Skolverket får ny överdirektör – AI-spåret framåt

När regeringen den 2025-09-18 utsåg Christina Månberg till överdirektör för Skolverket var det lätt att se nyheten som “bara” en chefsrekrytering. Jag tycker det vore att missa poängen. Skolverket är en av de myndigheter som i praktiken avgör takten i svensk skolas digitalisering – och 2025 är digitalisering inte längre synonymt med fler surfplattor. Det handlar om AI i skolan, data, integritet, likvärdighet och om att få lärares vardag att fungera.

December 2025 är dessutom en tidpunkt då många huvudmän sitter med två parallella verkligheter: å ena sidan press på resultat, lärarbrist och arbetsmiljö; å andra sidan förväntningar på att generativ AI ska “fixa” individanpassning, återkoppling och administration. Ny ledning på Skolverket skapar ett fönster för att göra det som ofta saknas: tydliga ramar, praktiskt stöd och en nationell riktning som går att omsätta i klassrum, inte bara i strategidokument.

Varför överdirektörsrollen spelar roll för AI i skolan

Skolverket påverkar AI-frågan mer än många tror, eftersom myndigheten sätter ton för tolkningar, vägledningar och nationella satsningar som kommuner, friskolehuvudmän och skolledare sedan bygger sina beslut på.

Överdirektören är inte “AI-chef”, men rollen blir avgörande när Skolverket ska:

• prioritera vilka stödmaterial som tas fram (t.ex. för AI och bedömning, AI och undervisningsplanering)
• driva intern samordning mellan juridik, pedagogik, IT och verksamhetsutveckling
• representera myndigheten i samverkan med andra aktörer (myndigheter, lärosäten, huvudmän, leverantörer)
• skapa tempo i arbetet med säker digital infrastruktur och ansvarsfördelning

Enkelt uttryckt: AI blir antingen ett lapptäcke av lokala experiment – eller en kontrollerad utveckling med likvärdighet i fokus. Skolverkets ledning kan bidra till det senare.

Myten: “AI handlar mest om verktyg”

Det är en seglivad missuppfattning att AI i skolan främst handlar om vilka appar man köper. Den verkliga flaskhalsen 2025 är nästan alltid en kombination av:

1. styrning (vad är tillåtet, när, och varför?)
2. kompetens (vad behöver lärare faktiskt kunna?)
3. process (hur inför man utan att öka arbetsbördan?)
4. data och integritet (vad får behandlas, och hur säkras det?)

Ny ledning kan flytta fokus från “pilotprojekt” till skalbar implementering.

Tre områden där en ny ledning kan sätta riktning direkt

Det finns tre spår där Skolverket – med ny överdirektör – kan göra skillnad snabbt, utan att invänta fler utredningar.

1) Praktiknära vägledning för generativ AI i undervisningen

Lärare behöver inte fler allmänna formuleringar om att “använda verktygen ansvarsfullt”. De behöver beslutstöd som går att använda på en måndag kl. 08:10.

En tydlig nationell linje bör svara på konkreta frågor som:

• När är AI ett stöd och när blir det en otillåten genväg?
• Hur designar man uppgifter där elever visar kunnande även med tillgång till AI?
• Vilka moment lämpar sig för AI-stöd (idéutkast, språklig feedback) och vilka kräver mer begränsning (självständiga resonemang, källkritik)?

Min ståndpunkt: Skolan tjänar på att normalisera AI som hjälpmedel i vissa faser av lärandet – men samtidigt skärpa kraven på transparens (hur AI använts) och process (hur eleven arbetat).

2) Likvärdig AI kräver likvärdig infrastruktur

AI i skolan blir snabbt orättvist om en kommun har bra inloggning, licenshantering och säkra plattformar – och en annan sitter fast i manuella processer och osäkra konton.

Här kan Skolverket driva en mer standardiserad syn på vad “grundnivå” bör innebära:

• robust identitetshantering och behörigheter
• tydliga krav på leverantörer kring dataskydd och loggning
• rutiner för incidenthantering och riskbedömningar
• upphandlingsstöd som tar höjd för AI-funktioner (och inte bara traditionell EdTech)

Det låter tekniskt. Men effekten är pedagogisk: när infrastrukturen är stabil kan lärare fokusera på undervisning, inte kontohaverier.

3) Från “AI-policy” till arbetssätt som sparar tid

Många skolor har under 2024–2025 tagit fram AI-policyer. Bra. Men nästa steg är det som avgör om AI faktiskt hjälper: arbetssätt och rutiner.

Exempel på rutiner som brukar ge effekt i praktiken:

• en gemensam mall för hur elever redovisar AI-användning (1–5 rader räcker)
• en checklista för lärare inför AI-stödda uppgifter: syfte, risk, bedömning, stöd
• ämnesvisa exempelbanker (svenska, NO, moderna språk) med uppgifter anpassade för AI-eran

Skolverket kan bidra genom att ta fram nationellt återanvändbara upplägg, så att varje enskild skola inte behöver uppfinna hjulet.

