Innovationsstöd för AI-projekt i Skåne & Blekinge

19 miljoner kronor. Det är ungefär så mycket som finns kvar i budgeten för specifikt mål 1.1 (forskning och innovation) i Skåne–Blekingeprogrammet – och 2026 öppnar en utlysning som många företag missar eftersom den låter akademisk.

Det är ett misstag. För dig som bygger AI-lösningar i besöksnäringen – eller som driver ett turistföretag med konkreta problem i drift, bokning, bemanning, gästkommunikation eller hållbarhet – är den här typen av innovationsstöd ofta den mest realistiska vägen till test, pilot och faktisk produktutveckling.

Samtidigt passar det in i en större trend jag ser i vår serie ”AI inom läkemedel och bioteknik”: de organisationer som vinner mest på AI är sällan de som “pratar AI” bäst, utan de som kan formulera en verksamhetsspecifik FoU-fråga, mäta resultat och bygga samverkan (med akademi, institut eller innovationssystem). Precis det är kärnan i den här utlysningen.

Vad utlysningen faktiskt ger er (och varför den är relevant för AI)

Utlysningen “Innovationsstöd till företag inom regionala styrkeområden” ger projekt där företag får arbeta med industriell forskning eller experimentell utveckling, inklusive test- och demonstrationsaktiviteter. Det betyder att pengarna är tänkta för att ta er från “vi borde göra något med AI” till “vi har en validerad prototyp, testad i verklig miljö, med mätbara effekter”.

Ramarna är tydliga:

• Öppnar: 2026-01-13
• Stänger: 2026-03-03
• Beslut väntas: 2026-06
• Geografi: Skåne och Blekinge
• Max EU-stöd: upp till 40 % av projektets totala kostnader
• Krav: företag ska vara projektpartner (inte primärt projektägare)

Det här är inte driftsstöd. Ni kan inte finansiera “vanlig verksamhet”. Men ni kan finansiera FoU som är tillräckligt konkret för att gå att beskriva som experimentell utveckling.

Varför besöksnäringen passar bättre än många tror

Besöksnäringen har ofta tre saker som utlysningar gillar:

1. Tydliga processer (bokning, prissättning, schemaläggning, kundservice, flöden på plats)
2. Data (bokningsdata, webbtrafik, recensioner, sensordata, kassadata)
3. Mätbar effekt (konvertering, beläggning, intäkt per gäst, minskade svarstider, mindre svinn)

AI-projekt i turism handlar sällan om “stor AI”. Det handlar om att göra en konkret del av affären bättre och mäta det.

Passar er idé in? Så tolkar ni “industriell forskning” och “experimentell utveckling”

Ni behöver inte bedriva grundforskning. Den är inte prioriterad här. Utlysningen pekar i stället på två FoU-kategorier:

• Industriell forskning: när ni tar fram ny kunskap som kan bli en lösning, ofta med prototyper och modeller.
• Experimentell utveckling: när ni bygger, testar och förbättrar en lösning i realistiska miljöer.

Ett praktiskt sätt att tänka är TRL (Technology Readiness Level). I den här typen av Regionalfondsprojekt hamnar man ofta kring:

• TRL 3–5 (koncept, prototyp i labb/avgränsad miljö)
• TRL 5–7 (test/demonstration i relevant miljö)

Exempel: tre AI-projekt i besöksnäringen som matchar utlysningen

1. Prediktiv beläggning och bemanning för hotell/kedja

   • Problem: över- och underbemanning ger kostnad och sämre service.
   • FoU: modellering av beläggningsprognoser, A/B-test av schemaläggningsförslag.
   • Demo: test på 2–3 anläggningar i olika säsong.

2. AI-driven gästservice (multispråk) med kvalitetssäkring

   • Problem: lång svarstid i chatt/mejl och ojämn kvalitet.
   • FoU: utvärdera olika språkmodeller, bygga “guardrails” (policy, ton, dataskydd), mäta kundnöjdhet.
   • Demo: pilot i reception/online under högsäsong.

3. Personalisering i bokningsflödet för destinationsbolag

   • Problem: många besökare hittar inte rätt upplevelser, låg konvertering.
   • FoU: rekommendationsmotor baserat på beteendedata och kontext (familj, säsong, väder, tillgänglighet).
   • Demo: test på en regionportal och ett antal partners.

Gemensamt: verksamhetsspecifika utmaningar, test/demonstration och mätbara effekter.

Styrkeområdena i Skåne och Blekinge – och hur AI i turism kopplas dit

Nyckeln till att få ansökan att flyga är kopplingen till smart specialisering (styrkeområden). Det räcker inte att “AI är viktigt”. Ni måste visa hur ert projekt stärker regionens strategi.

I Skåne nämns bland annat:

• Tech
• Life Science och hälsa
• Livsmedel
• Avancerade material och tillverkningsindustri
• Smarta hållbara städer
• ESS, MAX IV och innovationssystemet Science Village

I Blekinge:

• Smart industri
• Tech och policymodellen Missions

Så skriver ni kopplingen om ni är ett turistföretag (utan att krångla)

Här är en formuleringstyp som brukar fungera:

• “Vi använder Tech-styrkeområdet för att utveckla och testa AI-metoder för [process X] i besöksnäringen. Resultatet blir en demonstrerad lösning som kan skalas till fler aktörer i regionen och därigenom öka produktivitet och sysselsättning.”

