AI-projekt i städer: så säkrar ni EU-stöd 2026

Utan fungerande testmiljöer blir AI mest en powerpoint. Det är därför Tillväxtverkets kommande utlysning om innovativa lösningsstrukturer i städer är mer intressant än den låter vid första anblicken: den handlar om att bygga den praktiska infrastrukturen där forskning, offentlig sektor och företag faktiskt kan testa, mäta och skala.

För dig som jobbar med AI inom turism och besöksnäring (och för dig som sitter i kommun, region, universitet eller kluster) är det här ett ovanligt tydligt finansieringsfönster. Utlysningen öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03, med möjlighet att driva projekt ända till 2029-09-30. Och ja—det går att göra turism smartere utan att bygga en ny app som ingen använder.

Samtidigt ligger den här texten i vår serie ”AI inom läkemedel och bioteknik”. Det är ingen slump. Life science har varit tidigt ute med robusta dataflöden, kliniska testupplägg och krav på spårbarhet. De arbetssätten är precis vad städer och besöksnäring behöver när AI ska flytta från pilot till vardag.

Vad utlysningen faktiskt finansierar – och varför det spelar roll

Kort sagt: Utlysningen finansierar projekt och förstudier som stärker forskning och innovation i utvalda urbana strategier, särskilt där ni bygger stödstrukturer och/eller forsknings- och innovationsmiljöer.

Fokus ligger på specifikt mål 1:1 Stärk forskning och innovation, och insatserna ska bidra till ”ett smartare Europa”. I praktiken betyder det att ni behöver visa två saker:

1. Samverkan som håller: offentliga aktörer, forskningsorganisationer och företag som arbetar tillsammans – inte parallellt.
2. Demonstration och utrustning: test- och demonstrationsmiljöer (fysiska eller virtuella) där nya lösningar kan provas, följas upp och förbättras.

Tillväxtverket efterfrågar särskilt projekt som söker medel för investeringar i forsknings- och innovationsutrustning för att kunna genomföra gemensamma forskningsprojekt där företag deltar aktivt.

För besöksnäringen är det här nyckeln: många AI-initiativ faller på att data, sensorer, integrationslager och mätning saknas. Den här typen av stöd kan finansiera “mellanlagret” som gör att AI blir användbar.

Passar ni in? Utpekade strategier, smart specialisering och förankring

Kort sagt: Ni kan bara söka om ni är kopplade till en av de prioriterade strategierna för hållbar urban utveckling och kan visa att projektet ligger i linje med regionens smarta specialisering.

Utlysningen är öppen för hela Sverige, men inte för vem som helst. Den gäller aktörer som bidrar till genomförandet av en strategi för hållbar urban utveckling som prioriterats. Exempel på strategier som omfattas är bland annat:

• Malmö stad
• Göteborgsregionen
• Nätverksstaden Skaraborg
• Levande Lund
• Thriving Northern Cities (Umeå, Luleå, Örnsköldsvik, Östersund, Sundsvall)
• Jakobsberg (Järfälla)
• Botkyrkas norra delar
• Gävleborg, Sörmland, Sydosttriangeln samt Örebro/Linköping

Om projektägaren inte är en kommun/region som omfattas behöver ni bifoga en avsiktsförklaring (letter of intent) från strategiägaren som visar förankring.

Och här kommer en sak många missar: ni måste tydliggöra kopplingen till regionens strategi för smart specialisering. Om ni vill göra AI för besöksflöden eller evenemangslogistik behöver ni översätta det till den regionala logiken: t.ex. digitalisering, hållbara transporter, avancerad tillverkning, upplevelseindustri, life science, eller energi—beroende på region.

Pengar och villkor: 40 % EU-stöd kräver smart budget

Kort sagt: EU-stödet kan vara upp till 40 % av projektets budget. Förstudier kan få upp till 840 000 kronor i EU-stöd. Total potten är preliminärt 36 miljoner kronor.

• Projekt: max 40 % av total budget i EU-stöd
• Förstudier: max 40 % och max 840 000 kr i EU-stöd
• Utlysningens ram: preliminärt 36 miljoner kr

Det betyder att ni behöver ha en trovärdig plan för resterande 60 % (offentliga och/eller privata medel). Här har life science-världen ett försprång: man budgeterar för datahantering, validering och utvärdering från start. Gör samma sak.

Statsstöd: designa projektet så att företag kan delta utan att ni fastnar

Om företag deltar aktivt behöver ni resonera kring statsstödsregler. Utlysningen pekar särskilt på boxar som ofta blir relevanta:

• FoU-stöd som gynnar företag
• Stöd till investeringar i FoU-infrastruktur
• Stöd till innovationskluster

Min erfarenhet: det blir mycket enklare om ni tidigt bestämmer vilken typ av företagsnytta som uppstår och strukturerar arbetspaket så att ni inte blandar för många statsstödslogiker i samma paket.

Så kopplar ni utlysningen till AI i turism och besöksnäring (utan att det blir tunt)

Kort sagt: Vinnande projekt bygger stödstrukturer och testmiljöer som gör AI mätbar i stadens vardag—med tydliga effekter på flöden, service, hållbarhet och inkludering.

Här är tre konkreta spår där AI och stadsutveckling möter besöksnäringen på ett sätt som passar utlysningens kärna.

