AI-lyft i Västsveriges besöksnäring: sök stöd 2026

Västsverige får en ny chans att göra något som många pratar om men få genomför ordentligt: bygga strukturer för kompetensutveckling som faktiskt håller över tid. Tillväxtverkets utlysning ”Stärk kompetensen i Västsveriges näringsliv” öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03, med preliminärt 15 miljoner kronor i potten och max 40 % i stöd per projekt.

För dig som jobbar i turism och besöksnäring i Halland eller Västra Götaland är tajmingen ovanligt bra. Efter några år där gästbeteenden förändrats snabbt (både digitalt och ekonomiskt) är det inte fler lösryckta kurser som behövs – utan förmågan att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning. Och här passar AI bättre än många tror.

Den här texten är en del av vår serie om AI inom läkemedel och bioteknik. Det kan låta som en udda kombination, men logiken är densamma: när biotekniken skalar AI för att snabba upp forskning och kvalitetssäkra processer, kan besöksnäringen använda AI för att skala service, förbättra bokning och fatta bättre beslut – utan att bränna ut personalen.

Vad utlysningen egentligen vill åstadkomma (och varför det spelar roll)

Utlysningens kärna är tydlig: små och medelstora företag behöver ny kompetens och en ökad förmåga att arbeta mer strategiskt med kompetensförsörjning. Men stödet riktar sig inte till enskilda företag som vill ”utveckla sig själva”. Det är i stället stödaktörer som ska bygga förutsättningar för många.

Det är en viktig skillnad. De bästa AI-satsningarna i praktiken är nästan alltid:

• Gemensamma (flera företag lär av samma modell och samma arbetssätt)
• Standardiserade där det går (mallar, playbooks, dataformat)
• Lokalt förankrade (anpassade till säsong, språk, destination, kompetensläge)

Utlysningen ligger inom målet 1.4 ”Utveckla färdigheter för smart specialisering”. Det betyder att projekt måste kopplas till ett eller flera prioriterade områden för smart specialisering i Västsverige, till exempel Framtidens transporter och mobilitet, Kreativ affärs- och produktionsutveckling eller Food tech och maritim utveckling. För besöksnäringen är det här en öppning: turism är beroende av mobilitet, kreativa upplevelser, mat och kust.

En bra tumregel: Om projektet inte kan förklara vilka företag som får bättre konkurrenskraft och hur kompetensutvecklingen blir en bestående struktur, blir det svårt att vinna.

AI-kompetens i besöksnäringen: tre områden som ger effekt snabbt

AI är inte ett separat spår från kompetensförsörjning – det är ett sätt att göra kompetensförsörjningen mer träffsäker. Här är tre områden där jag ser snabbast nytta för små och medelstora aktörer i turism.

1) Kundservice och värdskap som håller även under toppar

Den som driver boende, aktivitet eller besöksmål vet hur det ser ut vid topptryck: samma frågor om incheck, parkering, avbokning, hundar, laddning, tillgänglighet, matallergier. Där tappar man både tid och omdömen.

AI-stödd kundservice (till exempel en kunskapsbas + chatt) kan:

• ge svar på svenska och engelska dygnet runt
• avlasta personal så de kan fokusera på värdskap på plats
• skapa konsekvent information mellan webb, bokning och reception

Kompetenslyftet här är inte ”att köpa en bot”. Det är att utbilda teamet i:

• hur man bygger och underhåller en kunskapsbank
• tonalitet och kvalitet (vad får AI säga, och inte säga?)
• incidenthantering: när ska ärenden eskaleras till människa?

2) Smartare bokningsflöden och intäktsstyrning

Många mindre aktörer sitter fast i bokningsflöden som är skapade för en annan tid. AI kan hjälpa med prognoser, paketering och konvertering.

Konkreta AI-användningar i bokning:

• efterfrågeprognoser baserat på historik + eventkalender + säsong
• rekommendationer (”gäster som bokar detta bokar ofta…”)
• enklare prissättning (t.ex. riktlinjer för när man ska öppna fler rum/slots)

Kompetensutveckling som ger effekt här handlar ofta om:

• datahygien (vad mäter vi, var lagras det, hur namnges det?)
• grundläggande förståelse för modeller: vad betyder ”prognos” i praktiken?
• att koppla ihop marknad, drift och ekonomi i samma beslut

3) Trendanalys för destinationer och kluster

En destination lever på att ligga rätt i tiden: resenärer byter beteenden snabbt. AI kan användas för att sammanställa signaler från:

• sökbeteenden och webbtrafik
• bokningsmönster
• gästrecensioner (vad nämns, vad saknas?)
• säsongsvariation och evenemang

Det här är exakt den typ av gemensam kunskapsbildning som utlysningen efterfrågar: utbildningsaktörer, offentlig sektor och näringsliv som producerar en gemensam bild av kompetens- och marknadsbehov.

Så matchar du utlysningens krav med en AI-satsning (utan att fastna i teknik)

Utlysningen ställer inte krav på ”AI-projekt” – men den premierar projekt som stärker konkurrenskraft och hållbarhet via kompetens. Här är hur du kan översätta kraven till en praktisk AI-plan.

