Ny överdirektör – så kan AI i skolan ta fart 2026

Den 2025-09-18 kom beskedet: Christina Månberg utses till överdirektör för Skolverket. På pappret är det en myndighetsnyhet. I praktiken kan det bli en av de viktigare signalerna för hur Sverige tar nästa steg i AI i skolan och hur EdTech ska fungera i verkligheten – inte bara i pilotprojekt.

Det här spelar roll eftersom Skolverket är en av få aktörer som kan göra två saker samtidigt: sätta riktning (stöd, vägledning, styrning) och skapa förutsättningar (ramverk, nationella initiativ, tolkningar som skolhuvudmän faktiskt vågar följa). När AI-verktyg går från “spännande test” till vardagsinfrastruktur hamnar myndighetsledarskap plötsligt mitt i klassrummet.

Jag tar en tydlig ståndpunkt: Sveriges största AI-hinder i skolan är inte teknik, utan styrbarhet och likvärdighet. Och just därför är det intressant när en ny överdirektör kliver in.

Vad betyder utnämningen i praktiken för AI och EdTech?

Det mest konkreta svaret: en ny överdirektör kan påverka takten i hur Skolverket prioriterar vägledningar, uppföljning och samordning kring digitalisering och AI.

Skolverket driver inte varje inköp, varje plattform eller varje kompetensutvecklingsdag. Men myndigheten påverkar vilka beslut som känns “säkra” att ta för kommuner, fristående huvudmän och rektorer. Det är särskilt sant när det gäller:

• Ramar för ansvarsfull AI-användning (vad är rimligt, vad är riskabelt?)
• Likvärdighet (hur undviker vi att AI blir en kommunfråga där postnumret avgör?)
• Uppföljning (vilka effekter ska mätas och hur?)

Varför ledarskap väger tyngre än verktygsval

AI i utbildning har en märklig dynamik: det är enkelt att komma igång, men svårt att skala.

En lärare kan testa en AI-assistent på 30 minuter. En kommun som vill skala till 40 skolor behöver däremot svar på jobbiga frågor: personuppgifter, upphovsrätt, inköpsprocess, förändringsledning, kompetens, incidenthantering och – inte minst – vem som tar ansvar när det blir fel.

Det är här Skolverkets ledning blir relevant. Om myndigheten ger tydlig vägledning och praktiska mallar ökar sannolikheten att fler vågar göra rätt saker, snabbare.

Tre områden där Skolverket kan få AI att fungera i vardagen

Kärnan: För att AI ska bli hållbart i skolan krävs gemensamma arbetssätt, inte bara nya appar.

Här är tre områden där Skolverket (och därmed dess ledning) kan göra stor skillnad under 2026.

1) Från “policy-dokument” till beslutsstöd som rektorer använder

Många skolhuvudmän har idag AI-policyer som är välmenande men för generella. Det leder ofta till två extremer:

• totalförbud (som ändå kringgås), eller
• fri lek (som ökar riskerna och stressen).

Skolverket kan bidra genom att göra vägledning mer operativ. Jag menar:

• beslutsstöd per användningsfall (t.ex. “AI för återkoppling på text” vs “AI för betygsunderlag”)
• risknivåer (låg/medel/hög) med tydliga exempel
• ansvarskedjor: lärare–rektor–huvudman–leverantör

En mening som borde sitta på väggen i varje projekt: “AI får stötta undervisningen, men läraren äger bedömningen.” Det är inte konservativt. Det är en förutsättning för förtroende.

2) Individanpassat lärande som inte skapar en “data-skola”

Individanpassat lärande med AI är ofta det som får politiker och ledningar att tända till. Men om man inte styr det rätt riskerar man att bygga en skola där elever “optimeras” av algoritmer istället för att undervisas.

En bättre väg är att använda AI som assistans i tre tydliga lager:

1. Planering: AI hjälper läraren att skapa nivåindelade övningar och alternativa förklaringar.
2. Genomförande: elever får stöd för att komma igång, hålla struktur och få ledtrådar (inte facit).
3. Uppföljning: AI sammanfattar mönster (t.ex. vanliga missuppfattningar) – läraren tolkar.

Skolverket kan påverka detta genom att betona didaktik före funktion, och genom att uppmuntra uppföljning som mäter mer än “tid i verktyget”.

3) Nationell samordning av dataskydd och leverantörskrav

Det mest underskattade hindret för EdTech i Sverige är fragmenteringen: 290 kommuner, olika tolkningar, olika avtal, olika riskbedömningar.

Resultatet blir ofta att skolor lägger orimligt mycket tid på att uppfinna samma hjul – eller att man fastnar och inte kommer framåt.

