När emissioner övertecknas: bränsle för AI i biotech

Den 2025-12-19 kom en kort notis som säger mer om stämningsläget i svensk life science än vad många långa marknadsrapporter gör: BrainCools företrädesemission blev övertecknad, och bolaget väljer därför att genomföra en övertilldelningsemission riktad till externa investerare. Dessutom tecknades drygt 82 procent med stöd av teckningsrätter – ett tydligt tecken på att befintliga ägare inte bara ”hänger kvar”, utan aktivt vill vara med.

Det här är inte bara en finansnyhet för aktieintresserade. För dig som jobbar med eller följer AI inom läkemedel och bioteknik är det en signal om något mer konkret: kapital är fortfarande den hårdaste valutan när AI ska omsättas i klinisk nytta. Modeller kan tränas och prototyper kan byggas relativt snabbt. Men att få in AI i regulatoriska flöden, kliniska studier, kvalitetsarbete och produktionsmiljöer kräver uthållig finansiering.

Jag tycker att många företag pratar om AI som om det vore en mjukvaruuppdatering man ”installerar”. Verkligheten i biotech är mer krävande: AI blir värdeskapande först när den kopplas till data, processer, evidens och governance. Därför är en övertecknad emission relevant långt utanför finanssidorna.

Vad en övertecknad emission faktiskt signalerar

En övertecknad emission betyder att efterfrågan på nya aktier överstiger utbudet. På en marknad där riskaptiten kan svänga snabbt är det ett styrketecken – särskilt när en så stor andel tecknas av befintliga ägare.

82 procent via teckningsrätter: en lojalitetsindikator

Att drygt 82 procent tecknades med teckningsrätter är mer än en teknikalitet. Det antyder:

• Förankring i ägarbasen: befintliga ägare ökar eller försvarar sin position.
• Lägre ”finansieringsfriktion”: bolaget behöver i mindre grad förlita sig på helt nya investerare.
• Större handlingsutrymme: kapitalanskaffningen blir mer förutsägbar, vilket gör planering enklare.

För AI-satsningar är detta extra viktigt. AI i läkemedel och medtech handlar sällan om en enskild “pilot” som ger ROI på tre månader. Det är ofta en flerstegsraket: datainfrastruktur → modellutveckling → validering → implementering → uppföljning.

Övertilldelning: när bolaget väljer att ta in mer kapital

När styrelsen beslutar om en övertilldelningsemission betyder det i praktiken att man utnyttjar möjligheten att ta in mer kapital än ursprungsplanen – eftersom intresset finns.

För ett bolag kan det vara rationellt av flera skäl:

1. Förlängd runway (mer tid att nå milstolpar utan att återvända till marknaden).
2. Snabbare tempo i kliniska eller kommersiella aktiviteter.
3. Minskad projektstress: bättre möjligheter att prioritera kvalitet i stället för att ”jaga nästa finansiering”.

Det är just i den tredje punkten som AI ofta vinner eller förlorar i biotech. AI-projekt som stressas fram tenderar att bli presentationsmaterial, inte produktionssystem.

Varför kapital är avgörande för AI inom läkemedel och bioteknik

AI i life science är dyrt på ett annorlunda sätt än traditionell R&D. Kostnaden ligger inte bara i personal och labb, utan i att skapa en miljö där data och beslut går att lita på.

AI kräver mer än data – det kräver ”data som håller i granskning”

I teorin kan man träna en modell på nästan vad som helst. I verkligheten behöver data:

• vara spårbar (audit trail)
• vara standardiserad (helst enligt etablerade format)
• ha tydliga definitioner (vad betyder “respons”, “biverkan”, “endpoint” i just er kontext?)
• hanteras inom robusta säkerhets- och integritetsramar

Det här kostar tid och pengar. Men det är också här som skillnaden mellan AI som förbättrar beslut och AI som bara skapar brus uppstår.

Klinisk validering är där AI blir dyrt – och värdefullt

I läkemedel och medicinteknik går det inte att nöja sig med att en modell har hög AUC eller lågt MAE. Det som räknas är om AI:

• förbättrar kliniska utfall
• minskar risk eller variation
• snabbar upp processer utan att tumma på säkerhet

Att bevisa det kräver design, statistik, dokumentation och ofta prospektiva upplägg. En stark finansieringsrunda ger utrymme att göra det ordentligt.

En AI-modell som inte går att validera i klinisk verklighet är en kostnadspost. En AI-modell som går att validera blir en strategisk tillgång.

Så kan en kapitalstark biotech använda AI på ett sätt som ger effekt

Pengar i kassan är inte automatiskt lika med AI-framgång. Men det ger möjlighet att välja rätt angreppssätt.

