Cirkulär ekonomi i turism: så bygger du AI-stödd effekt

En sak som många organisationer missar: cirkulär ekonomi handlar mindre om “avfall” och mer om risk. Risk i form av volatilitet i energipriser, materialkostnader, leveransstörningar, kompetensbrist – och ökande krav på spårbarhet och rapportering.

Just därför är Tillväxtverkets utlysning om att främja övergången till cirkulär ekonomi i Norra Mellansverige extra intressant även för besöksnäringen. Den öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-02-17, och kan finansiera projekt och förstudier som hjälper små och medelstora företag, offentlig sektor och civilsamhälle att ställa om till mer resurssnåla och koldioxidsnåla arbetssätt.

Det här inlägget knyter ihop tre områden som allt oftare hänger ihop i praktiken: cirkulär ekonomi, AI inom turism och besöksnäring och vårt återkommande tema i serien AI inom försäkring och riskhantering. För när du väl börjar mäta flöden och beteenden blir AI plötsligt ett av de mest praktiska verktygen du har.

Utlysningen i korthet – och varför turismen bör bry sig

Utlysningen riktar sig till aktörer i Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län, och är öppen för genomförandeprojekt och förstudier inom specifikt mål 2.6: Främja cirkulär ekonomi.

Det centrala är inte branschen i sig, utan att projektet stärker omställningen genom cirkulära arbetssätt, som att:

• erbjuda något som tjänst eller funktion (t.ex. “komfort” i stället för “produkt”)
• reparera, renovera och underhålla
• designa för längre livslängd
• skapa andrahandsflöden
• möjliggöra delning av varor och tjänster
• återanvända och återvinna material

Finansieringsnivå och timing

• EU-stöd: upp till 50 % av projektbudgeten (med möjlig uppdatering till 60 % enligt föreslagen programändring; besked väntas enligt Tillväxtverket våren 2026/januari 2026-kommunikation)
• Rekommenderad projekttid: 3 år (förstudie: 9 månader)
• Beslut: maj/juni 2026

För besöksnäringen är detta läge bra: många står inför investeringar i energieffektivisering, digitalisering och hållbarhetsrapportering. En smart utformad förstudie kan bli ett sätt att minska risken innan man skalar.

Där cirkulär ekonomi och AI möts i besöksnäringen

Cirkulär ekonomi blir konkret när du börjar optimera flöden. Och det är exakt vad AI är bra på.

I praktiken kan AI göra cirkularitet “mätbar” i drift, inte bara i policydokument. Tre områden sticker ut för hotell, destinationer, restauranger, arenor och transportnära aktörer.

1) Efterfrågeprognoser som minskar spill och kostnad

AI-baserade prognoser kan koppla ihop bokningsläge, evenemangskalender, väderdata, historik och lokala mönster för att styra:

• bemanning
• inköp till frukost/restaurang
• städplanering
• uppvärmning/ventilation utifrån beläggning

Effekten är cirkulär på ett väldigt jordnära sätt: mindre matsvinn, färre expressleveranser, bättre utnyttjande av resurser. Det är dessutom riskhantering: du dämpar variation i kostnader.

2) Prediktivt underhåll och längre livslängd på utrustning

Cirkulär ekonomi premierar att reparera och underhålla. AI kan bidra genom prediktivt underhåll på till exempel:

• ventilation och värmepumpar
• tvättutrustning
• kyl- och fryssystem
• köksmaskiner

I stället för att vänta på haveri (dyra driftstopp och akuta inköp) kan du planera service när det är billigare och när verksamheten tål det.

Min erfarenhet är att de flesta underskattar hur mycket “osynliga kostnader” driftstörningar skapar i en anläggning med hög beläggning – särskilt under sportlov, påsk och sommarveckor.

3) Smarta boknings- och prissystem som styr mot resurseffekt

Dynamisk prissättning är inte nytt. Det som är nytt är möjligheten att koppla prissättning och paketering till resursoptimering:

• styra gäster mot dagar med lägre energitoppar
• skapa incitament för längre vistelser (färre transporter per gästnatt)
• paketera delningstjänster (cykelpool, utrustningsuthyrning)

Det här blir extra relevant när kunder börjar förvänta sig val som är både prisvärda och hållbara – utan att behöva läsa en hållbarhetsrapport.

Industriell symbios – fast i turismformat

Utlysningen lyfter industriell symbios: flera verksamheter samarbetar för värdebevarande och nya affärsmodeller. För besöksnäringen betyder det ofta samarbete mellan hotell, restauranger, evenemang, kommun, avfallsbolag och lokala producenter.

Här är tre symbiosupplägg som passar Norra Mellansverige väl:

Delade flöden för restvärme, kyla och energi

• Restvärme från ishallar, datacenter eller industri kan värma hotell eller bad.
• AI kan styra last (när ska värme lagras, när ska den användas) och optimera energikostnad och klimatpåverkan.

Cirkulära materialflöden vid renovering och säsongsdrift

Turistanläggningar renoverar ofta i “lågsäsong”. Ett projekt kan bygga strukturer för:

• inventering av material som kan återbrukas
• standardiserade processer för demontering och lagring
• kvalitetssäkring (så att det faktiskt går att använda igen)

AI kan bidra med bildigenkänning för sortering, eller beslutsstöd för vad som lönar sig att återbruka.

Matsvinn som resurs (inte bara “minska svinn”)

Att minska matsvinn är basen, men nästa steg är att skapa värde:

• sidoströmmar till biogas
• samarbeten med lokala aktörer för förädling
• menyoptimering baserad på faktisk efterfrågan

AI hjälper här genom att koppla inköp, portionsstorlek, bufféupplägg och gästflöden till verklig konsumtion.

