AI och samverkan: så kan ni finansiera nästa steg

Sverige har 10,5 miljoner invånare och ligger ändå på andra plats i Global Innovation Index. Det är ett styrkebesked – men också en påminnelse om att konkurrenskraft inte bara handlar om topplaceringar, utan om spridning. När AI, data och digitala lösningar rusar fram är det ofta samma regioner och samma nätverk som får mest draghjälp, medan andra hamnar bakom. Det är precis den typen av glapp som Tillväxtverkets aktuella finansiering vill täppa till.

Utlysningen handlar formellt om ökad samverkan och digital omställning oavsett bransch, men för dig som jobbar med AI i praktiken finns en tydlig kärna: bygg projekt som kopplar ihop mogna noder med kompletterande hubbar, och som ger små och medelstora företag (SMF) konkret stöd. Jag gillar den här inriktningen, för den går bortom inspirationsföreläsningar och ”vi borde samarbeta mer”. Här är tanken att samverkan ska ge mätbar effekt.

Det här inlägget ligger i serien ”AI inom läkemedel och bioteknik”, och den kopplingen är mer relevant än den först låter. Läkemedel/biotech och turism/besöksnäring har samma grundproblem när AI ska införas: data är fragmenterad, kompetens ojämnt fördelad och testmiljöer är dyra. Poängen? De metoder som funkar för AI-samverkan i biotech – gemensamma testbäddar, delade dataarbetsflöden, tydliga resultatkedjor – går att återanvända i besöksnäringen.

Det här finansieringsspåret passar AI-projekt som vill skala

Kort svar: Utlysningen är gjord för projekt som kopplar ihop innovationsmiljöer över regiongränser och som stärker SMF:s förmåga inom områden som AI, cybersäkerhet och digitalisering.

Tillväxtverket efterfrågar insatser i linje med specifikt mål 1.1: Stärka forskning och innovation i Nationella regionalfondsprogrammet. Det betyder i praktiken att projektet ska:

• Koppla samman regionala innovationsmiljöer/hubbar i minst två NUTS 2-områden
• Involvera minst tre regionalt prioriterade innovationsmiljöer
• Vara tydligt förankrat i regionernas strategier för smart specialisering (styrkeområden)
• Skapa verkligt värde genom direkta företagsinsatser och/eller utveckling av stödstrukturer

För AI-projekt är det här en viktig signal: finansieringen premierar inte “ännu en plattform”, utan plattform + användning + kapacitetslyft.

Nyckeltal och ramar du behöver ha koll på

• Total utlysning: 47 miljoner kronor
• Stödandel: max 40 % av total projektbudget
• Medfinansiering: 60 % offentliga och/eller privata medel
• Ansökningsperiod: 2025-08-11 till 2025-10-02
• Projekttid: som längst till 2029-09-30

En praktisk konsekvens: ni måste redan tidigt kunna visa likviditet, eftersom utbetalning normalt sker i efterskott.

Varför besöksnäringen ska bry sig (även om utlysningen är bred)

Kort svar: Besöksnäringen har många SMF som behöver AI-stöd, men saknar ofta sammanhängande dataflöden och testmiljöer. Samverkansprojekt över regioner är ett av de snabbaste sätten att komma förbi det.

I turism och hospitality ser jag samma mönster som i många life science-kluster: enstaka aktörer har AI-kompetens och datamognad, men majoriteten har inte resurser att testa, upphandla eller kvalitetssäkra lösningar själva.

Här är tre AI-drivna områden där samverkan över regiongränser ger direkt effekt:

1. Efterfrågeprognoser och bemanningsplanering

   • AI kan koppla bokningsdata, evenemangskalendrar, transportflöden och säsongsvariationer.
   • När flera regioner delar metodik blir prognoserna bättre och implementationen billigare.

2. Personalisering av gästupplevelser

   • Rekommendationsmotorer för aktiviteter, mat, kultur och logi kräver data och kontinuitet.
   • En gemensam modell för samtycke och datadelning kan skapa skala utan att varje aktör bygger allt själv.

3. Språk, service och support med generativ AI

   • Flerspråkig kundservice, intern kunskapsbas, smarta FAQ-flöden.
   • Samverkan gör att ni kan dela prompts, policyer, kvalitetsmått och utvärderingsmetoder.

Det fina är att samma typ av arbetssätt redan är etablerade inom AI i läkemedel och bioteknik: standardiserade processer för datakvalitet, spårbarhet, test och utvärdering. Den disciplinen saknas ofta i besöksnäringen – och det är exakt där projektmedel kan göra skillnad.

Så bygger ni ett projekt som Tillväxtverket faktiskt kan gilla

Kort svar: Förändringsteori + tydlig primär målgrupp + mätbara resultatkedjor + rätt statsstödsbox per arbetspaket.

Utlysningen är tydlig med att projekt ska bygga på förändringsteori och kunna beskriva vad som ska förändras, varför och vilka effekter som ska uppstå. Det är inte pappersarbete för sakens skull – det är ett sätt att filtrera bort projekt som inte kan förklara sin logik.

1) Välj resultatkedja (och våga prioritera)

Två resultatkedjor är aktuella:

• Direkta insatser till företag: effekten ska uppstå i det enskilda företaget.
• Utveckling av stödstrukturer: effekten ska uppstå i de stödjande strukturerna.

Många projekt försöker göra allt samtidigt. Mitt råd: välj en primär målgrupp och bygg resten som stöd.

