AI i turismen: så söker ni EU-stöd i Stockholm 2026

Den 2026-01-13 öppnar en EU-utlysning i Stockholmsregionen med cirka 30 miljoner kronor att söka för projekt som stärker små och medelstora företags konkurrenskraft och internationalisering. Stödnivån är max 40 % av projektkostnaden, och ansökan stänger 2026-02-17.

Det här är inte “ännu en digitaliseringssatsning” som stannar i powerpoints. Rätt utformat kan ett projekt faktiskt flytta nålen för besöksnäringen: bättre beläggning i lågsäsong, färre avbokningar, lägre kostnad per bokning och mer träffsäkra kampanjer på utlandsmarknader.

Och ja—det här hänger också ihop med vår serie ”AI inom försäkring och riskhantering”. För turismföretag är risk en vardagsfråga: efterfrågechocker, väderrelaterade störningar, cyberincidenter, bedrägerier och avbrott i leverantörskedjor. AI kan förbättra både intäkter och motståndskraft, vilket gör att projekt som kombinerar AI, cybersäkerhet och riskstyrning ofta står starkt.

Utlysningen i korthet: det som faktiskt avgör om ni kommer vidare

Kärnan: EU-finansiering via regionalfonden för projekt som stärker SMF:s konkurrenskraft (specifikt mål 1.3) i Stockholmsregionen.

Viktiga fakta ni behöver ha koll på:

• Öppnar: 2026-01-13
• Stänger: 2026-02-17
• Beslut: maj–juni 2026
• Max stödnivå: 40 % av projektets kostnader
• Total pott: cirka 30 Mkr
• Projekttid: längst till 2029-09-30 (förstudie max 12 månader)
• Vem kan vara projektägare: aktörer i innovations- och företagsfrämjande systemet (t.ex. kommuner, region, universitet, högskolor, forskningsinstitut, branschorganisationer, stödaktörer)
• Företag kan delta: ja, bidra/medfinansiera/delta i aktiviteter—men inte vara projektägare

Det här upplägget är extra relevant för besöksnäringen, eftersom många AI-initiativ faller mellan stolarna: enskilda hotell och upplevelsebolag har idéer men saknar tid/kompetens att driva EU-projekt. Här kan en destinationsorganisation, kommun, klusteraktör eller akademi vara navet.

Varför AI i besöksnäringen passar exakt det utlysningen efterfrågar

Utlysningen prioriterar digital omställning, internationalisering och kommersialisering. AI-projekt som ger företagen konkreta beteendeförändringar (inte bara ”test”) ligger därför rätt.

AI som motor för internationalisering (på riktigt)

När svenska turistföretag försöker växa globalt fastnar de ofta i tre problem:

1. Språk och innehåll: produkttexter, paketering och värdeargument blir generiska.
2. Distribution och marginaler: beroende av OTA:er och mellanhänder pressar lönsamheten.
3. Osäker efterfrågan: man vågar inte investera i kampanjer när utfallet är oklart.

AI kan angripa alla tre:

• Flerspråkig contentproduktion med varumärkesstyrning (ton, erbjudanden, policy) för att snabbt lansera på nya marknader.
• Prediktiv efterfrågeanalys för att välja rätt marknad, rätt period och rätt kanal.
• Dynamisk paketering (boende + aktivitet + transport) baserat på målgruppssegment och realtidsdata.

En tydlig projektlogik här är: “Vi minskar osäkerheten, därför vågar fler SMF exportera.”

AI och riskhantering: kopplingen många missar

Besöksnäringen är riskkänslig. Jag har sett flera projekt falla för att man inte kan beskriva resiliens i praktiken. Här är ett enklare språk som funkar i ansökningar:

• Operativ risk: personalbrist, sena avbokningar, fel i bokningsflöden.
• Cyberrisk: phishing mot reception/ekonomi, läckta kunddata, driftstopp.
• Bedrägeririsk: chargebacks, falska bokningar, stulna kort.
• Efterfrågerisk: valutaförändringar, geopolitik, säsongsvariation.

