Klimatanpassning med AI: så säkrar ni besöksnäringen

Varannan svensk kustkommun upplever att finansieringen för klimatanpassning är otillräcklig. Det är en siffra som borde få alla som jobbar med turism, evenemang och gästflöden att stanna upp. För när skyfall slår ut vägar, översvämningar stänger promenadstråk och värmeböljor pressar stadskärnor, drabbas inte bara boende – utan också hotellnätter, restaurangomsättning, besöksmål och försäkringskostnader.

Samtidigt öppnar en konkret möjlighet: 66 miljoner kronor i preliminär budget finns att söka för projekt som stärker städers klimatanpassning och resiliens, med ansökningsfönster 2026-01-13 till 2026-03-03 och projektlängd som kan sträcka sig till 2029-09-30. Utlysningen är formellt riktad mot hållbar urban utveckling – men effekterna hamnar rakt i besöksnäringens vardag: färre driftstopp, säkrare mobilitet, bättre upplevelsekvalitet och mer robusta destinationer.

I den här delen av vår serie ”AI inom försäkring och riskhantering” kopplar jag ihop tre saker som ofta behandlas var för sig: EU-finansierad klimatanpassning, AI-drivna riskmodeller och besöksnäringens behov av stabilitet. Det är här många missar poängen: klimatanpassning är inte bara en miljöfråga. Det är en intäkts- och riskfråga.

Vad utlysningen faktiskt möjliggör (i praktiken)

Utlysningen fokuserar på specifikt mål 2:4 Anpassning till klimatförändringar inom hållbar urban utveckling. Det innebär att projekten ska minska sårbarheter och stärka samhällets förmåga att hantera risker som översvämning, ras, skred, erosion, värme och torka – särskilt i städer och tätbebyggda områden.

Det viktiga för dig i besöksnäringen: många av de åtgärder som kan få stöd är exakt det som gör destinationer mer driftsäkra under högsäsong.

Vem kan söka – och varför det ändå angår fler

Stöd kan sökas av utpekade aktörer kopplade till prioriterade strategier för hållbar urban utveckling (kommuner, regioner och offentliga aktörer). Privatpersoner och enskilda näringsidkare kan inte söka direkt.

Men här finns en tydlig väg in för företag inom turism och hospitality:

• Ni kan vara projektpartner i testbäddar, pilotmiljöer eller datadelning.
• Ni kan vara målgrupp för indirekt stöd inom projekt (om beslutet medger det).
• Ni kan bidra med driftdata (beläggning, flöden, säsongsvariation) som höjer kvaliteten i riskmodeller.
• Ni kan vara den aktör som gör att en åtgärd blir verkligt nyttig – inte bara en fin rapport.

Hur mycket finansiering går att få

• Projekt kan få upp till 40 % av total budget i EU-stöd.
• Förstudier kan få upp till 40 % och maximalt 840 000 kr i EU-stöd.
• Total utlysning: preliminärt 66 miljoner kronor.

För många kommuner betyder 40 % skillnaden mellan ”bra idé” och ”vi bygger det faktiskt”. För besöksnäringen betyder det att investeringar i robust infrastruktur kan hända snabbare.

Varför klimatanpassning är en intäktsfråga för turism

Klimatanpassning i stadsmiljö handlar om att hålla system igång: vägar, VA, el, kollektivtrafik, gångstråk, parker, vattenrum. När de systemen fallerar påverkas besöksnäringen direkt.

Tre typiska störningar som slår hårt mot destinationer

1. Skyfall och översvämning: inställda event, stängda lokaler, svårt att ta sig fram, skador på källare/teknikutrymmen.
2. Värmeböljor: sämre stadskomfort, ökade hälsorisker, högre energikostnader, fler avbokningar vid ”för varm stad”-effekt.
3. Erosion och skred (särskilt kustnära): avstängda stråk, förlorade utsiktsplatser, dyra akuta åtgärder.

Här blir kopplingen till vår tema-serie tydlig: varje störning är också en riskhändelse som försäkringsbranschen (och företagets egen riskbudget) måste prissätta. Bättre klimatanpassning gör risk mer förutsägbar – vilket i sin tur kan påverka premier, självrisker och villkor.

En robust stadsmiljö fungerar som en riskreducerande “infrastrukturförsäkring” för hela destinationen.

AI i klimatanpassning: från kartor till beslut som håller

AI gör störst nytta när den kopplas till beslut som någon faktiskt tar: prioriteringar i fysisk planering, upphandling, drift och beredskap. I utlysningen nämns uttryckligen AI och sensorteknik som exempel på tekniska lösningar för att minska risker, förbättra dagvattenhantering och hantera erosion.

AI-områden som passar direkt i den här typen av projekt

1) Prediktiv riskanalys (översvämning, värme, belastning)
Genom att kombinera historiska data (skyfall, flöden, incidenter) med realtidsdata (sensorer, väderradar, nivåmätare) kan AI-modeller skapa prognoser som är relevanta på kvartersnivå.

• För kommunen: bättre prioritering av åtgärder och driftinsatser.
• För besöksnäringen: bättre planering av bemanning, logistik och gästkommunikation.
• För försäkring: bättre underlag till riskklassning och skadeförebyggande villkor.

2) Optimering av blågrön infrastruktur
Naturbaserade lösningar som urbana våtmarker, regnbäddar, gröna översvämningsytor och ökad krontäckning är centrala. AI kan användas för att simulera var de gör mest nytta per investerad krona, särskilt när målet är att minska toppflöden vid skyfall.