Exempel för besöksnäring:

• Primär: Direkta företagsinsatser (SMF)
• Sekundär: Stödstruktur (en gemensam AI-coachfunktion, testmiljö eller metodbank)

2) Sätt AI-aktiviteter som går att följa upp

Bra aktiviteter (konkreta, bedömningsbara):

• Test- och demonstrationsspår där hotell/restauranger upphandlar och pilottestar AI för bemanning eller prissättning
• Gemensamma “AI-kliniker” (inspirerat av biotech) där företag tar med riktiga problem och får handledning av forskare/experter
• Standardpaket för datadelning, integritet och säkerhet (cybersäkerhet nämns uttryckligen i utlysningen)

Undvik aktiviteter som är svåra att koppla till effekt:

• Generella seminarieserier utan tydlig implementeringsplan
• Plattformar utan definierade användarresor och ansvar för drift efter projektet

3) Förankra i smart specialisering utan att bli byråkratisk

Regionernas smart specialisering kan låta som ett formkrav, men använd det smart:

• Visa hur turism-SMF kopplas till regionens styrkeområde (t.ex. digitalisering, upplevelseindustri, hållbar mobilitet)
• Visa hur AI-kompetens från en mer mogen nod kan stärka en annan regions behov (t.ex. dataplattformar, MLOps, cybersäkerhet)

Statsstöd: välj box tidigt och bygg budgeten därefter

Kort svar: De flesta AI-projekt hamnar i Box 2 (de minimis), Box 3b (systemutvecklande samverkan) och/eller Box 5 (FoU-stöd). Välj tidigt, annars spricker både upplägg och stödnivå.

Tillväxtverket beskriver flera “statsstödsboxar” som avgör hur stöd får ges och hur ni behöver redovisa.

Tre typiska mönster för AI-projekt i SMF-miljö:

• Box 2: de minimis – när ni ger begränsat värde per företag, t.ex. subventionerad rådgivning eller konsultstöd.
• Box 3b: systemutvecklande samverkan – när ni utvecklar samverkansmodeller, roller, metodik och gemensamma arbetssätt som ska spridas brett.
• Box 5: FoU-stöd som gynnar företag – när företag får stöd för FoU-kostnader, inklusive test/demonstration.

Min erfarenhet: projekt blir lätt “box-sallad”. Försök hålla er till en box per arbetspaket och gör en enkel karta:

• Arbetspaket A: samordning (ofta ej statsstöd)
• Arbetspaket B: metod- och stödstruktur (Box 3b)
• Arbetspaket C: företagsnära piloter (Box 2 eller Box 5)

Jämställdhet och hållbarhet: gör det till en styrka, inte en bilaga

Kort svar: Ni måste integrera hållbarhet och ha särskilda insatser för jämställdhet. Projekt som gör detta konkret får enklare att motivera relevans och långsiktig effekt.

Utlysningen ställer krav på:

• Hållbarhetsanalys (inkl. miljö, likabehandling, icke-diskriminering)
• Jämställdhetsintegrering med minst ett tydligt mål

För AI-projekt finns ett enkelt sätt att göra detta konkret:

• Sätt mål för deltagande (t.ex. andel kvinnor i pilotföretag, styrgrupp, utbildningsinsatser)
• Sätt mål för AI-kvalitet (t.ex. rutiner för bias-testning i rekommendationsflöden och kundservice)
• Sätt mål för miljöpåverkan (t.ex. minskad matsvinn via efterfrågeprognoser, optimerad energianvändning i fastigheter)

Det här speglar hur seriösa AI-program inom läkemedel och bioteknik jobbar: man bygger in kvalitet, spårbarhet och rättvisa från start, för att slippa dyrt efterarbete.

Praktisk checklista: 30 dagar innan ni skriver ansökan

Kort svar: Förbered förändringsteori, partnerskap, budgetlogik och dataspår. Då blir ansökan betydligt mindre stressig.

1. Säkra partnerskap

   • Minst tre innovationsmiljöer
   • Minst två NUTS 2-områden
   • En tydlig projektledande part

2. Formulera en förändringsteori på en sida

   • Problem → aktiviteter → beteendeförändring → resultat → långsiktig effekt

3. Definiera 3–5 mätetal som inte går att bortförklara

   • Antal SMF som genomför pilot
   • Andel piloter som går till skarp drift
   • Tidsbesparing i process (t.ex. bemanningsplanering)
   • Intäkts-/kostnadseffekt (intervall duger om ni motiverar)

4. Välj statsstödsbox per arbetspaket

   • Lås detta innan ni detaljbudgeterar

5. Planera för “dagen efter projektet”

   • Vem äger metodiken?
   • Vem driftar stödstrukturen?
   • Hur fortsätter ni dela data och lärdomar?

En mening som brukar hålla i granskning: ”Projektet bygger kapacitet som lever vidare utan projektmedel.”

Nästa steg: gör samverkan till en produkt, inte en mötesserie

Tillväxtverkets utlysning är en chans att bygga AI-samarbeten som faktiskt blir kvar: gemensamma testmiljöer, återanvändbara metoder, och stöd som når SMF där de står. Jag tycker särskilt om att utlysningen sätter tryck på att koppla ihop miljöer över regiongränser – det är exakt så AI går från enstaka pilot till fungerande arbetssätt.

Om du följer vår serie om AI inom läkemedel och bioteknik känner du igen logiken: skala kommer från standarder, kvalitet och samarbete, inte från enskilda hjältar. Det gäller lika mycket för en bioteknikstartup som för en hotellkedja med säsongstoppar.

Vill ni använda finansieringsspåret för att ta fram en gemensam AI-satsning i besöksnäringen: vilka två regioner borde samarbeta först – och vilken konkret affärsprocess skulle ni förbättra inom 90 dagar?