Så kan AI stödja Skolverkets mål: individanpassat lärande (på riktigt)

Individanpassat lärande blir lätt ett buzzword. AI gör det möjligt, men bara om vi menar rätt sak. Det handlar inte om att varje elev ska sitta ensam med en chatbot. Det handlar om att lärare får bättre möjligheter att:

• se mönster i elevers missuppfattningar
• ge snabbare, mer specifik återkoppling
• variera nivå och stöd utan att skriva 30 versioner av samma uppgift

Konkreta användningsfall som fungerar i svensk skola

Här är tre exempel jag sett fungera när de görs strukturerat:

1. Formativ återkoppling på skrivutkast
   AI kan ge språkliga förbättringsförslag och peka på oklarheter. Läraren bedömer innehåll, resonemang och progression. Resultat: elever får fler iterationer på samma lektion.

2. Differentierade övningar i matematik
   AI-genererade uppgifter kan varieras i svårighet och kontext (t.ex. “handla på Ica”, “planera en resa med SJ”), men måste kvalitetssäkras av läraren. Resultat: fler elever hamnar i rätt utmaningsnivå.

3. Stöd för elever med svenska som andraspråk
   AI kan förenkla instruktioner, ge exempelmeningar och förklara begrepp på ett mer elevnära sätt. Resultat: mindre tid går åt till att “avkoda uppgiften”, mer till att lösa den.

En bra tumregel: AI ska minska friktion i lärandet, inte ersätta lärandets kärna.

Det svåra: bedömning, fusk och tillit – och en bättre väg framåt

AI har gjort det enklare att lämna in texter som ser “färdiga” ut utan att eleven har tänkt klart. Men att svara med totalförbud är ofta en kortsiktig lösning som flyttar problemet, inte löser det.

En mer hållbar linje bygger på bedömningsdesign:

Bedöm det som AI har svårare att fejka

• muntliga resonemang och följdfrågor
• processloggar: skisser, utkast, ändringar, reflektion
• uppgifter kopplade till klassrumsarbete (laborationsdata, diskussioner, gemensamma källor)
• lokala fall och egna erfarenheter (t.ex. “utgå från vår debatt i tisdags…”)

Gör AI-användning spårbar, inte skamlig

När elever måste redovisa hur de använt AI (t.ex. idéstöd, språkgranskning, dispositionsförslag) sjunker incitamentet att fuska. Det blir mer som källhänvisning: normalt, men reglerat.

Det här är ett område där Skolverkets tydlighet skulle spara enormt mycket tid lokalt – eftersom varje kommun annars uppfinner egna modeller.

Checklista för huvudmän och EdTech-aktörer: så förbereder ni 2026

Nyheter om ledarskap är en bra trigger för att se över den egna planen. Här är en kort checklista jag rekommenderar inför vårterminen 2026.

1. Bestäm 3 prioriterade användningsfall
   Välj sådant som sparar tid eller höjer kvalitet direkt (t.ex. formativ feedback, språkstöd, lektionsplanering).

2. Säkra juridik och dataskydd innan skalan
   Gör riskbedömningar, datakartläggning och bestäm vilka verktyg som är godkända.

3. Utbilda lärare i “AI-pedagogik”, inte bara knappar
   Fokus: uppgiftsdesign, bedömning, källkritik och klassrumsrutiner.

4. Mät två saker – inte tio
   Exempel: lärartid per vecka på återkoppling och elevprogress i ett avgränsat moment.

5. Bygg ett samarbete mellan IT, skolledning och elevhälsa
   AI påverkar arbetsmiljö, stress och tillgänglighet. Det är inte en ren IT-fråga.

Vad betyder utnämningen för AI inom utbildning och EdTech?

Christina Månbergs utnämning till överdirektör för Skolverket är inte en garanti för snabbare AI-adoption. Men den är en påminnelse om var nyckeln sitter: styrning som gör det lätt att göra rätt.

För oss som jobbar med AI inom utbildning och EdTech är signalen tydlig. 2026 kommer handla mindre om att imponera med funktioner och mer om att:

• bevisa att AI-lösningar fungerar i vardagen
• visa att de är säkra, rättvisa och begripliga
• hjälpa skolor att implementera utan att lägga ännu ett lager på lärarnas redan fulla schema

Om Skolverket under ny ledning kan bidra med praktiska riktlinjer och tydligare ramverk för AI i skolan, blir nästa steg enklare för alla: lärare, elever, huvudmän – och leverantörer.

Det är också den fråga jag tycker att hela sektorn ska bära med sig in i 2026: Vilken AI-användning gör undervisningen mer mänsklig – genom att frigöra tid för relation, ledarskap och förklaringar?