AI i smarta städer: så bygger ni bättre besöksflöden

36 miljoner kronor ligger på bordet för innovativa lösningsstrukturer i svenska städer – och ansökan öppnar 2026-01-13. Det är lätt att läsa det som “ännu en utlysning”. Jag tycker tvärtom: det här är ett ovanligt konkret fönster för att bygga infrastruktur som gör att AI kan skapa mätbara förbättringar i besöksnäringen – samtidigt som ni stärker forskning, innovation och hållbar omställning.

För många destinationer är problemet inte att man saknar idéer. Problemet är att man saknar stödstrukturer: testmiljöer, dataflöden, samverkansplattformar och gemensamma arbetssätt mellan kommun, akademi och näringsliv. Det är exakt det som efterfrågas här.

Och ja, den här texten ligger i vår serie ”AI inom försäkring och riskhantering”. Det är ingen slump. Smarta städer och smart turism handlar i praktiken om risk: trängsel, incidenter, cyberhot, driftstopp, ojämlik tillgång, och klimatrelaterade störningar. AI hjälper – men bara om ni bygger rätt grund.

Vad utlysningen faktiskt premierar (och varför det är relevant för turism)

Utlysningen fokuserar på specifikt mål 1:1 Stärk forskning och innovation och vill se projekt/förstudier som bygger kapacitet för gemensamma FoU-insatser. Två spår är särskilt viktiga:

• Resultatkedja 2: Utveckla stödstrukturer (nätverk, plattformar, samverkansmetoder, tekniköverföring).
• Resultatkedja 3: Uppbyggnad av miljö/infrastruktur (fysisk eller virtuell test- och demonstrationsmiljö, FoU-utrustning).

Den tydliga signalen: det räcker inte att “köra en pilot i en app”. Ni ska kunna visa att ni bygger något som lever vidare och kan användas av fler.

För besöksnäringen är det här ovanligt användbart eftersom många AI-satsningar faller på tre klassiska hinder:

1. Data finns, men är splittrad (trafik, evenemang, kollektivtrafik, besöksmätning, väder, trygghetsdata, hotellbeläggning).
2. Ingen gemensam testmiljö (svårt att prova lösningar i skarpt läge utan att störa drift).
3. Otydlig nyttokalkyl (svårt att bevisa effekt i kronor, CO₂ eller upplevd kvalitet).

Med rätt upplägg kan ett projekt här skapa en permanent AI-motor för destinationen.

Vilka kan söka – och vad betyder det i praktiken?

Utlysningen riktar sig till utpekade aktörer kopplade till prioriterade strategier för hållbar urban utveckling. Det innebär att ni behöver vara förankrade i en av de prioriterade strategierna (kommun/region/strategiägare) och ofta kunna visa detta genom en avsiktsförklaring om ni inte själva är strategiägare.

Potentiella stödmottagare kan vara:

• kommuner och regioner
• offentliga forskningscentrum, universitet och högskolor
• företag
• ideell sektor

Privatpersoner och enskilda näringsidkare kan inte söka direkt.

Pengarna: EU-stöd upp till 40 % av total budget. Förstudier kan få max 840 000 kr i EU-stöd. Preliminärt finns 36 miljoner kr i potten. Projekt kan pågå längst till 2029-09-30.

För besöksnäringsaktörer är den viktigaste slutsatsen: ni behöver hitta rätt konsortieform där kommunen/regionen och akademin bär strukturen, och där företag deltar aktivt i genomförande och test.

Varför AI för “smart turism” borde byggas som riskhantering

När jag tittar på lyckade AI-initiativ i offentlig miljö är en sak konstant: de behandlar AI som kritisk infrastruktur, inte som kommunikation. Det är exakt samma logik som i försäkring.

I försäkring och riskhantering handlar AI om att:

• upptäcka mönster tidigt (prediktiv analys)
• prioritera resurser (optimering)
• minska skadeutfall (förebyggande åtgärder)
• hantera incidenter snabbare (automatisering i skadehantering)

Översatt till turism i staden blir det:

• Trängselprognoser och dynamisk styrning av flöden vid attraktioner, evenemang och knutpunkter.
• Trygghetsanalys: identifiera riskzoner i tid (belysning, gångstråk, sena timmar, stora flöden).
• Driftsäkerhet: tidig varning vid störningar (kollektivtrafik, digital skyltning, betal- och bokningssystem).
• Bedrägeririsk: skydda biljett- och bokningsflöden från bottar och betalbedrägerier.

En bra one-liner att bära med sig in i ansökan:

AI i staden blir värdefull först när den minskar risk och friktion för både besökare och verksamheter.

Tre AI-satsningar som passar utlysningen – och ger leads i besöksnäringen

1) AI-driven wayfinding som minskar trängsel (och ökar intäkter)

Svar först: Bygg en gemensam data- och testmiljö där realtidsdata kan styra besöksflöden i staden.

Konceptet är enkelt: kombinera data från kollektivtrafik, evenemang, sensorer/kameror (med integritetssäker design), väder och besöksmätning. Träna modeller som kan förutse tryck 30–180 minuter framåt. Använd sedan digital skyltning, push-notiser och webb för att föreslå alternativa vägar, tider och aktiviteter.

