EU-stöd för smarta städer: AI som lyfter turismen

22 miljoner kronor ligger på bordet för att skynda på digitaliseringen i svenska städer. Det är lätt att läsa en sån siffra som “kommunal IT”, men det är en miss. För besöksnäringen är det här snarare en chans att bygga den digitala infrastruktur som gör att destinationer kan hantera toppar, minska trängsel, höja servicenivån och samtidigt jobba mer hållbart.

Jag har sett många digitaliseringsinitiativ fastna i appar som ingen använder eller pilotprojekt som aldrig skalar. Den här utlysningen från Tillväxtverket pekar åt ett mer praktiskt håll: uppbyggnad av miljöer och infrastruktur. Det är precis där AI blir användbar på riktigt – när data, sensorer, plattformar och arbetssätt sitter ihop och går att driftsätta i vardagen.

För dig som jobbar i kommun, region, destinationsbolag, transport, fastighet, handel eller upplevelseindustri: det här inlägget bryter ner vad utlysningen faktiskt öppnar för, hur du kan koppla det till AI inom logistik och supply chain, och vilka projektidéer som brukar bli “ja” i bedömningen.

Det här erbjuder EU-stödet – och varför turismen bör bry sig

Utlysningens kärna är tydlig: stöd till projekt eller förstudier som genomför hållbar urban utveckling med fokus på mål 1.2 “Säkra nyttan av digitaliseringen”. På ren svenska: bygga strukturer, miljöer och infrastruktur där nyttan av digitalisering kan testas, utvecklas och användas – av invånare, företag och offentlig sektor.

Det viktiga för besöksnäringen är att många av de problem som uppstår i en stad under högsäsong är logistikproblem:

• Flöden av människor (ankomst, rörelse, köer, avgång)
• Transportkapacitet (kollektivtrafik, taxi, mikromobilitet, parkering)
• Tillgång till service (toaletter, vatten, laddning, information, trygghet)
• Resursanvändning (energi, avfall, vatten) som slår i taket vid evenemang

AI inom logistik och supply chain handlar inte bara om lastbilar och lager. I städer handlar det om prognoser, kapacitetsplanering och optimering av flöden – exakt det en destination behöver för att ge en bra upplevelse utan att förbruka mer än nödvändigt.

Snabbfakta du kan planera efter

• Ansökan öppnar: 2026-01-13
• Ansökan stänger: 2026-03-03
• Max EU-stöd: 40 % av total budget
• Förstudie: max 40 % och upp till 840 000 kr i EU-stöd
• Total utlysningsbudget: preliminärt 22 miljoner kr
• Projekttid: längst till 2029-09-30 (förstudier max 12 månader)

Vem kan söka – och hur besöksnäringen kommer in

Utlysningen riktar sig till aktörer kopplade till tolv utpekade strategier för hållbar urban utveckling (bland annat Malmö, Göteborgsregionen, Skaraborg, Jakobsberg/Järfälla, flera nordliga städer, delar av Gävleborg, Eskilstuna, Lund, Sörmland, Sydosttriangeln samt Örebro/Linköping).

Det betyder två saker:

1. Du kan inte “bara söka” var som helst. Projektet måste ligga i linje med en av strategierna och vara förankrat hos strategiägaren.
2. Besöksnäringen behöver gå via rätt ingång. Är du ett företag, en ideell aktör eller ett lärosäte kan du ofta vara part, testbädd, teknikleverantör eller målgrupp – men du behöver normalt en kommun/region/strategiägare nära projektägarskapet.

Praktiskt råd: Om du jobbar med turism, event eller cityutveckling i någon av dessa geografier – boka tidigt en avstämning med strategiägaren. Den som kommer in sent brukar tvingas skala ner till en förstudie, och då tappar man momentum.

Vilka projektidéer passar? Tänk “infrastruktur som gör AI möjlig”

Utlysningen efterfrågar särskilt investeringar i resultatkedja 3: “Uppbyggnad av miljöer/infrastruktur”. Det är en ganska tydlig signal om att det som premieras är sådant som går att använda i drift, inte bara rapporter.

Här är tre spår där AI och turism möter stadsinfrastruktur på ett sätt som matchar kraven.

1) Dataplattform för besöksflöden (stadens “supply chain control tower”)

Nyckeln är att samla, sortera, visualisera och analysera data – och göra den användbar för både stad och näringsliv. Exempel på datakällor:

• Kollektivtrafik (beläggning, störningar)
• Parkering och trafikflöden
• Evenemangskalender + biljettdata
• IoT-sensorer (trängsel, luftkvalitet, buller)
• Avfall och återvinning (fyllnadsgrader)

AI används sedan för att:

• Prognostisera belastning per plats/tid (veckor, dagar, timmar)
• Optimera bemanning, städning, servicepunkter och transporter
• Simulera scenarier vid evenemang eller väderomslag

Det här är supply chain-tänk i urban tappning: rätt resurs, rätt plats, rätt tid.

