Bredbandsstöd i Norrland: grunden för AI i turism

73,7 % av hushållen i Västernorrland och 72,6 % i Jämtland Härjedalen har tillgång till snabbt bredband. För företag/arbetsplatser är siffrorna 65,5 % respektive 66,5 %. Det är lågt i ett land som samtidigt vill att hela Sverige ska ha snabbt bredband.

För besöksnäringen är det här inte en ”infrastrukturföljdfråga”. Det är själva plattan som allt annat står på. AI i hotell, bokning, evenemang, destinationsappar och kundservice kräver stabil uppkoppling, låg fördröjning och kapacitet som håller även när sportlovsgästerna fyller byn.

Och det är här Tillväxtverkets kommande utlysning om EU-finansiering för ortssammanbindande nät (backhaul) i Mellersta Norrland blir praktisk på riktigt. Den öppnar 2026-01-13 och kan finansiera upp till 40 % av projektkostnaderna, med en total budget på cirka 70 miljoner kronor. För den som jobbar med digitalisering i turism eller datatunga AI-lösningar: bredband är inte ”IT”. Det är affär.

Snabbt bredband är en konkurrensfaktor för destinationer – på samma sätt som väg, el och vatten.

Vad utlysningen faktiskt finansierar – och varför backhaul är avgörande

Kort svar: Utlysningen riktar sig till investeringar och förstudier för ortssammanbindande nät, alltså nät som binder ihop orter/knutpunkter och möjliggör att accessnät kan anslutas och skalas.

Backhaul låter tekniskt, men i praktiken är det ”stommen” som gör att en fjälldestination kan ha:

• stabila kortbetalningar även när tusentals gäster checkar in samtidigt
• fungerande bokningssystem och kanalhantering dygnet runt
• digital turistinformation på plats utan att allt hänger på mobilmaster som redan är hårt belastade
• AI-tjänster som kräver realtidsdata (till exempel efterfrågeprognoser eller dynamisk prissättning)

Fiber (eller likvärdig kapacitet) är AI:s kravlista

Utlysningen pekar på optisk fiber eller annan teknisk lösning med motsvarande överföringskapacitet. Det spelar roll för AI av två skäl:

1. Datavolymerna växer. AI i drift betyder fler sensorer, fler transaktioner, fler integrationer.
2. Fördröjning och stabilitet påverkar upplevelsen. En AI-driven kundservice som svarar sent känns bara som dålig service.

I vår serie om AI inom läkemedel och bioteknik brukar vi prata om att AI-projekt faller på dataflöden: provdata, bilddiagnostik, molnberäkningar och säkra överföringar. Besöksnäringen har samma logik – bara andra datakällor (bokningar, gästflöden, väder, event, transport).

Vem kan söka – och hur turismaktörer kan vinna ändå

Kort svar: Det är offentliga och privata nätägare som kan söka, inte enskilda näringsidkare eller privatpersoner. Men turismaktörer kan och bör påverka projektens inriktning.

Utlysningen vänder sig till aktörer som bygger ortssammanbindande nät enligt regionala bredbandsstrategier och gällande bestämmelser. En destination, hotellkedja eller aktivitetsarrangör kan sällan stå som formell sökande – men kan:

• vara projektpartner eller behovsägare
• bidra med medfinansiering (direkt eller indirekt, beroende på upplägg)
• leverera behovskartläggning som styr var stommen behövs mest
• formulera användningsfall som gör projektet relevant och mätbart

Det smarta draget: formulera en ”digital belastningsprofil”

Jag har sett många bredbandsinitiativ bli för generiska: ”vi behöver bättre uppkoppling”. Det räcker sällan för att prioritera sträckor.

En digital belastningsprofil för turism kan vara så konkret som:

• toppveckor (sportlov, påsk, sommarveckor, jul/nyår)
• antal samtidiga gäster per område
• kritiska tjänster (bokning, passersystem, betalningar, digital nyckel, larm)
• AI-krav: vilka system kräver realtidsdata och vilka kan köras batchat

Det gör det enklare för en nätägare/kommun att motivera investeringar och visa nyttor.

AI i turism: tre konkreta användningsfall som kräver robust bredband

Kort svar: De AI-lösningar som ger effekt i besöksnäringen är ofta datatunga, integrationsintensiva och känsliga för driftstörningar.

Här är tre exempel som blir märkbart bättre när backhaul är starkt.

1) AI-driven efterfrågeprognos och bemanning

När bokningar, webbtrafik, evenemangskalender och väderdata vägs samman kan AI hjälpa till att prognostisera beläggning och bemanningsbehov.

Vinsten är konkret:

• färre ”panikpass” och övertid
• bättre inköp och mindre matsvinn
• bättre gästupplevelse när köer minskar

Men det kräver stabil dataimport och att systemen faktiskt kan prata med varandra. Dålig uppkoppling ger luckor i datat – och AI blir snabbt en snygg dashboard utan förtroende.

