AI-stöd för turism-SME: så söker ni EU-finansiering

Små och medelstora företag i besöksnäringen pratar ofta om AI som något “man borde kolla på”. Men i praktiken fastnar många i samma läge: bra idéer, svag tid, osäker budget. Därför är Tillväxtverkets kommande utlysning extra relevant – den sätter pengar bakom orden.

Utlysningen ”Stärk små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraft” öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03. Den gäller insatser i Gotland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg, och kan medfinansiera upp till 40 % av projektkostnaderna. För besöksnäringen, där majoriteten av aktörer är SME, är det här ett konkret fönster för att gå från “AI-pilot” till faktiskt affärsvärde.

Jag gillar också att den här utlysningen tydligt kopplar ihop tillväxt, hållbarhet och jämställdhet. Det är exakt den kombinationen som avgör vilka som kommer stå starka i en mer priskänslig och digitalt styrd marknad 2026–2029.

En bra tumregel: Om er AI-satsning inte påverkar intäkter, kapacitet eller kvalitet – då är det inte ett projekt. Det är en kostnad.

Vad Tillväxtverkets utlysning betyder för besöksnäringen

Den snabba poängen: Utlysningen är inte riktad till enskilda företag, men den är byggd för att SME ska få direkta insatser eller starkare stödstrukturer runt sig. För turism och besöksnäring innebär det att rätt projektägare kan skapa program som många företag kan ta del av – samtidigt.

Utlysningen ligger i specifikt mål 1.3: Stärk små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraft. Tillväxtverket efterfrågar projekt som exempelvis:

• hjälper företag att nå nya marknader
• ökar internationalisering
• breddar branschmixen (fler tjänste- och kunskapsintensiva företag)
• stöttar produkt- och processutveckling
• bygger kapacitet för inkubation och fler företag som använder inkubatortjänster

För Småland och Öarna pekar utlysningen dessutom på en regional utmaning som träffar besöksnäringen rakt i magen: ”svårt att få ut effekter av digitalisering”, inklusive låg användning av AI.

Varför AI passar perfekt in i mål 1.3

AI i besöksnäringen är inte en teknikfråga – det är en konkurrensfråga. AI påverkar tre saker som nästan alla turism-SME brottas med:

1. Lönsamhet per gäst (bättre prissättning, merförsäljning, lägre spill)
2. Kvalitet och leverans (snabbare svar, bättre planering, färre misstag)
3. Synlighet och efterfrågan (bättre innehåll, fler bokningar, fler språk)

Och när utlysningen dessutom efterfrågar hållbarhetsdriven utveckling och social hållbarhet (särskilt jämställdhet), blir AI extra intressant eftersom den kan mätas, följas upp och byggas in i arbetssätt – inte bara i en “inspirationsföreläsning”.

Vem kan söka – och hur turismföretag ändå vinner på det

Kort svar: Det är främst organisationer som söker – men turismföretag kan bli målgrupp, partner eller testbädd.

Utlysningen välkomnar bland annat:

• offentliga aktörer (kommuner, regioner, myndigheter)
• universitet/högskola och forskningsinstitut
• kluster, innovationsmiljöer, branschorganisationer
• aktörer som jobbar med sociala innovationer

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka direkt. Men de kan få indirekt stöd genom att delta i projektets aktiviteter (t.ex. rådgivning, pilot, nätverk, kompetensinsatser).

Två typiska projektupplägg som passar besöksnäringen

1) Direkta insatser till företag (snabb effekt):

• AI-coachning i grupp för boenden, aktivitetsbolag och restauranger
• pilot- och demonstrationsprojekt (t.ex. prediktion av beläggning)
• nya affärsmodeller (t.ex. dynamiska paket, personaliserad merförsäljning)

2) Utveckling av stödstrukturer (skala och varaktighet):

• en gemensam metod för AI-mognad och datastyrning för besöksnäringens SME
• kompetenslyft i främjandesystemet så rådgivare kan stötta AI i praktiken
• inkubatorspår för turismtech: idé → prototyp → första betalande kund

Min erfarenhet är att stödstruktur-projekt blir mest hållbara över tid. De bygger en “motor” som fortsätter efter projektets slut.

AI-insatser som faktiskt ger tillväxt i turism-SME

Direkt svar: Välj AI-case som påverkar intäkt, kapacitet eller kundupplevelse inom 90–180 dagar.

Nedan är exempel som brukar fungera bra för SME i besöksnäringen – och som är lätta att beskriva i en ansökan med tydliga resultatkedjor.

1) Efterfrågeprognoser och bemanningsplanering

Många företag planerar fortfarande “på känsla” och gamla Excelark. AI kan kombinera bokningsdata, säsongsvariation, eventkalendrar och väderhistorik för att:

• minska överbemanning (kostnad)
• undvika underbemanning (sämre gästupplevelse)
• optimera inköp (mindre svinn)

Resultat som går att mäta: bemanningskostnad per gäst, svinn i procent, svarstider, gästnöjdhet.

2) Dynamisk prissättning och paketering

Dynamiska priser är inte bara för flyg. För hotell, stugbyar, upplevelser och evenemang kan AI stötta:

• rekommenderade prisnivåer per veckodag/säsong
• paket som ökar snittintäkt (boende + aktivitet + middag)
• kampanjer mot specifika segment (t.ex. barnfamiljer, seniorer, MICE)

Viktigt: Det här måste göras transparent och med tydliga ramar. AI ska föreslå – människor ska besluta.