Skolverket kan inte ensam lösa juridiken, men kan driva på en mer enhetlig praktik genom:

• gemensamma kravbilder för AI-leverantörer (transparens, loggning, datalagring)
• rekommenderade avtalsbilagor och checklistor
• stöd för DPIA/konsekvensbedömningar anpassade för skolmiljö

Det här är “tråkigt” arbete. Men det är exakt det som gör att AI kan bli tryggt, likvärdigt och skalbart.

Så påverkas lärare, rektorer och huvudmän – konkret

Direkt effekt: Utnämningen i sig förändrar inte klassrummet på måndag. Indirekt effekt: signalvärdet och prioriteringarna kan forma 2026 års arbetssätt.

För lärare: mindre ensamhet, tydligare ramar

När ramarna är otydliga blir AI en privat fråga: vissa testar mycket, andra ingenting, och många känner stress över att hamna fel.

Det som hjälper mest är inte fler inspirationsföreläsningar – utan praktiska rutiner:

• när AI får användas i uppgifter
• hur elever ska redovisa process (inte bara resultat)
• hur man ger återkoppling som inte blir “AI mot AI”

För rektorer: från “projekt” till förändringsledning

Rektorer som lyckas med AI gör oftast tre saker tidigt:

1. väljer 1–2 prioriterade användningsfall (t.ex. språkstöd och formativ återkoppling)
2. sätter gemensamma arbetssätt i arbetslagen
3. följer upp med enkla mått: kvalitet, tidsbesparing, elevupplevelse, incidenter

Om Skolverket trycker på den här typen av strukturer blir det lättare att motivera, styra och följa upp.

För huvudmän och EdTech: tydligare spelplan (och hårdare krav)

EdTech-aktörer gynnas av tydlighet. Men de behöver också tåla granskning.

Jag tror att 2026 blir året då fler huvudmän kommer kräva:

• bevis på pedagogisk effekt (inte bara nöjdhet)
• spårbarhet: vad verktyget gör och varför
• tydliga datavillkor och incidentprocesser

För seriösa aktörer är det bra. Det gör marknaden mindre spretig och mer professionell.

“People also ask” – frågor som dyker upp i AI-samtal i skolan

Kommer Skolverket att rekommendera specifika AI-verktyg?

Troligen inte. Myndigheter i Sverige brukar fokusera på principer, ramar och stödmaterial snarare än en “lista på godkända appar”. Det viktiga blir istället krav på funktion, säkerhet och användning.

Är AI förenligt med likvärdig bedömning?

Ja, om AI används som stöd och inte som bedömare. Likvärdighet stärks när lärare får bättre underlag och mer tid för professionell bedömning. Den försvagas när AI används som genväg för betygsnära beslut.

Vad är den snabbaste nyttan av AI i skolan?

Avlastning i planering och anpassning. Exempel: alternativa instruktioner, nivåanpassade övningar, språkstöd och sammanfattningar. Det frigör tid till undervisning och relationer.

En praktisk 30-dagars plan för att starta AI-arbete på rätt sätt

Poängen: Ni behöver inte vänta på perfekta nationella ramar för att arbeta klokt lokalt. Men ni måste vara strukturerade.

1. Vecka 1: Välj ett användningsfall

   • Exempel: “AI-stött textrespons i svenska 7–9” eller “språkstöd i NO för flerspråkiga elever”.

2. Vecka 2: Sätt spelregler i en A4

   • Vad får AI göra?
   • Vad får AI inte göra?
   • Hur dokumenterar elever användning?

3. Vecka 3: Pilot med 2–3 lärare och gemensam logg

   • Skriv ner tidsåtgång, elevreaktioner, kvalitetsproblem, riskhändelser.

4. Vecka 4: Utvärdera och besluta om skalning

   • Fortsätt, justera eller stoppa.
   • Gör det synligt varför.

Det här är förändringsledning som funkar i skola: små steg, tydliga ramar, snabb feedback.

Vad jag hoppas att 2026 präglas av

Christina Månbergs utnämning till överdirektör är en påminnelse om att AI i skolan är en styrningsfråga lika mycket som en teknikfråga. När ledarskapet fungerar blir AI en vardaglig resurs för individanpassat lärande och bättre uppföljning – utan att skolan tappar kontrollen över etik, kvalitet och likvärdighet.

Om du jobbar som skolledare, huvudman eller EdTech-ansvarig: gör 2026 till året då ni går från “testar lite” till “inför på ett sätt som håller”. Jag har sett att det är fullt möjligt, men bara om man är tydlig med vad AI ska lösa och hur ni följer upp.

Vilket område vill du att Skolverket prioriterar först för att få AI att fungera i svenska skolor: dataskydd, didaktiska riktlinjer eller uppföljning och effektmätning?