AI kan ge tidig varning och bättre beslut, vilket ligger nära hur försäkringsbranschen använder AI för riskbedömning, underwriting och bedrägeridetektion. I en ansökan blir det här ett styrkebesked: ni bygger inte bara tillväxt, ni bygger en robust näring.

Vad ni kan söka för: två spår som funkar extra bra för turism

Utlysningen skiljer i praktiken mellan insatser direkt mot företag och utveckling av stödstrukturer. Båda kan vara rätt—men de behöver beskrivas olika.

Spår A: Insatser direkt mot SMF (snabb effekt)

Poängen: Ni arbetar hands-on med företag och ska kunna visa förändrade arbetssätt.

Exempel på aktiviteter som ofta blir mätbara:

• AI-stödd prissättning och beläggningsstyrning för små hotell/vandrarhem
• Automatiserad kundservice (chat/voice) kopplad till bokningsregler och FAQ
• Segmentering och kampanjstyrning för internationella målgrupper
• Bedrägeridetektion i bokningsflöden (riskpoäng för transaktioner)

Mätbara resultat att planera för:

• minskad svarstid i kundservice
• högre konvertering i bokningsflöden
• fler bokningar från prioriterade utlandsmarknader
• lägre andel chargebacks/bedrägerier

Spår B: Utveckla stödstrukturer (större hävstång)

Poängen: Ni bygger kapacitet i ekosystemet så att fler företag kan lyckas—även efter projektslut.

Här passar utlysningens betoning på avancerade stödtjänster extra bra.

Konkreta stödstrukturer för AI i besöksnäringen:

• En gemensam AI-verkstad (metodstöd, upphandlingsmallar, datastrategi)
• En “dataknutpunkt” för destinationsdata (anonymiserad beläggning, flöden, evenemang)
• Standardiserade risk- och säkerhetsrutiner för bokningssystem och betalningar
• Utbildningsspår för chefer: från användning till styrning (policy, datakvalitet, ansvar)

Om ni väljer spår B: bygg det som en tjänstefabrik, inte som ett nätverk med möten.

Smart specialisering: så matchar ni AI-projektet rätt

Utlysningen kräver att projekten bidrar till Stockholmsregionens områden för smart specialisering. För turismprojekt med AI är två ofta enklast att “äga”:

• IKT, tech och digitalisering: AI, data, automatisering, cyber.
• Klimat- och miljösatsningar för hållbar stadsutveckling: styrning av flöden, minskat matsvinn, energieffektiv drift.

Besöksnäringen kan kopplas tydligt hit:

• AI för hållbara flöden: minska överturism i vissa områden och styra efterfrågan till lågtrafikperioder.
• AI för mindre matsvinn på hotell/restaurang via prognoser.
• AI för säker digital infrastruktur i bokning/betalning.

Vill ni sticka ut? Kombinera “IKT” med “cybersäkerhet och dual use” på ett pragmatiskt sätt: bättre skydd mot incidenter är en konkurrensfördel, särskilt för internationella gäster och affärsresenärer.

Så bygger ni en ansökan som håller: förändringsteori + hållbarhetsanalys

Tillväxtverket trycker hårt på två saker: förändringsteori och hållbarhetsanalys. Många ansökningar faller för att de blir för allmänt hållna.

En förändringsteori som funkar för AI i turism

Skriv den som en kedja där varje steg går att följa:

1. Problem: SMF saknar data/kompetens/processer för AI och export.
2. Insats: utbildning + pilotstöd + gemensamma verktyg + säkerhetsramverk.
3. Resultat (beteenden): företagen börjar arbeta datadrivet, testar kampanjer systematiskt, följer säkerhetsrutiner.
4. Effekt: fler hållbara internationella affärer, högre produktivitet, lägre risk.