Riskhantering och försäkring: cirkularitet som “riskkontroll”

I vår serie om AI inom försäkring och riskhantering återkommer ett mönster: när du kan mäta och styra risk bättre kan du också finansiera bättre. Cirkulär ekonomi ger ofta just den effekten.

Här är kopplingarna som är mest praktiska för en turismaktör:

Lägre driftsrisk genom prediktiva modeller

• Färre akuta haverier
• Bättre planering av kritiska system
• Mindre sannolikhet för sekundärskador (t.ex. vattenläckor)

Det är samma logik som försäkringsbranschen använder i prediktiv riskbedömning: flytta från reaktiv hantering till förebyggande.

Mer spårbarhet ger färre tvister

Cirkulära flöden kräver spårbarhet: var kom materialet ifrån, hur har det hanterats, vilken kvalitet har det? AI kan stödja dokumentation genom automatiserad datainsamling och avvikelsedetektion.

Resultat: färre oklarheter vid skador, reklamationer eller avtalsfrågor.

Klimat- och regelrisk blir styrbar

När EU-krav och kundkrav skärps blir det en affärsrisk att inte kunna visa effekt. Ett projekt som bygger mätbara flöden (energi, avfall, inköp, transporter) gör att hållbarhet inte blir en “kommunikationsfråga” utan en styrfråga.

Så designar du en ansökan som klarar granskning

Tillväxtverket trycker hårt på att projekt måste vara genomtänkta: förändringsteori, hållbarhetsanalys, statsstödsbedömning, kostnadseffektiv budget och tydlig resultatkedja.

Här är ett upplägg som brukar hålla i verkligheten.

1) Börja med en förstudie som bevisar flödena

En 9-månaders förstudie kan fokusera på:

• nulägesmätning (energi, avfall, inköp, beläggning)
• identifiering av cirkulära “hotspots” (var förloras värde?)
• dataplan (vilka system, vilken datakvalitet, vem äger datan?)
• risk- och statsstödsanalys

Målet är en skarp plan för ett genomförandeprojekt – och en trovärdig budget.

2) Sätt KPI:er som går att rapportera utan kreativ bokföring

Välj indikatorer som går att mäta i drift. Exempel:

• kg matsvinn per gästnatt
• kWh per belagd gästnatt
• andel inköp med återbruk/andrahandsflöde
• antal genomförda prediktiva underhållsåtgärder
• minskning av akututryckningar och driftstopp (antal/timmar)

Siffror som dessa fungerar också som underlag i riskhantering och dialog med försäkringsgivare.

3) Bygg projektet runt samverkan (på riktigt)

Utlysningen uppmuntrar samarbete mellan branscher och aktörer. För turismprojekt betyder det ofta:

• destinationbolag + kommun
• energibolag/fastighetsägare + hotell
• restaurangnätverk + avfalls-/biogasaktör
• lärosäte som metodstöd (data, utvärdering)

En bra tumregel: om samverkan bara nämns i en bilaga är den inte en del av projektet.

4) Hantera likviditet och “efterskottslogik” tidigt

Stöd betalas normalt ut i efterskott. Det påverkar särskilt små aktörer i besöksnäringen med stark säsongsvariation.

Planera:

• vem som tar likviditetsbördan
• hur uppföljning och redovisning ska göras
• vilka delar som kan göras med förenklade redovisningsalternativ

Exempel på projektidé: “AI för cirkulära gästnätter”

Om jag skulle skissa en projektidé i linje med utlysningen (och som kan ge leads till rätt typ av AI-satsningar), skulle den kunna se ut så här:

Ett regionalt samverkansprojekt som hjälper 30–50 turismföretag att införa AI-stödd resursoptimering och cirkulära flöden, med gemensamma metoder, datamallar och upphandlingsstöd.

Arbetspaket:

1. Datakartläggning och mätning (energi, mat, tvätt, avfall, beläggning)
2. AI-modeller för efterfrågeprognoser och driftoptimering
3. Cirkulära inköp och upphandling (beställarkompetens)
4. Industriell symbios-piloter (restvärme/matsvinn/material)
5. Utvärdering, riskmodellering och spridning

Det fina är att det här inte kräver att alla har samma system från start. Det kräver att man är ärlig med datakvaliteten och bygger processen stegvis.

Nästa steg inför 2026-01-13: vad du bör ha klart redan nu

Om du vill ligga rätt när ansökan öppnar 2026-01-13 behöver du vara klar med tre saker innan julledigheten helt släpper taget om organisationen:

1. Projektägare och partners (vem driver, vem gör vad, vem medfinansierar?)
2. Förändringsteori i en sida (problem → aktivitet → resultat → effekt)
3. En rimlig dataplan (vilka system, vilken mätning, hur skyddas data?)

När detta är på plats blir resten “bara” hantverk: budget, aktiviteter, indikatorer och regelverk.

Cirkulär ekonomi i Norra Mellansverige är en konkret möjlighet att finansiera omställning som både minskar klimatpåverkan och stärker affären. Min tydliga ståndpunkt är att de projekt som vinner 2026 är de som behandlar cirkularitet som operativ riskstyrning – och använder AI som verktyget som gör styrningen möjlig i vardagen.

Vilken del av din verksamhet skulle ge snabbast effekt om den gick från magkänsla till AI-stödd resursoptimering: energi, mat, underhåll eller bokning?