Virtuella kraftverk och AI: så blir elnätet smartare

Palmetto rapporterar att kunder i Kalifornien sparade 27,8 miljoner dollar under 2025 med hjälp av lösningar som kombinerar sol, batterier och smart styrning. Det är inte en “trevlig bonus”. Det är ett tecken på att energisystemet håller på att ändra form: från ett fåtal stora kraftverk till många små resurser som samarbetar.

Det är här virtuella kraftverk (VPP) kliver in – och det är också här AI faktiskt gör nytta på riktigt. För ett VPP handlar inte om en ny typ av batteri. Det handlar om orkestrering: tusentals små energiresurser som styrs som om de vore ett enda kraftverk. Och utan automatisering, prognoser och optimering blir det mest en dyr hobby.

I den här delen av vår serie ”AI inom energi och hållbarhet” tar vi avstamp i tre aktuella USA-exempel (Sunrun/NRG i Texas, Haven Energy i Kalifornien och Leap/Enel för kommersiella resurser) och översätter dem till lärdomar för svenska energibolag, fastighetsägare och industriföretag.

Virtuella kraftverk (VPP): vad de faktiskt löser

Ett VPP löser ett konkret problem: effekttoppar och lokal nätstress uppstår snabbare än ny produktion och nya elledningar hinner byggas. När efterfrågan rusar måste någon hålla frekvensen stabil, undvika överbelastning och säkra leveransen. Traditionellt görs det med central produktion och dyra reservlösningar. VPP gör det med distribuerad flexibilitet.

I praktiken är ett VPP en samling DER (Distributed Energy Resources) – till exempel villabatterier, solceller, mikrogrid-lösningar, små vindresurser eller styrbara laster – som:

• samordnas (aggreggeras) till mätbar kapacitet
• aktiveras (dispatch) vid rätt tidpunkt
• belönas ekonomiskt via avtal, tariff eller marknadsintäkt

Varför AI är “motorn” i ett VPP

Nyckeln är att ett VPP måste fatta många beslut snabbt:

• Vilka batterier ska laddas ur nu – och vilka ska sparas för senare?
• Hur påverkar väderprognosen solproduktionen de kommande 2–6 timmarna?
• Vad händer om tusentals hushåll svarar olika på en pris- eller styrsignal?

AI (ofta i form av maskininlärning + optimering) används för att:

1. Prognostisera last, produktion och tillgänglig flexibilitet
2. Optimera mot flera mål samtidigt (kostnad, komfort, batterihälsa, nätbehov)
3. Automatisera styrning i realtid med robusta regler för avvikelser

En bra tumregel: batteriet är hårdvaran, VPP-plattformen är produkten, AI är förmågan att leverera den produkten pålitligt.

Tre USA-satsningar som visar vart marknaden är på väg

USA har olika elmarknadsmodeller beroende på delstat och systemoperatör. Men det intressanta här är inte juridiken – det är affärslogiken: partnerskap, kapital och programdesign som gör VPP skalbart.

Sunrun + NRG i Texas: villabatterier som “kapacitet”

Poängen med Sunrun och NRG:s fleråriga samarbete i Texas är enkel: fler hushåll ska få sol + batteri, och den samlade kapaciteten ska kunna bidra under toppar i ERCOT-systemet.

Det som sticker ut är kombinationen av:

• prisplaner och styrning (NRG/Reliant)
• installerad bas av hemresurser (Sunrun)
• ersättning till kunden för att dela lagrad solenergi vid behov

Det här är exakt den typ av upplägg som brukar fungera: kunden får värde varje dag (lägre kostnad/backup), och elnätet får värde de få timmar det verkligen gäller.

Haven Energy: 40 miljoner dollar för att skala VPP som “leasingmodell”

Haven Energy tog in 40 miljoner dollar för att växa via fler partnerskap med elbolag och så kallade community choice aggregators. Deras tes är tydlig: elbehovet i USA väntas öka 15% till 2030, snabbare än ny produktion och nät hinner byggas.

Deras recept är intressant även i svensk kontext:

• leasing/finansiering av sol och batteri sänker tröskeln för hushåll
• lokala installatörer kan sälja lösningen, medan Haven tar drift och prestanda
• VPP-kapaciteten blir en “portfölj” som kan användas både i egna program och i elbolagens

De uppger att de installerat över 10 MW distribuerad kapacitet och har mer än 50 MW under utveckling för 2026. Det är inte enormt i elsystem-termer, men det är stort nog för att visa att modellen fungerar operativt.

Leap + Enel: flexibilitet från kommersiella och industriella kunder

Bostäder får ofta rubrikerna, men kommersiella och industriella resurser (C&I) är ofta snabbare att skala: färre anläggningar, större effekt per kund, och tydligare incitament.

Leap (mjukvara för aggregering) och Enel North America (kraftproducent och flexibilitetsaktör) vill koppla mer C&I-flexibilitet till efterfrågeflexprogram. Kärnan är att:

• Enel får snabbare volym i programmen
• Leap och dess partners får nya intäktsströmmar
• elnätet får styrbar last som kan reagera i realtid

Det här är en tydlig signal: VPP är inte bara batterier. Det är också styrning av förbrukning – ofta den billigaste och snabbaste flexibiliteten.