3) Flerspråkig kundservice och bokningsstöd

För SME är kundservice ofta ett fåtal personer som gör allt. Generativ AI kan:

• svara på vanliga frågor dygnet runt
• föreslå aktiviteter baserat på preferenser
• hantera flera språk (särskilt relevant för internationalisering)

Praktiskt tips: Utgå från era 50 vanligaste frågor och bygg ett kunskapsunderlag. Då minskar risken för fel och hallucinationer.

4) Marknadsföringsproduktion som driver bokningar

Här blir det lätt fel: många använder AI för att producera mer text, inte bättre. Ett projekt kan istället fokusera på:

• standard för ton och kvalitet
• test och mätning (A/B) av budskap
• automatiserad anpassning per kanal (webb, nyhetsbrev, OTA, socialt)

Mätbart: konverteringsgrad, kostnad per bokning, andel direktbokningar.

Så skriver ni en ansökan som håller: resultatkedjor + jämställdhet

Direkt svar: En stark ansökan visar exakt hur aktiviteter → förändrade beteenden → långsiktiga effekter.

Tillväxtverket är tydliga med att projekt ska beskriva hur insatser skapar förändrade förmågor och beteenden och hur dessa leder till effekt. För AI-projekt i besöksnäringen är det en fördel – ni kan ofta mäta före/efter.

En enkel förändringsteori för AI i besöksnäringen

1. Aktiviteter: AI-workshops, dataanalys, pilot, coachning, implementeringsstöd
2. Resultat (förmåga/beteende): företag börjar fatta beslut på data, testar prissättning systematiskt, dokumenterar processer
3. Effekt: högre lönsamhet, bättre arbetsmiljö, fler helårsjobb, stärkt konkurrenskraft

Jämställdhet och minskad ojämlikhet är inte en bilaga

Utlysningen kräver att alla projekt bidrar till Agenda 2030 mål 5 och 10. Det betyder att “vi välkomnar alla” inte räcker.

Konkret kan ett AI-projekt i besöksnäringen inkludera:

• riktade insatser som ökar deltagande från underrepresenterat kön i ledning/utvecklingsspår
• kompetensinsatser för roller som ofta är kvinnodominerade (t.ex. reception, drift) så AI inte bara blir en ledningsfråga
• tillgänglighetsanpassad utbildning (språk, format, tid)

En mening jag ofta använder i projektlogik: Om tekniken bara stärker de som redan har mest resurser, då ökar ni ojämlikheten.

Budget, tidplan och praktiska fallgropar

Direkt svar: Räkna på likviditet, bygg medfinansiering tidigt och planera för 2–6 månaders förankring.

Några hårda fakta från utlysningen:

• Medfinansiering från Regionalfonden: max 40 %
• Resterande: 60 % offentlig och/eller privat medfinansiering
• Rekommenderad projekttid: upp till 40 månader (förstudie upp till 9 månader)
• Projekt kan pågå längst till 2029-09-30
• Beslut om prioritering och stöd: juni 2026
• Informationsmöte: 2026-01-16 kl 10:00–11:00 (digitalt)

Tre vanliga misstag jag ser i AI-ansökningar

1. För mycket teknik, för lite effekt. Skriv vad som ska hända i företagen, inte bara vilken modell ni vill testa.
2. Ingen dataplan. Vem äger data? Hur säkrar ni kvalitet och GDPR? Hur undviker ni personuppgifter i onödan?
3. Otydlig målgrupp. Utlysningen gillar en geografisk målgruppsanalys, inklusive hur ni når företag på landsbygden.

Varför det här hör hemma i vår serie om AI i läkemedel och bioteknik

Det kan låta som två olika världar: AI i bioteknik och AI i besöksnäringen. Men mekaniken är densamma.

I läkemedel och bioteknik handlar AI ofta om att korta tiden från hypotes till resultat. I besöksnäringen handlar AI om att korta tiden från efterfrågesignal till rätt beslut – bemanning, pris, erbjudande, service. Samma princip: data → modell → beslut → mätning.

Och kanske ännu viktigare: finansieringslogiken är likartad. Bra projekt bedöms på förändringsteori, resultatkedjor och förmåga att skapa långsiktiga effekter – oavsett bransch.

Nästa steg: så tar ni er från idé till ansökan

Om ni är en organisation, region, kluster, inkubator eller akademi som jobbar med besöksnäringens SME: börja med ett skarpt problem och bygg projektet baklänges från effekten.

En praktisk startlista för december–januari:

1. Välj 1–2 AI-case som ger mätbar effekt inom 6 månader.
2. Definiera målgruppen (vilka företag, var, hur många, hur rekryterar ni dem).
3. Sätt mätetal (intäkt/bokning, beläggning, svinn, svarstid, direktbokningar).
4. Bygg jämställdhetsinsatser som syns i aktiviteter och resultat, inte bara i värdegrund.
5. Säkra medfinansiering och likviditet – utbetalning sker ofta i efterskott.

Om du vill ha leads på riktigt (inte bara “intresse”), är min tydliga ståndpunkt: er ansökan ska kännas som en affärsplan, inte som en utbildningsplan.

Vilket AI-problem i er del av besöksnäringen är så dyrt i dag att ni inte har råd att låta bli att lösa det 2026?