2) Personalisering i bokningsflödet (utan att det blir obehagligt)

AI kan rekommendera paket, aktiviteter och tider baserat på gästtyp och tillgänglighet. Inte för att ”pressa mer försäljning”, utan för att minska friktion: rätt alternativ, färre klick.

En förutsättning är:

• snabba API-anrop till bokning/CRM/lagersystem
• realtidsuppdaterad kapacitet (t.ex. skidskola, spa-tider)

När det laggar tappar du konvertering. En sekund hit eller dit blir plötsligt pengar.

3) Operativ AI på plats: köer, flöden och säkerhet

Destinationer börjar använda kameror/sensorer för att mäta köer, beläggning på parkeringar och flöden i liftsystem eller på arenor. AI kan föreslå omdirigering, skyltning eller pushnotiser.

Det här kräver uplink-kapacitet och stabilitet – särskilt i glesbygd där mobilnätet redan går tungt under högsäsong.

Så kopplar ni bredbandsutbyggnad till mätbara effekter (det som ofta avgör)

Kort svar: Projekt som kan visa tydlig nytta, prioriterade områden och kostnadseffektivitet står starkare – särskilt när medfinansiering är max 40 %.

Tillväxtverket betonar att budgeten ska vara kostnadseffektiv och att projekt ska bidra till långsiktiga effekter som attraktivitet och tillgänglighet.

För turism och besöksnäring funkar dessa mätpunkter bra (och är lätta att följa upp):

1. Driftstabilitet: antal avbrott, genomsnittlig nedtid per månad
2. Kapacitet vid topp: uppmätt bandbredd och svarstider under högsäsong
3. Digitalt beteende: konverteringsgrad i bokning, andel digital incheckning
4. Resurseffektivitet: minskade transporter (t.ex. färre onödiga personalresor), bättre planering
5. Tillgänglighet: förbättrad service för personer med funktionsnedsättning via digitala stöd

I bioteknikprojekt är utvärderingsdesign ofta en hygienfaktor: om du inte kan mäta effekten av en AI-modell blir den inte en del av processen. Samma disciplin behövs här. Bredband är investeringen; effekterna ska gå att visa.

Viktiga datum och praktiska fallgropar (som kostar tid)

Kort svar: Ni behöver agera innan utlysningen öppnar, eftersom sträckor måste hanteras i offentlig process.

Det här är de datum som styr planeringen:

• Offentligt samråd (för sträckor): sista dag för intresseanmälan 2025-12-08
• Utlysningen öppnar: 2026-01-13
• Utlysningen stänger: 2026-02-17
• Beslut: 2026-06
• Projekt kan pågå längst till: 2029-09-30

Pågående projekt kan söka utökad finansiering

En detalj många missar: pågående projekt (inte förstudier) kan i vissa fall söka utökad finansiering. Det är ofta ett effektivt sätt att skala sådant som redan fungerar, snarare än att starta nytt.

Likviditet: stödet betalas ut i efterskott

Stöd betalas ut efter rapporterade och betalda kostnader. Det betyder att likviditetsplanen måste vara realistisk. För aktörer nära besöksnäringen (säsongsintäkter) är det extra viktigt att tajma kassaflödet.

En enkel handlingsplan för destinationer i Jämtland och Västernorrland

Kort svar: Gör er redo nu genom att paketera behov, användningsfall och medfinansiering så att en nätägare kan söka snabbt när fönstret öppnar.

1. Kartlägg AI- och digitala flaskhalsar (var faller gästresan isär idag?)
2. Prioritera platser där högsäsong skapar mest tryck (boende, knutpunkter, eventområden)
3. Formulera 2–3 användningsfall som kräver stabil backhaul (prognoser, personalisering, flödesstyrning)
4. Sätt mätetal som är lätta att följa upp under 2026–2029
5. Säkra medfinansiering och partnerstruktur (offentligt/privat)
6. Synka med nätägare och regional strategi så att sträckor hamnar rätt i processen

Avslutning: bredband är AI:s mest underskattade investering

Bredbandsutbyggnad låter lätt som ”något tekniskt som någon annan fixar”. Jag tycker det är fel sätt att se det. För besöksnäringen i Mellersta Norrland är ortssammanbindande nät ett av de mest konkreta sätten att skapa handlingsutrymme: bättre gästupplevelse, stabil drift och möjlighet att faktiskt använda AI där den gör nytta.

Och för oss som jobbar med AI inom läkemedel och bioteknik är parallellen tydlig: utan datainfrastruktur blir AI en powerpoint-idé. Med datainfrastruktur blir den en vardagsprocess.

Om ni vill vara en destination som fungerar lika bra en fullbokad februarilördag som en lugn novembervecka – då är bredband inte ett sidospår. Det är startlinjen. Vad skulle ni kunna automatisera, förutsäga eller förbättra i gästresan om uppkopplingen slutade vara en begränsning?