Det här passar utlysningen eftersom det kräver:

• stödstruktur (plattform, samverkansprocess, datadelning)
• demonstrationsmiljö (en stadsdel, ett evenemangsområde, ett resecentrum)
• aktivt företagsdeltagande (attraktioner, hotell, evenemangsbolag, mobility)

Lead-koppling: När ni kan visa att flöden styrs smartare kan ni sälja in partnerskap till privata aktörer som vill synas i rekommendationerna och samtidigt bidra till hållbarhetsmål.

2) Realtidsöversättning och tillgänglighet i den offentliga miljön

Svar först: Gör språköverbryggning och tillgänglighet till en del av stadens “AI-lager”, inte enskilda appar.

Många kommuner har en mix av turistinformation, kulturhus, museer och evenemang. Besökare möts ofta av olika nivåer av språkstöd. AI kan hjälpa genom:

• realtidsöversättning i informationspunkter och digital skyltning
• tal-till-text och text-till-tal i servicekanaler
• förenklad svenska för personer med kognitiva svårigheter

För att det ska hålla krävs gemensam styrning: vilka språk prioriteras, hur kvalitetssäkras översättningar, hur hanteras personuppgifter, och hur undviker man hallucinationer i generativa modeller?

Riskperspektivet (försäkring): Felaktig information kan skapa ansvarsrisk och incidenter. Därför bör projektet inkludera kvalitetskontroller, loggning och fallback-rutiner.

3) AI för klimatsmart turism: resurser, energi och avfall

Svar först: Kombinera AI med stadens hållbarhetsarbete för att optimera resurser där besöksintensiteten är hög.

Utlysningen kopplar tydligt till gröna och produktiva städer. För besöksnäringen är “osynliga” system ofta de mest effektfulla:

• prediktera besöksvolymer för att styra städning, avfallshämtning och bemanning
• optimera energistyrning i publika lokaler utifrån beläggning
• planera omledningar vid extremväder och halka (resiliens)

Det här är också tacksamt att mäta: kWh, CO₂, minskade utryckningar, färre överfulla kärl, bättre NKI.

Så designar ni projektet för att vinna: fem beslut ni behöver ta tidigt

1) Välj primär resultatkedja – och bygg den andra som stöd

Om ni söker för utrustning och testmiljö: gör resultatkedja 3 primär. Om ni bygger plattform, nätverk och arbetssätt: gör resultatkedja 2 primär. Försök inte skriva ansökan som “allt på en gång”. Bedömare gillar tydlighet.

2) Sätt en förändringsteori som går att följa upp

En stark förändringsteori är konkret och mätbar. Exempel för smart turism:

• Om vi delar realtidsdata mellan stad, akademi och företag → kan vi träna prognosmodeller → som styr skyltning och rekommendationer → vilket minskar trängsel och incidenter → och ökar intäkt per besökare utan att öka klimatavtryck.

3) Tänk statsstöd från dag 1

Har ni företag med? Då behöver ni förhålla er till statsstödslogiken och välja upplägg. Praktiskt råd: designa arbetspaket så att ni kan hålla er till en box per arbetspaket.

4) Bygg datadelning som en produkt, inte en bilaga

AI-projekt dör när dataägare blir osäkra. Skapa tidigt:

• gemensamma definitioner (vad räknas som “besökare”, “peak”, “incident”)
• governance (vem får göra vad, när, och varför)
• integritetsdesign (minimera persondata, använd aggregering)

5) Lägg in jämställdhet som en verklig effekt, inte text

Utlysningen kräver särskilda insatser för jämställdhet. I turism kan det bli konkret:

• trygghets- och flödesanalys uppdelad på kön och tid på dygnet där relevant
• representation i testgrupper och användarstudier
• krav på tillgänglighet och inkluderande serviceflöden

Checklista: är er AI-idé “ansökningsbar” till 2026-03-03?

• Ni är förankrade i en prioriterad urban strategi och har kontakt med strategiägaren.
• Projektet stärker forskning och innovation, inte bara drift.
• Akademi och företag deltar aktivt (inte som passiva referenser).
• Ni kan visa en test- eller demonstrationsmiljö (virtuell eller fysisk).
• Budgeten klarar 60 % medfinansiering och ni har plan för likviditet (utbetalning i efterskott).
• Ni har förändringsteori, hållbarhetsanalys och en tydlig uppföljningsmodell.

Nästa steg: gör AI-satsningen till en motor för destinationen

Utlysningen öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03. Min rekommendation är att ni använder januari till två saker: (1) låsa konsortiet och testmiljön, (2) göra en skarp datakartläggning som visar att ni kan leverera effekt under projekttiden.

Kopplingen till vår serie om AI inom försäkring och riskhantering är mer än en snygg bro: när ni formulerar AI för turism som riskreducering och resiliens blir nyttan tydligare, styrningen enklare och effekten lättare att mäta. Och då blir det också lättare att skapa leads – för ni kan peka på konkreta affärsproblem som ni faktiskt löser.

Om ni bygger stödstrukturen rätt nu, vilken del av besökarresan vill ni att er stad ska vara känd för 2029: friktionfri mobilitet, tryggare kvällsekonomi eller smartare kapacitet vid stora evenemang?