AI i besöksnäringen: vinn på trenderna från vecka 50

AI inom turism och besöksnäringBy 3L3C

Vecka 50 visar hur mobilitet, event och naturturism förändras. Så kan AI hjälpa svensk besöksnäring att öka bokningar och minska friktion.

AIBesöksnäringDestinationsutvecklingMobilitetEvenemangNaturturismBokningsoptimering
Share:

AI i besöksnäringen: vinn på trenderna från vecka 50

Halverad nattågstrafik till Norrbotten, ny vinteröppen säsong på Liseberg, rekordhandel i Ullared och nya digitala plattformar för cykel- och vandringsleder i Skåne. Vecka 50 visar en tydlig sak: svensk besöksnäring rör sig snabbt – men inte alltid i takt med infrastrukturen.

Det är här AI gör nytta på riktigt. Inte som en ”pryl”, utan som ett arbetssätt för att förutspå efterfrågan, styra kapacitet, minska friktion i resan och höja upplevelsen. Jag har sett att de som lyckas med AI i turism nästan alltid börjar i det enkla: bättre prognoser, bättre bemanning, bättre kommunikation. Resten bygger man på.

Den här artikeln tar avstamp i nyheterna från vecka 50 och översätter dem till praktiska möjligheter för destinationer, boenden, transportaktörer och evenemang – med fokus på hur AI kan skapa fler bokningar och nöjdare gäster.

1) Mobilitet som skaver: AI som motmedel när tågen inte räcker

När tågtrafik ändras (eller försämras) påverkas hela värdekedjan: bokningar flyttar, vistelselängder kortas och gästnöjdhet får stryk. Vecka 50 domineras av just mobilitet: nattåg till Norrbotten får bakslag, regionaltågstrafiken får hårda slag, tidtabeller uppdateras och vissa biljettflöden mellan operatörer förändras.

Kärnpoängen: AI kan inte trolla fram fler tåg – men den kan hjälpa besöksnäringen att styra efterfrågan, paketera smartare och minska osäkerheten.

Prognoser som går att agera på (inte bara “rapporter”)

De flesta organisationer tittar på historik och hoppas att det räcker. I transporttunga destinationer (tänk Norrbotten, fjäll och vinter) behöver man istället AI-baserade prognoser som tar höjd för:

  • tidtabellsförändringar och kapacitet per avgång
  • bokningsmönster per marknad (svenska resenärer vs internationella)
  • evenemang, skollov och väderlägen
  • prisnivåer på alternativ (flyg, hyrbil, buss)

En enkel men effektiv modell kan ge veckovisa efterfrågescenarier: “optimistiskt”, “troligt” och “pressat”. Skillnaden blir att ni kan fatta beslut om kampanjer, öppettider och bemanning innan problemen syns i intäkterna.

AI-driven ombokning och “plan B” som faktiskt känns bra

När nattåg halveras får många gäster en sämre resa. Här är en tydlig leadsmöjlighet: skapa en AI-stödd reseservice som ger gästen alternativ som passar deras preferenser.

Exempel på logik som AI kan hantera i realtid:

  1. Om tågalternativ saknas → föreslå kombinationer (tåg + buss, tåg + hyrbil) utifrån restid, kostnad och klimatval.
  2. Om ankomsttiden ändras → flytta check-in, spa-tider, skoteruthyrning eller middag utan att gästen behöver ringa.
  3. Om familj bokat vinteraktivitet → prioritera lösningar med minst byten och kortast väntetid.

Det här är “operativ AI”: mindre telefonköer, färre avbokningar, mer kontroll i en stökig verklighet.

2) Destinationer och säsonger: AI som gör evenemang lönsammare

Vecka 50 visar flera signaler om destinationsutveckling och publikdragare: Göteborg återupplivar Göteborgskalaset, Liseberg adderar en ny vintersäsong med Kaninlandet öppet hela vintern, och julmarknader rankas och jämförs.

Kärnpoängen: När utbudet växer (fler säsonger, fler event) blir styrningen av kapacitet och prissättning avgörande. AI gör det möjligt att sälja mer utan att slita ut organisationen.

Evenemangsprognoser: sluta gissa, börja planera

Evenemang skapar toppar. Toppar skapar problem: köer, för lite personal, fel lager i kiosker, tröga hotellpriser. Med AI går det att koppla ihop:

  • biljett- och bokningsdata
  • besöksflöden per entré/tid
  • väder, veckodag, lov och lokala aktiviteter

Och sedan få en praktisk output:

  • rekommenderad bemanning per timme
  • “heat maps” över var trängsel uppstår
  • föreslagna tidsluckor för att sprida ankomst (t.ex. rabatter före 12:00)

Det här passar extra bra för platser som Liseberg, där en vintersatsning kräver precision. Vinterpubliken beter sig annorlunda än sommarpubliken: kortare dagar, högre krav på inomhusinslag, mer känslighet för logistik.

Personalisering som känns svensk (och inte “påträngande”)

Svenska gäster gillar enkelhet och kontroll. Därför funkar AI-personalisering bäst när den:

  • är relevant (”du bokade detta förra gången”)
  • är transparent (”vi föreslår detta för att minska kötid”)
  • går att stänga av

För Göteborgskalaset (eller liknande stadsfestivaler) kan AI hjälpa till med personliga program:

  • “Familj 4–8 år: 3 aktiviteter, 1 lunch, 1 lugn zon”
  • “Matintresserad: korta köer, tider med lediga bord”
  • “Tillgänglighetsanpassat: minsta gångavstånd och vilopunkter”

Det ökar nöjdhet – och gör att fler stannar längre.