2) Digital tvilling för destinationer och evenemang

Digitala tvillingar nämns uttryckligen i utlysningen. För turism betyder det att du kan modellera hur staden fungerar när 30 000 extra människor rör sig mellan station, arena, restaurangstråk och hotell.

Konkreta användningar:

• Testa avstängningar, skyltning och gångflöden innan du bygger om
• Planera var tillfälliga servicepunkter (toaletter, vatten, laddning) ger mest effekt
• Utvärdera hur olika transportupplägg påverkar trängsel och utsläpp

För att få effekt behöver tvillingen kopplas till verklig data (sensorer, trafik, tidtabeller). Det är just den typen av investering i miljö/infrastruktur som utlysningen vill se.

3) Smart mobilitet som faktiskt fungerar under högtryck

Många städer har mobilitetsappar. Färre har kapacitetsstyrning. AI kan användas för att samordna:

• Tillfälliga busslinjer vid event
• Mikromobilitet (cyklar/scootrar) och ombalansering
• Taxi- och färdtjänstzoner
• Digital skyltning och realtidsinformation

Tänk mindre “ny app”, mer “ny motor” som kopplar ihop aktörer och gör besluten datadrivna.

Så kopplar du AI till hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet (utan att det blir en bilaga)

Många ansökningar faller inte på teknik, utan på att hållbarhetslogiken känns påklistrad. Här är ett sätt att få det att hänga ihop i praktiken.

Jämlika städer: minska digitalt utanförskap i turistinformation

En smart stad som bara fungerar för den som kan svenska, har ny mobil och obegränsad data blir snabbt en exkluderande stad.

Bra projektformuleringar handlar om:

• Alternativ till app: fysisk skyltning, tillgängliga gränssnitt, flerspråk
• Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (vägval, entréer, ljudmiljö)
• Data som identifierar trängselproblem som slår hårdast mot vissa grupper

Gröna städer: optimera resursanvändning under toppar

AI kan minska onödig resursförbrukning genom att styra efter faktisk belastning:

• Städning och avfallshämtning baserat på fyllnadsgrad
• Energi i offentliga byggnader anpassad efter besöksmönster
• Styrning av mobilitet bort från flaskhalsar

Jämställdhet: mät trygghet och tillgång, inte bara “nöjdhet”

Utlysningen kräver jämställdhetsintegrering. Ett sätt att göra det seriöst är att sätta mål som handlar om trygghet och tillgång till service vid olika tider och platser.

Exempel:

• Minska upplevd otrygghet på kvällstråk genom bättre belysningsstyrning och flödesdesign
• Säkerställa att realtidsinformation fungerar i situationer där stressnivån är hög (t.ex. hemresor efter event)

Det här går att mäta och följa upp, vilket gör det starkare i ansökan.

Förstudie eller projekt? Jag tycker du ska välja hårdare än du vill

Den vanligaste fällan är att försöka göra “lite av allt”. Resultatet blir en spretig ansökan utan tydlig förändringsteori.

När förstudie är rätt

Välj förstudie om ni behöver:

• Kartlägga datatillgång och juridik (GDPR, persondata, avtal)
• Enas om målbild mellan många parter
• Definiera indikatorer och mätetal (flöden, utsläpp, servicegrad)

När projekt är rätt

Välj projekt om ni redan kan peka ut:

• Vilken infrastruktur som ska byggas (plattform, sensorer, digital tvilling)
• Vilka aktörer som tar emot och använder lösningen i drift
• Hur ni finansierar resterande 60 % och hanterar likviditet (utbetalning i efterskott)

Min åsikt: Har ni redan testat i liten skala, gå direkt på projekt och bygg det som kan leva efter 2029-09-30.

“People also ask” – vanliga frågor jag får om den här typen av stöd

Kan företag söka?

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka. Företag kan ofta vara part eller målgrupp, men då behöver projektet hantera EU:s statsstödsregler.

Måste vi bygga något fysiskt?

Inte alltid, men utlysningen signalerar tydligt att investeringar i miljö/infrastruktur prioriteras. Det kan vara sensornät, dataplattform, testmiljöer eller liknande.

Kan projektet samarbeta internationellt?

Ja, aktiviteter kan delvis genomföras utanför programområdet om det stärker målet och strategin.

Nästa steg: gör projektet relevant för både stad och besöksnäring

Om du vill göra det här till en lead-magnet internt (och samtidigt öka chansen att få stöd), börja med en enkel formulering:

“Vi bygger infrastrukturen som gör att staden kan förutse och styra besöksflöden – så att service, transporter och resurser räcker även när trycket är som störst.”

Sedan tar du fram tre saker: (1) tydlig förändringsteori, (2) hållbarhetsanalys med målkonflikter, (3) en realistisk plan för drift och ägarskap efter projekttid.

Vill du binda ihop detta med vår serie om AI inom logistik och supply chain är vinkeln självklar: staden är en leveranskedja av service. När data, AI och infrastruktur hänger ihop kan destinationen ge bättre upplevelser med mindre slöseri.

Vilken del av din stads “servicekedja” tappar kontrollen först när turistsäsongen och eventen drar igång – transport, information eller resurslogistik?