AI-projekt i besöksnäringen: sök EU-stöd våren 2026

91 miljoner kronor. Det är den totala potten för flera utlysningar i Småland och Öarna under 2026:1 – och en av dem öppnar 2026-01-13 med fokus på att öka forsknings- och innovationskapaciteten i små och medelstora företag. För dig som jobbar med turism och besöksnäring är det här mer än “ännu en utlysning”. Det är en chans att göra det som många pratar om men få hinner genomföra: flytta AI från powerpoint till drift.

Jag tycker att fler i besöksnäringen borde söka den här typen av stöd, av en enkel anledning: branschen sitter på extremt mycket beteendedata (sökningar, bokningar, recensioner, säsongsmönster), men använder ofta bara en liten del av den. Samma logik ser vi i AI inom läkemedel och bioteknik: de som lyckas är inte de som “har AI”, utan de som bygger kapacitet, processer och samverkan så att AI faktiskt kan användas säkert, mätbart och långsiktigt.

Nedan får du en praktisk tolkning av utlysningen – och konkreta exempel på AI-projekt i turism som passar in, hur du bygger en ansökan som håller, och vad du behöver ha klart innan du trycker på “skicka in”.

Vad utlysningen faktiskt vill uppnå (och varför AI passar)

Kärnan är tydlig: utlysningen söker projekt och förstudier som ökar graden av forskning och utveckling (FoU) i små och medelstora företag, och som stärker användningen av avancerad teknik. AI och dataanalys hamnar mitt i prick.

Det som särskilt premieras är att sänka trösklarna till innovationssystemet: fler företag ska kunna ta del av forskningsresultat, testmiljöer och kunskap som annars stannar i akademin eller i stora bolag. För besöksnäringen är det här extra relevant eftersom många företag är små, säsongsberoende och har begränsad tid för FoU.

Utlysningen ligger dessutom i linje med regionernas smart specialisering, där besöksnäring är en av prioriteringarna. Det betyder att en turism- eller destinationsinriktad ansökan inte behöver “motivera sin existens” – den behöver bara visa att den bygger kapacitet, ger mätbara resultat och skapar bestående strukturer.

Min ståndpunkt: Om du vill göra AI-satsningar i besöksnäringen 2026 är det smartare att paketera det som FoU + implementering + stödstruktur än som “vi vill köpa ett nytt system”. Den här utlysningen betalar för att bygga förmåga – inte bara verktyg.

Snabbfakta: stöd, geografi och viktiga datum

Svar direkt, utan krångel:

• Öppnar: 2026-01-13
• Stänger: 2026-03-03
• Beslut: juni 2026
• Stödnivå: upp till 40 % av projektkostnaderna (resterande 60 % ska vara offentlig och/eller privat medfinansiering)
• Område: Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Gotlands län (Småland och Öarna)
• Projektlängd: rekommenderat max 40 månader
• Förstudie: rekommenderat max 9 månader

En avgörande detalj: utbetalning sker i efterskott, vilket kräver plan för likviditet.

Vilka AI-projekt i turism matchar utlysningen?

Utlysningen är bred, men den blir mycket lättare att använda om du tänker i tre spår (Tillväxtverkets resultatkedjor):

1. Direkta insatser till företag
2. Utveckling av stödstrukturer
3. Uppbyggnad av miljöer och infrastruktur

Här är konkreta AI-inriktade projektidéer i besöksnäringen som brukar passa bra inom den logiken.

1) Prognoser som styr bemanning, inköp och öppettider

Nyckelpoäng: Prediktiva modeller ger snabb affärsnytta och tydliga mätetal.

Ett projekt kan bygga och testa AI-modeller som prognostiserar beläggning och efterfrågan baserat på bokningsdata, evenemang, skollov, färje-/flygflöden, väderhistorik och prisnivåer.

• Hotell: bemanningsplanering och dynamiska erbjudanden
• Attraktioner: kapacitetsstyrning och köreducering
• Restauranger: inköp som minskar svinn (koppling till cirkulär ekonomi)

FoU-kopplingen uppstår när ni arbetar med modeller, datakvalitet, generaliserbarhet mellan aktörer och utvärderar effekter i pilotskala.

2) AI för personalisering av gästresan (utan att bli integritetsrisk)

Nyckelpoäng: Personalisering behöver styrning och “minsta nödvändiga data”.

Ett starkt upplägg är att utveckla en gemensam metod för destinationsbolag och lokala aktörer där AI används för att rekommendera upplevelser, rutter och paket – men med tydliga ramar för dataminimering, transparens och samtycke.

Exempel på leveranser i ett FoU-projekt:

• en testad rekommendationsmodell
• en uppsättning “policy-by-design” för GDPR och datadelning
• A/B-testade effekter: konvertering, merförsäljning, spridning av besök över plats/tid

3) Flerspråkig service med generativ AI som faktiskt håller kvalitet

Nyckelpoäng: Generativ AI i service behöver kunskapsbas, versionsstyrning och mätning.

Många testar chatbots. Få bygger en lösning som är robust över tid. Ett projekt kan fokusera på att skapa en gemensam, kvalitetssäkrad kunskapsbas för en destination (öppettider, tillgänglighet, transporter, regler, hållbarhetsinfo) och koppla den till en AI-assistent.