1) Snabbare och smartare kliniska studier

AI används redan i branschen för att korta ledtider och minska kostnader i kliniska studier, till exempel genom:

• patientselektion (hitta rätt patienter snabbare)
• site selection (välja kliniker som historiskt levererar)
• prediktion av dropout-risk (minska bortfall)
• signalupptäckt i säkerhetsdata (tidigare varningar)

För svenska bolag är detta extra relevant eftersom rekrytering ofta blir en flaskhals. Med mer kapital kan man inte bara köpa verktyg – man kan också bygga team och processer som gör att verktygen används korrekt.

2) AI för kvalitet, regulatorik och dokumentation

Det mest underskattade området är enligt mig AI i kvalitetssystem och regulatoriska flöden. Här finns stora vinster om man gör det rätt:

• automatiserad granskning av dokument (med mänsklig kontroll)
• bättre spårbarhet mellan krav, test och riskanalys
• snabbare sammanställning av evidenspaket

Men det kräver governance: vilka data får modellen se, hur loggas beslut, hur hanteras modelluppdateringar? Kapital ger utrymme att bygga detta från början i stället för att ”plåstra på” när revisionen närmar sig.

3) Personanpassad medicin: från buzzword till implementering

Personlig medicin kräver ofta att man kombinerar flera datatyper (kliniska variabler, biomarkörer, ibland genetisk information). AI är bra på att hitta mönster där klassiska metoder blir trubbiga.

Men för att gå från powerpoint till praktik behövs:

• dataplattformar som kan hantera variation och skala
• tydliga kliniska frågeställningar (AI ska svara på något specifikt)
• uppföljning av bias och generaliserbarhet

En övertilldelningsemission är i det perspektivet inte bara ”mer pengar”. Det är möjligheten att orka göra personanpassning på ett sätt som fungerar i vården.

Vad investerare egentligen köper när de tecknar i en AI-nära life science-satsning

Investerare köper inte AI. De köper sannolikheten att nå nästa värdedrivande milstolpe. AI är intressant när den ökar den sannolikheten.

Här är tre saker jag ser att marknaden tenderar att belöna:

Tydlig koppling mellan AI och affärsmål

AI ska kopplas till mätbara mål, till exempel:

• kortare tid till första patient i studie
• lägre kostnad per inkluderad patient
• högre precision i diagnostik eller behandling
• färre avvikelser i produktion/kvalitet

När bolag inte kan sätta den kopplingen blir AI lätt en kostsam sidovagn.

Realistisk plan för data och partnerskap

De flesta biotech-bolag sitter inte på ”perfekta” datamängder. En trovärdig AI-plan innehåller ofta:

• samarbeten med sjukhus eller registerhållare
• tydlig strategi för datakvalitet
• rimlig syn på vad som kan byggas internt vs köpas

Kapital gör det möjligt att välja partnerskap utifrån kvalitet, inte bara pris.

Mognad i riskhantering

AI introducerar nya risktyper: modellglidning, bias, cybersäkerhet, svårigheter att förklara beslut. Bolag som tar detta seriöst uppfattas som mer investerbara över tid.

Praktisk checklista: om du leder AI i biotech 2026

Med 2025 bakom oss och 2026 runt hörnet är det här min raka rekommendation: behandla AI som en produkt som ska granskas, inte som ett experiment. Använd den här checklistan i ledningsgruppen.

1. Välj en klinisk eller operationell smärtpunkt som redan kostar pengar eller tid.
2. Definiera en mätbar effekt (exempel: “minska rekryteringstiden med 20%”).
3. Säkra datalinjen: ägarskap, kvalitet, åtkomst, loggning.
4. Planera validering tidigt: vad krävs för att medicinskt och regulatoriskt lita på modellen?
5. Bygg governance: modellversioner, uppdateringar, ansvar, incidenthantering.
6. Budgetera för drift: AI kostar även efter lansering (monitorering, retraining, säkerhet).

Det är tråkigt. Det är också exakt så man får AI att fungera i verkligheten.

Varför BrainCools nyhet är relevant i serien “AI inom läkemedel och bioteknik”

BrainCools övertecknade emission och beslut om övertilldelning är ett exempel på något större: när kapitalmarknaden öppnar dörren får bolag utrymme att professionalisera sin innovationsmotor. Och just nu handlar innovationsmotorn allt oftare om data och AI.

Om du är investerare, affärsutvecklare eller leder digitalisering i life science är lärdomen enkel: följ inte bara vilka modeller som är “heta”. Följ vilka bolag som har finansieringsstyrka att ta sig hela vägen från idé till evidens.

Nästa steg för många svenska bolag blir att bevisa att AI-satsningar inte bara ger smartare interna analyser, utan också snabbare kliniska framsteg och bättre patientnytta. Vilka team kommer att bygga den typen av bevis under 2026 – och vilka kommer att fastna i pilots?