3) Natur- och cykelturism: AI som gör leder bokningsbara

Nyheter om ny webbplats för Skånes cykel- och vandringsleder och diskussioner om guidens roll visar att naturturismen professionaliseras. Det räcker inte längre att ha en fin led. Den måste vara hittbar, begriplig och paketerad.

Kärnpoängen: AI kan göra naturturism mer tillgänglig utan att göra den “massproducerad”.

Från ledkarta till “resa”: AI för paketering och merförsäljning

Många leder lider av samma problem: besökaren hittar dem, men fastnar i planeringen. AI kan automatiskt skapa färdiga förslag baserat på:

  • tid (2h, 1 dag, 3 dagar)
  • nivå (barnvagn, nybörjare, van cyklist)
  • intressen (fika, kultur, utsikt, bad)
  • logistik (kollektivtrafik, parkering, boende)

Resultatet blir paketering som går att sälja:

  • boende + led + middag
  • guidad tur + transport + lokal matupplevelse
  • cykelhyra + servicepunkter + bagagetransport

Det här är särskilt starkt i Skåne där närheten mellan natur, gårdsbutiker och städer är en konkurrensfördel.

Skydda platsen samtidigt som ni växer

AI kan också styra besöksflöden för att minska slitage:

  • föreslå alternativa leder när en populär sträcka är full
  • rekommendera starttider som sprider trycket
  • varna för känsliga perioder (t.ex. blöta marker)

Det ger ett bättre samtal med markägare och myndigheter: ni kan visa att ni har kontroll.

4) Boende och handel: AI som fångar efterfrågan när den uppstår

Vecka 50 innehåller både investeringar i vinterboende (förvärv i Kiruna) och tydliga signaler om dragkraften i handel (Ullareds rekordnivåer) samt nya reseanledningar i storstad (konceptbutik i Stockholm).

Kärnpoängen: Efterfrågan rör sig snabbare än traditionella kampanjplaner. AI hjälper er fånga den i rätt ögonblick.

“Demand sensing” för hotell och camping

För boendeaktörer handlar AI ofta om tre saker:

  1. Pris och beläggning: upptäck efterfrågeskiften tidigt och justera pris med rimlighet, inte panik.
  2. Bemanning: koppla bokningskurvor till städ, reception och frukost för att slippa över- och underbemanning.
  3. Merförsäljning: föreslå rätt tillval (sen utcheckning, middagstid, aktivitet) baserat på gästtyp.

Ett konkret exempel: Om nattågsreduktioner gör att gäster anländer senare kan AI se mönstret efter 48 timmar och automatiskt ändra kommunikation, self check-in-flöden och bemanningsschema.

Handel som reseanledning: AI för att koppla köp till vistelse

Ullared visar att handel fortfarande är en stark reseanledning. AI kan hjälpa destinationer och boenden att:

  • identifiera vilka gäster som sannolikt kombinerar boende + shopping
  • skapa paket med tidsstyrda erbjudanden (för att sprida trängsel)
  • rekommendera lokala alternativ (så att intäkter stannar i regionen)

Det här är extra relevant inför 2026 då många aktörer vill förlänga säsonger och få fler helgresor.

5) Praktisk AI-plan för 2026: börja där det ger leads

AI-projekt dör ofta av otydliga mål. I besöksnäringen ska målet nästan alltid kunna uttryckas i en av tre rader: fler bokningar, högre snittköp, lägre servicekostnad.

Här är en enkel plan jag tycker fler borde följa under Q1 2026:

Steg 1: Välj en “händelse” att bli bra på

Välj en situation som återkommer och kostar pengar:

  • trafikstörningar och tidtabellsbyten
  • evenemangstoppar
  • väderdrivna svängningar

Steg 2: Bygg ett dataminimum (utan att fastna)

Ni behöver sällan “allt”. Börja med:

  • bokningsdata (datum, kanal, marknad)
  • beläggning/kapacitet (rum, bord, platser)
  • kundserviceärenden (kategori, volym)

Steg 3: Leverera en AI-funktion som syns för gästen

Tre förslag som ofta ger effekt snabbt:

  1. AI-bokningsassistent som svarar på vanliga frågor och guidar till rätt paket.
  2. Prognospanel för beläggning och besöksflöden (veckosyn + scenario).
  3. Personliga rekommendationer i bekräftelsemail och app (inte bara på sajten).

En bra tumregel: Om gästen märker skillnaden inom 7 dagar har ni valt rätt use case.

Steg 4: Sätt en tydlig lead-mätning

Exempel på mätetal (välj 1–2):

  • andel besökare som går från informationssida till bokning
  • antal inkommande samtal per 100 bokningar
  • konvertering på paket/tilval

När ni ser förbättringen blir nästa investering enkel att motivera.

Nästa steg: gör AI till er vardag, inte en sidogrej

Vecka 50 ger en blandning av möjligheter och motvind: nya säsonger, nya webbplatser och starka reseanledningar – men också mobilitetsproblem och kapacitetsfrågor. AI är den mest praktiska hävstången jag ser för att hålla ihop helheten: från resan dit till upplevelsen på plats och uppföljningen efteråt.

Om ni vill skapa fler leads under 2026, börja där friktionen är som störst: planering, bokning, förändringar och kundservice. När det sitter kommer resten – paketering, prissättning, personalisering – nästan av sig själv.

Vilken del av er gästresa skulle vinna mest på att bli förutsägbar: transporten, bokningen eller upplevelsen på plats?

🇸🇪 AI i besöksnäringen: vinn på trenderna från vecka 50 - Sweden | 3L3C