FoU-inslag kan vara:

• metoder för att minska hallucinationer (t.ex. retrieval-baserade svar)
• kvalitetsgranskning och ansvarskedja (“vem uppdaterar vad?”)
• effekter på kundnöjdhet och belastning på kundtjänst

4) AI som hjälper hållbarhetsarbete och cirkulär ekonomi

Utlysningen gillar projekt som fokuserar på cirkulär ekonomi. I besöksnäringen kan AI bidra praktiskt, inte bara i policy:

• optimering av transporter och ruttplanering för guidningar
• prognoser för matsvinn och smarta inköp
• modellering av energianvändning i boenden och anläggningar
• styrning av besöksflöden för att minska slitage i känsliga miljöer

Det som gör ansökan stark: ni kan mäta effekter i kg svinn, kWh, CO₂e och kapacitetsutnyttjande – inte bara “vi blev mer hållbara”.

Så bygger du en ansökan som känns som FoU (inte som inköp)

Den vanligaste missen jag ser är att ansökan beskriver aktiviteter (workshops, plattform, coachning) men inte kan förklara varför det är forskning/utveckling, och hur det leder till nya förmågor och beteenden.

Ett upplägg som brukar fungera:

Förändringsteori som går att följa

Svara på fyra frågor i ordning:

1. Vilket problem begränsar företagen idag? (t.ex. svag förmåga att använda data i prissättning/bemanning)
2. Vilken FoU-hypotes testar ni? (t.ex. “prognoser baserade på fler datakällor minskar överbemanning med X%”)
3. Vilken kapacitet bygger ni? (dataflöden, kompetens, metodik, samverkansstruktur)
4. Vilka effekter blir kvar efter projektet? (processer, testbädd, utbildningsspår, öppna riktlinjer)

Det här är exakt samma logik som i läkemedel/bioteknik: du får inte finansiering för att “ha en idé”. Du får den för att du kan visa en kedja från hypotes → test → resultat → implementering.

Tydlig målgruppsanalys (även landsbygd)

Utlysningen efterfrågar att ni visar vilka företag ni ska nå och hur. I turism är det extra viktigt att inte bara räkna “medlemmar” i ett nätverk, utan segmentera:

• boende (hotell, camping, stugby)
• upplevelser (guidning, kultur, natur)
• mat/dryck
• transport/kringservice

Och: hur når ni företag på landsbygden? Digitala arbetssätt räcker inte alltid. Planera fysiska “fältpiloter” under säsong.

Jämställdhet och minskad ojämlikhet: gör det mätbart

Alla projekt ska bidra till mål 5 och 10. Det räcker inte att skriva en värdegrund.

Exempel på mätbara angreppssätt:

• säkra att pilotföretag har könsbalanserad lednings-/projektgrupp
• utforma utbildning så att säsongsanställda faktiskt kan delta (tid, format, språk)
• mäta om AI-stöd minskar trösklar för nyanlända medarbetare (språkstöd i arbetsinstruktioner)

Partnerskap som ger trovärdighet (och gör jobbet lättare)

Utlysningen gillar samverkan mellan företag, innovationsmiljöer och akademi. För besöksnäringen är det ofta enklast att bygga en “ryggrad” av:

• en projektägare (destinationsbolag, kluster, branschorganisation, regionnära aktör)
• ett lärosäte/forskningsinstitut (för metod, utvärdering och FoU-ram)
• 8–20 SME som piloter (för data, test, implementering)

Tips: Lägg tid på att definiera dataansvar tidigt. AI-projekt faller sällan på modellen – de faller på otydliga dataflöden och oklara roller.

Checklista: gör detta innan 2026-01-13

Om ni vill hinna till 2026-03-03 behöver ni jobba baklänges. En realistisk plan i december 2025 ser ut så här:

1. 2025-12 till 2026-01: spika problem, målgrupp och partners
2. 2026-01: skriv förändringsteori + hållbarhetsanalys
3. 2026-01 till 2026-02: budget + medfinansiering + aktivitetsplan
4. senast 2026-02: intern granskning (statsstöd, GDPR, likviditet)
5. lämna in i god tid före 2026-03-03

Jag skulle också prioritera ett tidigt samtal med regional utvecklingsansvarig i berört län. Det sparar ofta veckor av omskrivningar.

Nästa steg: från idé till ansökan (och till drift)

Om du sitter i ett turismföretag, destinationsbolag eller kluster i Småland och Öarna är min rekommendation enkel: formulera ert AI-behov som FoU + kapacitetsbygge, inte som “digitalisering”. Det matchar utlysningens mål, och det ökar chansen att projektet lever vidare efter sista rapporten.

Samtidigt finns en större poäng här som knyter tillbaka till vår serie om AI inom läkemedel och bioteknik: de branscher som lyckas med AI bygger in kvalitet, utvärdering och ansvar från start. Besöksnäringen kan göra samma resa – men bara om vi slutar behandla AI som ett verktyg och börjar behandla det som en förmåga.

Om ett år kan de aktörer som sökte i tid stå med en testbädd, ett samverkansnätverk och bevisad effekt i skarp säsong. Frågan är bara: vilka tar chansen – och vilka väntar tills konkurrenten redan har gjort det?