rader:

1. Problem: t.ex. låg AI-mognad och fragmenterad kompetens i besöksnäringen
2. Insats: utbildning + stödstruktur + testmiljö + mötesplats
3. Direkt resultat: antal utbildade, antal samverkanscase, antal testade användningsfall
4. Effekt: ändrat arbetssätt: datadrivna beslut, snabbare onboarding, bättre kapacitetsplanering

Gör hållbarhetsanalysen konkret

Hållbarhet är ett krav. Det räcker inte med vackra ord. För turismprojekt blir det starkt när ni kopplar hållbarhet till drift:

• Ekologiskt: minskat matsvinn via prognoser, optimerad städning/linneflöden
• Socialt: bättre arbetsmiljö genom tydligare rutiner och jämnare belastning
• Ekonomiskt: stabilare lönsamhet i säsong genom bättre planering

Var brutalt tydliga med indikatorer

Välj indikatorer som speglar beteendeförändring, inte bara aktivitet:

• andel chefer som använder prognoser i bemanningsplanering
• tid till självständigt arbete för nyanställda (onboarding)
• antal företag som genomfört datadrivna förbättringar per kvartal

Vanliga frågor jag får (och raka svar)

”Kan ett turistföretag söka?”

Nej, inte som huvudansökare i den här utlysningen. Men företag kan vara målgrupp och få indirekt stöd via projektet, beroende på upplägg och statsstödsregler.

”Kan vi skala upp ett pågående projekt?”

Ja, pågående projekt (inte förstudier) kan söka utökad finansiering via en ändringsbegäran, med budget, aktivitetsplan och nya målvärden.

”När får man pengarna?”

Utbetalning sker normalt i efterskott för betalda kostnader. Likviditet behöver planeras. Förskott kan ibland vara möjligt.

Nästa steg: så tar ni initiativ redan i januari 2026

Beslut ska vara tagna senast i december 2025, vilket gör början av 2026 till en praktisk startsträcka. Det smarta är att använda Q1 till att:

1. samla rätt partners (region, akademi, destinationsbolag, företagsfrämjare)
2. välja RK1 eller RK2 och skriva en tydlig förändringsteori
3. säkra medfinansiering och göra en realistisk likviditetsplan
4. spika 2–3 AI-användningsfall som måste testas under första halvåret

Om du jobbar med turism, hotell, destination eller kompetensförsörjning i Jämtland Härjedalen eller Västernorrland: jag tycker du ska se den här typen av EU-stöd som ett sätt att göra AI-satsningar mindre personberoende och mer som en del av regionens infrastruktur.

Frågan som avgör om ni lyckas är enkel: bygger ni ett projekt som lär upp folk att använda AI i vardagen – eller bygger ni en organisation som klarar att fortsätta utvecklas när nästa verktygsvåg kommer?