En mening som ofta blir “citerbar” i bedömning:

AI blir värdefullt först när det förändrar beslut i vardagen—prissättning, marknadsval, bemanning och säkerhet.

Hållbarhetsanalysen: undvik standardfraser

Utlysningen kräver att ni integrerar hållbarhet (miljö, jämställdhet, lika möjligheter, icke-diskriminering) i planering, genomförande och uppföljning.

Gör det konkret:

• Miljö: välj AI-lösningar med rimlig energiförbrukning, mät effekt på matsvinn/energi.
• Jämställdhet/likabehandling: säkra att AI-modeller inte diskriminerar i rekrytering eller kundsegmentering; granska data och utfall.
• Tillgänglighet: AI-stödd kundservice ska fungera för fler (språk, tydlighet, alternativ till text).

Det blir extra trovärdigt när ni beskriver målkonflikter (t.ex. mer datadrift kan öka energianvändning) och hur ni hanterar dem.

Förslag: tre projektidéer som matchar utlysningen och ger leads

Här är tre upplägg jag hade byggt om målet är att både skapa effekt och attrahera företag (leads) in i aktiviteterna.

1) “AI för exportmognad i besöksnäringen” (direkt mot SMF)

Kärna: 25–40 företag får ett paket med dataanalys, målgruppsval, innehåll på 3 språk och kampanjtest.

• Leveranser: playbooks, mallar, pilotresultat per marknad
• Mätning: bokningsandel från utlandsmarknader, CAC/ROAS, konvertering

2) “Cybersäker bokning & betalning” (riskhantering + AI)

Kärna: en regional stödtjänst som hjälper företag minska bedrägerier och incidenter.

• Aktiviteter: riskkartläggning, transaktionsövervakning, incidentövningar
• Mätning: minskade chargebacks, kortare incidenttid, högre regelefterlevnad

3) “Destinationsdata-labb: prognoser, flöden och hållbarhet” (stödstruktur)

Kärna: en gemensam dataplattform och testmiljö där företag kan bygga tjänster utan att varje aktör måste börja från noll.

• Aktiviteter: datadelning, anonymisering, policy-liknande labb för datastyrning
• Mätning: antal företag som använder tjänsten, antal datadrivna beslut/insatser

Praktiska deadlines och plan för januari–februari 2026

Ansökningsfönstret är kort. Om ni vill vara redo 2026-01-13 behöver ni jobba baklänges.

En realistisk plan:

1. Vecka 52 (nu): spika projektägare, partnerkarta och SMF-rekrytering
2. Vecka 1–2: förankra budget och 60 % medfinansiering (offentligt/privat)
3. Vecka 2: skriv förändringsteori + indikatorer (mätning från dag 1)
4. Vecka 3–5: hållbarhetsanalys, statsstödslogik och aktivitetsplan
5. Senast 2026-02-10: intern granskning + kvalitetscheck

Ett råd som sparar tid: skriv ansökan som ett “projektkontrakt” med er själva. Om texten inte går att använda som arbetsplan efter beslut, då är den för fluffig.

Avslutning: AI-projekt som ger både tillväxt och trygghet

För Stockholmsregionens besöksnäring är 2026 ett bra läge att investera i AI: konkurrensen om gästerna är internationell, marginalerna är pressade och riskbilden är skarpare än för några år sedan. Den här utlysningen belönar projekt som gör digitalisering till beteendeförändring—och som visar hur internationalisering kan ske med kontroll på risk.

Om ni arbetar med turism, hotell, upplevelser eller destinationsutveckling och vill använda EU-stöd för att bygga AI-förmåga, bättre cybersäkerhet och datadriven export, börja samla partnerskap redan innan årsskiftet. När fönstret öppnar 2026-01-13 vill ni lägga tiden på kvalitet—inte på att jaga medfinansiering.

Vilken del av er affär är mest “riskstyrd” idag: beläggning, betalningar, personal eller marknadsval—and what would change om ni hade en AI-modell som gav er en tydlig prognos varje vecka?