Koppling till smart specialisering: välj en tydlig motor

För besöksnäringen i Västsverige blir det ofta mest trovärdigt att koppla till:

• Framtidens transporter och mobilitet: gästflöden, hållbara resor, tillgänglighet
• Kreativ affärs- och produktionsutveckling: upplevelsedesign, digital guidning, storytelling
• Food tech och maritim utveckling: kustdestinationer, matupplevelser, hållbara leverantörsled

Välj en motor och bygg allt runt den. För breda projekt blir lätt ”allt för alla” och ger svag effekt.

Social hållbarhet och inkludering: gör det konkret i AI-arbetet

Utlysningen kräver att projekt använder social hållbarhet som drivkraft och att jämställdhet/integrering ska genomsyra insatserna.

I AI-sammanhang kan det bli praktiskt, inte bara policy:

• flerspråkig service som inkluderar fler målgrupper och medarbetare
• validering och karriärväxling: korta moduler som låter nya grupper komma in
• tillgänglighet: bättre information för personer med funktionsnedsättning

Skriv inte ”vi ska jobba med inkludering”. Beskriv vilka hinder som tas bort och hur ni mäter att det händer.

Förändringsteori: gör den användbar för vardagen

Det är ett krav att använda förändringsteori. Många gör den till ett dokument för ansökan och sen hamnar den i en mapp.

En bra förändringsteori för AI-kompetens i besöksnäring kan byggas som en enkel kedja:

1. Problem: Hög säsongsstress + svag matchning + brist på digital kompetens
2. Insats: Gemensamma utbildningsmoduler + coachning + data/arbetsprocesser
3. Output: X personer tränade, Y företag inför rutiner, Z verktyg på plats
4. Effekt: kortare svarstider, högre konvertering, bättre gästnöjdhet, lägre personalomsättning

Lägg till 3–5 mätetal som är realistiska för små företag, till exempel:

• svarstid i kundservice
• andel bokningar som sker direkt
• NPS/omdömen kopplat till information och bemötande
• tid sparad per vecka i administrativa flöden

Projektupplägg som brukar fungera: ”AI-labb” för små aktörer

En modell jag sett fungera i andra branscher (inklusive bioteknikens mer reglerade miljöer) är ett labbupplägg: liten kärna, många deltagare, tydliga sprintar.

Förslag på arbetspaket (som passar utlysningens logik)

• Arbetspaket 1: Behovskartläggning och kompetensprofil

  • gemensamma intervjuer och datagenomgång
  • kompetenskarta per roll (reception, marknad, drift)

• Arbetspaket 2: Grundkurser i AI för operativ drift

  • kundservice, bokning, text och bild, analys
  • policy: dataskydd, ton, ansvar

• Arbetspaket 3: Pilotinföranden i företag (med coachning)

  • 10–20 företag kör samma typ av pilot
  • tydliga mallar för process, mätning, förbättring

• Arbetspaket 4: Struktur för livslångt lärande

  • återkommande community-träffar
  • microlearning-bibliotek (korta moduler)
  • samverkan med utbildningsaktör för långsiktighet

Det viktiga är att projektet inte slutar i ”inspiration”. Det ska sluta i rutiner, verktyg och arbetssätt som lever vidare.

Vanliga frågor som dyker upp i ansökan (och raka svar)

Vem kan söka?

Stödaktörer som universitet/högskolor, utbildningsaktörer, branschorganisationer, kommuner/regioner, klusterorganisationer, utvecklingsbolag och forskningsinstitut.

Hur mycket stöd kan man få?

Det finns preliminärt 15 miljoner kronor att fördela. Ett projekt kan få max 40 % i stöd och behöver lösa resterande 60 % via offentlig och/eller privat medfinansiering.

När är deadlines?

Ansökan öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03. Beslut fattas senast juni 2026.

Hur länge kan projektet pågå?

Upp till 40 månader, inklusive slutredovisning och utvärdering.

Det här skulle jag göra om jag satt med en projektidé nu

Jag hade startat med tre snabba workshops i januari 2026:

1. Destinations- och företagsbehov: vad är flaskhalsen i säsong?
2. AI-kartläggning: vilka 5 arbetsmoment äter mest tid och ger sämst upplevelse?
3. Struktur: vilken utbildningsmodell kan leva vidare efter projektet?

Sen hade jag formulerat projektet som en satsning på strategisk kompetensförsörjning med AI som verktyg, inte en ”digitaliseringskampanj”. Skillnaden är att du då kan visa hur insatserna stärker konkurrenskraften, matchningen och den sociala hållbarheten – på samma gång.

Besöksnäringen behöver inte fler trendspaningar. Den behöver förmågan att agera på dem.

Det intressanta framåt är inte om AI kan användas i turism – det kan den redan. Den verkliga frågan är: vilka regioner bygger kompetensstrukturer som gör att små aktörer hänger med även 2027, 2028 och 2029?