Cirkulär ekonomi i Mellersta Norrland: så blir AI er motor

Sverige nådde sin Overshoot Day redan 2025-04-10. Det är ett brutalt kvitto: vi förbrukar naturresurser snabbare än de hinner återskapas. För besöksnäringen i Mellersta Norrland betyder det här något väldigt konkret – stigande kostnader, tuffare kundkrav och fler rapporteringskrav i leverantörsled.

Samtidigt finns ett ovanligt handfast läge just nu: EU-finansiering öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-02-17 för projekt som ökar takten i omställningen till cirkulär ekonomi i Jämtland Härjedalen och Västernorrland. Max 40 % medfinansiering och totalt cirka 80 miljoner kronor i potten. Det är pengar som kan göra skillnaden mellan “vi borde” och “vi gör”.

Här kommer min tes: De bästa cirkulära projekten i besöksnäringen 2026–2029 kommer vara de som kopplar ihop cirkulära flöden med AI-driven styrning. Det gäller oavsett om ni driver hotell, skidanläggning, camping, destinationsbolag, restauranggrupp eller kommunal besöksinfrastruktur.

Cirkulär ekonomi utan data blir ofta välvilja. Cirkulär ekonomi med AI blir styrning.

Varför cirkulär ekonomi är extra relevant för turism – och risk

Svar först: Besöksnäringen har många “snabba” material- och energiflöden (textil, mat, engångsprodukter, städ, transporter), vilket gör att cirkulära förbättringar ger effekt snabbt – men också att riskerna blir synliga när kraven ökar.

Turism är i praktiken en logistikbransch med upplevelser ovanpå. Varje gästnatt ger:

• tvätt och textilslitage
• städ- och kemikalieflöden
• matinköp, svinn och avfall
• energitoppar (värme, varmvatten, ventilation)
• transporter (gäster, personal, leveranser)

Det här hänger ihop med vår serie om AI inom försäkring och riskhantering på ett oväntat tydligt sätt. I försäkring pratar man ofta om att flytta fokus från “skada” till prevention. Samma logik gäller här: förutse toppar, undvik svinn, minska driftstopp, sänk sannolikheten för incidenter.

När ni dessutom kan visa mätbar kontroll på resursflöden och klimatpåverkan minskar också affärsrisken i kund- och leverantörsled. Större företag väljer i allt högre grad underleverantörer som kan visa att de arbetar hållbart och systematiskt.

EU-utlysningen i Mellersta Norrland: det ni faktiskt kan få stöd för

Svar först: Utlysningen stödjer projekt och förstudier som ställer om till cirkulär ekonomi – från cirkulär upphandling och produktdesign till investeringar i återbruk, delningstjänster och industriell symbios.

Utlysningen riktar sig till näringsliv, offentlig sektor, organisationer, akademi och statliga myndigheter. Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka direkt, men kan ibland vara målgrupp via indirekt stöd i projekt.

Stödnivå och omfattning

• Max 40 % av projektets kostnader i medfinansiering
• Totalt cirka 80 MKR att söka
• Projekt kan pågå längst till 2029-09-30
• Förstudie max 12 månader
• Beslut väntas maj/juni 2026

Exempel på insatser som nämns i utlysningen (och som är extra relevanta för besöksnäring):

• upphandling och inköp av mer cirkulära varor och tjänster
• design och produktutveckling för längre livslängd
• reparation, renovering och underhåll
• digitala tjänster för delning av varor/tjänster
• fysiska investeringar för återbruksprocesser eller återvinning
• industriell symbios (flera verksamheter samarbetar i cirkulära flöden)

En detalj många missar: pågående projekt (ej förstudier) kan i vissa fall ansöka om utökad finansiering för att skala upp redan beviljade aktiviteter.

Så kopplar ni AI till cirkulära flöden i besöksnäringen

Svar först: AI skapar effekt i cirkulär ekonomi när ni använder den för att förutse efterfrågan, optimera flöden och minska variation – eftersom variation är det som skapar svinn, överinköp och onödiga transporter.

Många digitaliseringsprojekt fastnar i “nytt system”. Det som fungerar är när ni börjar med ett flöde och en kostnad, och först därefter väljer teknik.

1) Textil och tvätt: från schablon till behovsstyrning

Hotell och anläggningar kör ofta tvätt enligt rutin: “alltid byte”. Cirkulärt tänk är att förlänga livslängd, minska vatten/energi och samtidigt hålla kvalitet.

AI-tillämpning: prognoser för beläggning + städplanering + tvättplanering.

• Förutse toppar i incheckning → planera personal och maskintider
• Upptäck avvikelser (t.ex. onormal textilförbrukning) → minskar svinn och stölder
• Optimera inköp av textilier utifrån verkligt slitage → längre livscykel

Riskhanteringskoppling: Mindre driftstress och färre akuta underbemanningstoppar minskar sannolikheten för arbetsmiljöincidenter – ett klassiskt “risk före skada”-case.

2) Mat och svinn: bättre prognoser slår moralpredikningar

Matsvinn minskar inte av att någon skäller på köket. Det minskar när planeringen blir träffsäkrare.

AI-tillämpning: prediktiva modeller som väger ihop bokningsläge, väder, event, historik, säsong och gästsegment.

• Rätt mängd produktion per måltid och dag
• Smart menyplanering baserat på råvarors hållbarhet
• Dynamiska inköpsrekommendationer

Cirkulär koppling: mindre svinn = mindre avfall, mindre transporter och bättre råvaruhushållning.