Och om ni vill knyta an till vår bioteknikserie på ett naturligt sätt: många metoder (MLOps, datastyrning, modellvalidering, bias-kontroller) är exakt samma som i AI för kliniska flöden eller FoU-labb. Skillnaden är domänen – inte disciplinen.

Pengarna: 40 % EU-stöd och vad som faktiskt är stödberättigande

Ett projekt kan få max 40 % i medfinansiering från Regionalfonden. Resten måste vara offentlig och/eller privat medfinansiering.

Utlysningen är tydlig med vad företagen kan få stöd för (FoU-relaterade kostnader), bland annat:

• Personalkostnader (forskare/tekniker/stödpersonal i projektet)
• Extern sakkunskap och tjänster (kontraktsforskning, konsulttjänster, patent/tekniskt kunnande på marknadsvillkor)
• Instrument/utrustning (under den tid den används i projektet)
• Resor och logi (nödvändiga för att genomföra FoU)

Projektägaren/koordinatorn kan dessutom ha kostnader för samordning, uppföljning, utbetalningsunderlag och utvärdering.

Viktig reality check: likviditet

Utbetalning sker i efterskott för betalda kostnader. Det betyder att ni behöver planera kassaflödet. Vissa kan få förskott, men räkna inte med det som standard.

Kraven som ofta fäller bra idéer (och hur ni undviker dem)

Många ansökningar faller inte på idén – utan på att de inte passar in i logiken för EU-projekt.

1) Förändringsteori och resultatkedja

Ni måste kunna svara på: vad gör vi, för vem, och vilken mätbar förändring skapar det?

En enkel mall för AI-projekt i turism:

1. Aktivitet: datakartläggning + modellutveckling
2. Output: prototyp + testmiljö
3. Resultat: kortare svarstid, bättre prognoser, högre konvertering
4. Effekt: högre produktivitet och sysselsättning (regionens övergripande utmaningar)

2) Statsstödslogik (GBER artikel 25)

Stödet till företag måste följa statsstödsregler. Det påverkar stödnivåer och hur ni budgeterar. Här lönar det sig att ta hjälp tidigt – inte veckan före deadline.

3) Jämställdhet och minskad ojämlikhet är inte valfritt

Alla projekt ska bidra till:

• Mål 5: Jämställdhet
• Mål 10: Minskad ojämlikhet

Det betyder att ni behöver en jämställdhetsanalys och att den faktiskt påverkar projektet. Ett konkret exempel i AI-projekt:

• Säkerställ att träningsdata inte systematiskt missgynnar vissa språkgrupper, funktionsvariationer eller resenärstyper.
• Mät om automatiserade rekommendationer ger olika utfall beroende på kön (om ni har sådana data och laglig grund), åldersegment eller geografisk bakgrund.

Så bygger ni ett vinnande konsortium: företag + koordinator + forskning

Bästa upplägget är ofta att en innovationsfrämjande aktör, ett lärosäte eller ett institut står som projektägare/koordinator – och att företag deltar som partners.

Ett fungerande konsortium brukar ha:

• 1 koordinator (som kan EU-administration och rapportering)
• 2–6 företag (helst små och medelstora) med skarpa behov
• 1 forskningspart (för metod, validering, testdesign)
• 1 testmiljö/demonstrationsmiljö (kan vara en destination, en kedja eller en nod i innovationssystemet)

Bra AI-projekt känns igen på att piloten är planerad redan från dag 1 – inte som en “fas 3 om vi hinner”.

En konkret plan för er: 14 dagar till en tidig projektidé

Om jag hade två veckor på mig att ta fram en tidig projektidé för den här utlysningen skulle jag göra så här:

1. Dag 1–2: Välj en smärta som kostar pengar varje vecka (inte en vision).
2. Dag 3–4: Lista data ni har, data ni behöver, och juridiska/operativa hinder.
3. Dag 5–6: Formulera FoU-frågan som en testbar hypotes.
4. Dag 7–9: Sätt mätetal och testdesign (baseline + pilot + utvärdering).
5. Dag 10–12: Bygg partnerkedjan (koordinator + företag + forskningspart).
6. Dag 13–14: Koppla till styrkeområde + globala mål + resultatkedja.

Ni kommer märka att idén blir vassare när ni tvingas välja mätetal. AI utan mätetal blir bara en kostnad.

Nästa steg: ta innovationsstödet från “möjligt” till “inskickat”

Utlysningen öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03. Det är ett kort fönster, särskilt om ni ska bygga partnerskap och budget.

Min tydliga rekommendation är att ni agerar före julledighetens “andra våg” och börjar med en tidig projektidé redan nu i december 2025. När portalen öppnar vill ni vara i läget att finputsa – inte i läget att uppfinna.

Om ni driver AI i besöksnäringen i Skåne eller Blekinge är det här en chans att göra det som många pratar om men få genomför: testa, demonstrera och bevisa effekt. Samma disciplin som krävs i AI-projekt inom läkemedel och bioteknik – fast med gästen som “patient” och bokningsflödet som “klinisk process”.

Vilken del av er gästresa är så dyr, så manuell eller så oförutsägbar att den förtjänar ett FoU-projekt med riktig testmiljö 2026?