3) Besöksflöden och trängsel vid extrema väder
När värmeböljor eller kraftigt regn slår till flyttar människor sig annorlunda. AI kan hjälpa städer att:

• styra flöden till svalare stråk (skugga, parker, vattenrum)
• optimera öppettider och resurser
• minska risk i trånga miljöer

Det här blir extra relevant för destinationer med hög säsongsvariation: en ”normal” dag i februari liknar inte en lördag i juli.

En enkel tumregel

Om er AI-idé inte påverkar en prioriterad investering, en driftplan eller en upphandling, då är risken hög att den bedöms som ”teknik för teknikens skull”. Utlysningen vill se implementering och skalning – inte bara pilotglans.

Projektidéer som kopplar stadens resiliens till gästupplevelse

Utlysningen stödjer både stödstrukturer (kapacitet, processer, riskhantering) och uppbyggnad av miljöer/infrastruktur (fysiska åtgärder). För besöksnäringen är kombinationen stark: planeringsförmåga + synliga åtgärder.

Fyra förslag som brukar få fart på samverkan

1) “Klimatsäker evenemangsstad” (stödstruktur + drift)

• Gemensam riskmodell för evenemang: skyfall, värme, evakuering, kollektivtrafik.
• AI-baserade triggers för när man ställer om flöden, öppnar kylnoder, förstärker dränering.
• Tydlig rollfördelning mellan kommun, arenor, hotell och kollektivtrafik.

2) Sensorbaserad dagvattenstyrning runt besökskärnor (infrastruktur)

• Nivåsensorer i brunnar, smart styrning av magasin, prioriterade flödesvägar.
• Kopplat till åtgärder som regnbäddar och gröna ytor.
• Effekt: färre översvämningsstopp i restaurang- och handelsstråk.

3) Värmeresilienta gångstråk (naturbaserat + AI)

• Kartlägg urbana värmeöar.
• Prioritera trädplantering, skuggstruktur, vatteninslag.
• Lägg till digital guidance i destinationens appar/skärmar för svalare rutter.

4) Krisberedskap som faktiskt tränas (stödstruktur)

• Kontinuitetsplanering för VA/el/framkomlighet i besöksintensiva zoner.
• Scenarier och övningar med lokala aktörer.
• AI-stöd för lägesbild och resursprioritering under pågående händelse.

Så skriver ni en ansökan som håller (och varför många faller)

Tillväxtverkets upplägg kräver mer än en bra idé. Det kräver att ni visar varför effekten uppstår och hur ni följer upp den.

Förändringsteori: gör den konkret och mätbar

En bra förändringsteori för klimatanpassning och AI svarar på tre saker:

• Orsak: Vilken risk ska minska (t.ex. skyfallsöversvämning i ett område)?
• Mekanism: Vilken åtgärd gör skillnad (t.ex. regnbäddar + styrning)?
• Effekt: Vad blir mätbart bättre (t.ex. färre översvämningsincidenter, kortare avbrottstid)?

För besöksnäringen är det smart att översätta till driftmått:

• avbrottstid i dagar/timmar
• antal inställda event
• framkomlighet till nyckelpunkter
• gästnöjdhet kopplat till trygghet/komfort

Budget och likviditet: planera för efterskottsutbetalning

Stöd betalas ut i efterskott när kostnader är betalda och godkända. Projekt som underskattar likviditet fastnar i ”bra plan, dålig ork”. Mitt råd: säkra intern finansiering och beslutsmandat innan ni målar upp stora teknikspår.

Jämställdhet och tillgänglighet: bygg in det från start

Alla projekt ska bidra till ökad jämställdhet och får inte bryta mot EU-stadgan eller rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I praktiken: visa vilka som gynnas av åtgärderna, vem som deltar i besluten och hur lösningarna fungerar för fler än en “normalanvändare”.

Var passar försäkring och riskhantering in?

När kommuner klimatanpassar minskar skador – men framför allt minskar osäkerheten. Försäkring handlar inte bara om att betala efteråt, utan om att prissätta risk före.

AI knyter ihop kedjan:

• Kommunen får bättre prioritering och driftbeslut.
• Besöksnäringen får färre avbrott och stabilare säsonger.
• Försäkringsaktörer får bättre riskunderlag, vilket kan ge mer träffsäkra villkor och skadeförebyggande upplägg.

Det är därför jag tycker att besöksnäringen ska sluta se klimatanpassning som ”kommunens fråga”. Ni är beroende av samma system – och ni sitter ofta på data som gör modellerna vassare.

Nästa steg inför 2026-01-13: så positionerar ni er

Om du jobbar i kommun, region, destinationsbolag eller som större aktör inom hotell/upplevelser finns det ett tydligt fönster nu:

1. Koppla er idé till rätt strategiägare (hållbar urban utveckling i ert område).
2. Formulera en projektkärna: risk → åtgärd → mätbar effekt.
3. Välj 1–2 AI-insatser som verkligen påverkar beslut (inte fem små pilots).
4. Säkra partners: VA, trafik, räddningstjänst, fastighetsägare, eventaktörer, akademi.
5. Bestäm hur ni följer upp: indikatorer, driftdata, incidentrapporter.

Klimatanpassning handlar om att göra staden mer robust. För besöksnäringen handlar det om något ännu mer konkret: att kunna lova gäster och arrangörer att destinationen fungerar även när vädret inte gör det.

Vilken del av er destination är mest sårbar nästa högsäsong – och vem äger egentligen datan som skulle kunna minska risken redan 2026?