3) Energi och fastighet: cirkulärt handlar också om drifttimmar

Cirkulär ekonomi tolkas ofta som “material”. Men i besöksnäringen är energiflödet ofta den största posten.

AI-tillämpning: behovsstyrning av värme/ventilation/varmvatten utifrån beläggning och beteendemönster.

• Sänk effekttoppar (dyrt) genom att styra last
• Förutse fel i utrustning (prediktivt underhåll)
• Optimera inomhusklimat utan överventilation

Riskhanteringskoppling: Prediktivt underhåll minskar sannolikheten för vattenskador, frysskador och driftavbrott – risker som ofta påverkar försäkringskostnader och självrisksituationer.

4) Delning och återbruk: AI gör “cirkulärt” bokningsbart

Utlysningen nämner digitala delningstjänster. Det är relevant på destinationer där många aktörer har liknande behov.

AI-tillämpning: matchning och prissättning i delningsplattformar.

• Dela utrustning (t.ex. städmaskiner, eventutrustning, verktyg) mellan aktörer
• Dela transporter eller samordna leveranser
• Matcha restmaterial (t.ex. byggspill, möbler) med behov hos andra

Det här är i praktiken “marknadsdesign”: det funkar när friktionen är låg och tillgängligheten är tydlig. AI kan förbättra matchningen, men projektet behöver börja i samverkan och rutiner.

Projektidéer som passar utlysningen – med tydlig AI-vinkel

Svar först: De starkaste ansökningarna kombinerar beteendeförändring, upphandling och teknik i samma förändringsteori – och mäter effekten med indikatorer som går att följa upp.

Här är fem projektspår som jag bedömer ligger nära både utlysningens intention och verkliga behov i besöksnäringen:

1. Cirkulär upphandling för destinationsdrift

   • Gemensamma krav för cirkulära inköp (städ, textil, möbler, engångsartiklar)
   • AI-stöd för spend-analys: var läcker pengarna och materialen ut?

2. Testmiljö för cirkulära gästflöden

   • Pilot på 3–6 anläggningar med gemensam datamodell för beläggning, svinn och energi
   • Utvärdera vilka åtgärder som ger bäst effekt per krona

3. Industriell symbios kring värme, biogas eller vatten

   • Koppla restaurangers organiska avfall till biogaslösningar
   • Samverka kring restvärme (t.ex. från ishall/industri till närliggande boenden)

4. Återbrukshubb för inredning och byggmaterial i besöksmiljöer

   • Hotellrenoveringar genererar stora volymer möbler och material
   • AI-stödd inventering (bildanalys) och matchning till nya mottagare

5. Kompetenslyft i cirkulär drift och mätbarhet

   • Beställarkompetens i offentlig upphandling + praktiska playbooks för företag
   • Datadriven uppföljning: samma logik som riskmodeller i försäkring

Så skriver ni en ansökan som håller – praktiskt, inte byråkratiskt

Svar först: En bra ansökan är en tydlig kedja från problem → åtgärd → mätbart resultat → långsiktig effekt, plus en budget som går att försvara rad för rad.

Utlysningen ställer höga krav på projektdesign. Om ni vill ligga bra till, gör det här innan ni fastnar i formulär:

En enkel förändringsteori (som handläggare förstår)

Skriv er förändringsteori i fyra rader:

1. Utmaning: t.ex. matsvinn/energitoppar/linjära inköp
2. Insats: t.ex. cirkulär upphandling + AI-prognoser
3. Output: antal aktörer, utbildningar, installerade lösningar, nya rutiner
4. Outcome: minskat svinn (%), minskad energianvändning (kWh), minskat avfall (kg), lägre CO₂

Indikatorer som går att följa varje månad

Välj hellre 5 indikatorer ni faktiskt kan mäta än 25 ni “borde” mäta.

• kg matsvinn per gästnatt
• kWh per belagd rum/natt
• andel cirkulära inköp (kr eller volym)
• antal produkter/komponenter som återbrukas
• antal driftstopp (eller timmar) i kritisk utrustning

Budget och likviditet (den jobbiga delen som fäller projekt)

Stöd betalas ofta ut i efterskott. Planera därför:

• vem som bär likviditeten
• vilka kostnader som kommer tidigt (investeringar, uppstart)
• hur ni säkrar 60 % medfinansiering (offentligt/privat)

Nästa steg: gör cirkulärt mätbart – och gör AI användbart

Cirkulär ekonomi i Mellersta Norrland är inte en trendfråga. Det är en konkurrens- och riskfråga som kommer bli mer konkret för varje säsong, särskilt när rapporteringskrav sipprar ned i leverantörskedjorna.

EU-utlysningen 2026 ger ett fönster där ni kan bygga det som annars skjuts upp: stödstrukturer, testmiljöer, samverkan, investeringar och nya arbetssätt. Min tydliga rekommendation är att ni väver in AI där det gör skillnad – i prognoser, optimering, avvikelsedetektion och uppföljning – så att cirkulärt arbete blir styrning och inte bara ambition.

Om ni kunde mäta tre saker redan i februari 2026 – beläggningsprognosens träffsäkerhet, svinn per gästnatt och energitoppar per dygn – vilka beslut skulle ni fatta annorlunda inför nästa högsäsong?