Så skapar VPP verkliga besparingar (och varför många misslyckas)

Besparingar uppstår när styrningen matchar tre saker samtidigt: pris, nätbehov och kundens vardag. Misslyckanden sker när man optimerar bara en av dem.

Den praktiska mekaniken: “ladda billigt, använd dyrt” räcker inte

Många tror att VPP mest handlar om arbitrage: ladda batteriet när elen är billig och använd när den är dyr. Det är en del av affären, men inte hela.

Det som ofta är mer värdefullt:

• effektreduktion (kapar toppar som driver nätavgifter/effektkostnader)
• nätstöd (lokal avlastning i ansträngda nätområden)
• resiliens (backup vid avbrott – särskilt viktigt vintertid)

AI behövs för att avgöra när det är värt att använda batteriet och hur mycket man kan ta utan att kunden upplever sämre komfort eller riskerar att stå utan reserv.

Tre krav för att VPP ska fungera i stor skala

1. Datakvalitet och realtidsåtkomst: mätdata, väder, pris, status på resurser
2. Styrbarhet och interoperabilitet: standardiserade API:er, säkra uppkopplingar
3. Förtroende: kunden måste förstå vad som händer och känna kontroll

Jag har sett att punkt 3 ofta underskattas. Transparens (”nu hjälper du elnätet i 30 minuter, du får X kr, din reservnivå är låst till Y%”) är ofta skillnaden mellan en portfölj som växer och en som tappar kunder.

Vad svenska aktörer kan lära av USA – utan att kopiera rakt av

Sverige har andra marknadsregler, mer fjärrvärme, annan nätstruktur och en pågående effektutmaning i flera regioner. Men principerna bakom VPP är universella: flexibilitet nära förbrukningen är snabbare än att bygga ny infrastruktur.

För energibolag och nätägare: börja med problemkartan

Börja inte med “vi ska ha ett VPP”. Börja med:

• Var uppstår topparna? (vilka timmar, vilka dagar, vilka stationer)
• Är problemet energi, effekt eller spänning/frekvens?
• Vilken flexibilitet är billigast att aktivera lokalt?

Därefter kan man designa program som belönar rätt beteende. Här blir AI ett verktyg för att förutsäga behovet och styra portföljen så att man inte “överrekryterar” kapacitet.

För fastighetsägare och industrin: gör flexibilitet till en intäkt

Kommersiella byggnader och industriprocesser har ofta:

• ventilations- och kylsystem
• batterier/UPS
• laddinfrastruktur
• styrbar produktion eller förskjutbar last

Det här kan paketeras som en flexibilitetsresurs. Nyckeln är en styrstrategi som respekterar verksamheten:

• definiera tydliga gränser (temperaturband, processkrav, reservnivå)
• automatisera med uppföljning (mät, verifiera, justera)
• använd AI för att förutsäga när flexibilitet är “billig” internt

För hushåll: ställ rätt frågor innan du går med i ett VPP-program

Om du redan har solceller eller funderar på batteri, leta efter program som:

• visar ersättning och villkor enkelt och tydligt
• erbjuder miniminivå för backup (t.ex. att batteriet aldrig går under en viss nivå)
• har automatisk styrning men med möjlighet att pausa/överstyra

Ett bra VPP-program ska kännas som en tjänst som “bara funkar” – inte som något du måste micromanage.

Vanliga frågor (och raka svar)

Är VPP bara för länder med mycket sol?

Nej. VPP handlar om flexibilitet. I Sverige kan det vara batterier, värmepumpar, varmvattenberedare, fjärrvärmecentraler och smart laddning som gör jobbet.

Varför pratar alla om partnerskap?

För att ingen aktör äger hela kedjan. Installatörer, mjukvara, elhandelsavtal, nätbehov och kundrelation måste hänga ihop. Partnerskap är ofta snabbaste vägen till volym.

Kommer AI att ersätta energiplanering?

Nej. AI gör planeringen mer träffsäker och driften mer automatisk. Men bra programdesign, kundkommunikation och riskhantering är fortfarande mänskligt hantverk.

Nästa steg: så kommer du igång med AI och VPP på 90 dagar

Vill du använda VPP som ett praktiskt exempel i er energi- och hållbarhetsstrategi? Jag hade börjat så här:

1. Inventera resurser: batterier, laddning, styrbar last, reservkraft
2. Sätt mätpunkter: effekt (kW), energi (kWh), komfortgränser, driftkrav
3. Bygg en prognos: last + pris + väder + tillgänglighet (minsta fungerande version)
4. Testa ett litet program: 10–50 enheter eller 3–10 sajter, med tydliga KPI:er
5. Skala med lärdomar: standardisera onboarding, datamodell och avvikelsehantering

VPP-programmen i USA visar att marknaden rör sig från pilotprojekt till vardagsdrift – och att AI är skillnaden mellan “många prylar” och en styrbar resurs som elnätet kan lita på.

Frågan inför 2026 är inte om flexibilitet behövs. Frågan är vilka aktörer som hinner bygga förtroende, datagrund och automationsförmåga snabbt nog för att tjäna pengar på den – och samtidigt göra elnätet stabilare.