1) Smarta besöksflöden: från trängselkarta till styrning i realtid

De flesta städer kan redan visa en heatmap. Färre kan styra flöden så att effekten syns i kötid, kollektivtrafik, trygghet och utsläpp.

Ett projekt som matchar utlysningen kan bygga en demonstrationsmiljö som kombinerar:

• sensordata (mobilitet, entréer, evenemang)
• kollektivtrafik- och trafikdata
• boknings- och beläggningsdata (hotell, arenor, museer)
• AI-modeller för prognoser och kapacitetsstyrning

Mätbara resultat kan vara så konkreta som:

• kortare köer vid attraktioner
• jämnare belastning i kollektivtrafik
• bättre nyttjandegrad i stadens offentliga rum

Det här liknar hur AI används i läkemedelslogistik: prognoser + styrning + spårbarhet. Samma princip, annan domän.

2) Personliga besöksupplevelser – som faktiskt följer reglerna

Personalisering i turism faller ofta på integritet och splittrad data. En smart väg är att finansiera en stödstruktur: gemensamma standarder, samtyckeshantering och datadelning mellan offentliga aktörer och näringsliv.

Tänk “AI-assisterad resa” som inte kräver att en aktör äger allt:

• en kommunal plattform för anonymiserade flödesdata
• en näringslivsmodul för erbjudanden och kapacitet
• en forskningspartner som utvärderar effekt och bias

Det är här kraven på hållbarhetsanalys, jämställdhetsintegrering och förändringsteori blir en styrka. Ni kan visa hur personalisering blir inkluderande, inte exkluderande.

3) Smarta destinationer för vintertoppar och sommartryck 2026–2029

Att vi skriver detta 2025-12-21 spelar roll. De flesta destinationer planerar redan för 2026: vinterresor, sportevenemang, sommarsäsong och allt fler “mikro-toppar” (helger, konserter, kryssningsanlöp). AI kan hjälpa städer att hantera topparna utan att bygga bort sig.

Projektidéer som passar utlysningen:

• digitala tvillingar för evenemangspåverkan (trafik, buller, städning)
• AI för resursplanering i offentlig service (trygghet, avfall, vårdflöden)
• testmiljö för delningstjänster och mobilitet kopplat till besökare

Här blir utlysningens fokus på demonstrationsmiljöer helt avgörande: ni kan testa i en stadsdel eller runt en arena innan ni skalar.

Resultatkedjorna: välj rätt och skriv så att ni blir begripliga

Kort sagt: Utlysningen vill se tydlig logik från aktivitet till effekt. Välj primärt resultatkedja 2 eller 3 och bygg ansökan runt den.

Två resultatkedjor är aktuella:

Resultatkedja 2: Utveckla stödstrukturer

Passar när ni bygger sådant som många ska använda över tid:

• samverkansplattformar
• metoder för kunskapsöverföring från forskning till företag
• test- och demonstrationsmiljöer som görs tillgängliga

Turismvinkel: en regional “AI-hubb” för destinationer, där kommun, universitet och besöksnäring kan testa modeller för flöden, språkstöd, tillgänglighet och servicekvalitet.

Resultatkedja 3: Uppbyggnad av miljö/infrastruktur

Passar när ni investerar i något fysiskt/tekniskt:

• forskningsutrustning
• sensornät
• labbmiljöer
• virtuella testmiljöer

Turismvinkel: utrustning och datainfrastruktur som gör att ni kan mäta besöksflöden, miljöpåverkan och upplevelsekvalitet—och koppla det till AI-modeller som utvärderas av forskare.

En ansökan som vinner är sällan “mycket av allt”. Den är en tydlig kedja: problem → testmiljö → mätning → beteendeförändring → skalning.

Checklista: så förbereder ni er före 2026-01-13

Kort sagt: Förankra, spika förändringsteori, gör hållbarhetsanalys och säkra medfinansiering innan e-tjänsten öppnar.

1. Boka avstämning med strategiägaren och få skriftlig förankring.
2. Sätt förändringsteorin på en sida: vad ska ändras, för vem, och hur mäter ni det?
3. Gör hållbarhetsanalysen tidigt och identifiera målkonflikter (t.ex. mer besök vs. buller/utsläpp).
4. Planera likviditet: stöd betalas ut i efterskott. Det här fäller annars bra projekt.
5. Bestäm statsstödslogik om företag deltar och undvik att blanda boxar i samma arbetspaket.
6. Bygg utvärdering som i life science: baslinje, mätpunkter, och en oberoende utvärderingspartner.

Nästa steg: gör AI till en del av stadens maskinrum

Det fina med den här utlysningen är att den premierar det som ofta saknas i AI-satsningar: struktur, testbarhet och samverkan. För besöksnäringen betyder det att ni kan gå från “vi borde använda AI” till att faktiskt driva förändring i flöden, service och hållbarhet—och kunna bevisa effekten.

Och kopplingen till AI inom läkemedel och bioteknik är tydlig: när AI fungerar i reglerade miljöer med hårda krav på kvalitet, då kan samma arbetssätt göra underverk i komplexa städer. Datahygien, spårbarhet och utvärdering är inte byråkrati—det är det som gör att lösningar kan skalas.

Vill ni att er stad eller region ska vara känd för trivsamma, tillgängliga och effektiva besöksupplevelser 2027–2029? Då är frågan inte om ni ska testa AI. Frågan är om ni bygger rätt testmiljö och samverkansmodell redan under ansökningsfönstret 2026.