Industriell värmepump: billigare ånga än gaspanna

Industrivärme står för ungefär 20 % av världens koldioxidutsläpp, och en stor del av det handlar om något ganska prosaiskt: ånga. Sterilisering i läkemedel, pastörisering i livsmedel, torkning i trävaror, pappersproduktion – mycket av svensk och global industri vilar på ångsystem som i praktiken ofta drivs av fossila pannor.

Det som brukar stoppa elektrifiering här är inte viljan, utan matematiken. Gas (eller annan förbränning) har länge varit “billigt och enkelt”, medan elpriset varierar, effekttariffer gör ont och det finns en seg idé om att elvärme alltid är dyrare.

Skyven Technologies visar ett annat spår: en industriell värmepump som gör ånga billigare att köra än en panna – genom att återvinna spillvärme och styra driften efter pris och verkningsgrad. Och här kommer vår serie ”AI inom energi och hållbarhet” in: det är just smart styrning, prognoser och optimering som gör affärscaset robust, inte bara själva maskinen.

Varför ånga är den stora (och ofta förbisedda) klimatposten

Kort sagt: ånga är industrins standardverktyg för värme – och pannor släpper ut mycket. Ånga är lätt att distribuera i rör, enkel att reglera och funkar i mängder av processer. Resultatet är att tusentals pannor världen över fortsätter elda gas, olja eller biomassa eftersom det är beprövat och förutsägbart.

Men ångsystem har också en “dold kostnad”:

• Förluster i distribution (läckage, dålig isolering, felaktiga ångfällor)
• Överproduktion för att säkra processer vid toppar
• Bränslerisk (pris, tillgång, CO₂-kostnader)
• Regelverk och rapportering som blir tyngre år för år

I praktiken är det inte ovanligt att anläggningar betalar för värme de inte använder, samtidigt som de dumpar spillvärme till omgivningen.

En siffra att bära med sig: COP avgör allt

När man jämför teknik måste man prata om COP (Coefficient of Performance) – hur mycket värme du får per enhet el.

• En gaspanna kan ligga runt 0,83 i verkningsgrad i praktiken (förluster på vägen).
• En elpatron/elektrisk resistanspanna ligger nära 1,0.
• En nyare industriell värmepump kan ligga runt 2 i COP i vissa applikationer.
• Skyvens pilot rapporterar en genomsnittlig COP på 6,5, med mål att nå 8.

Den här skillnaden är hela poängen. Om el kostar mer per kWh än gas, kan det ändå bli billigare – om du får 6–8 gånger mer värme per kWh el.

Så fungerar en industriell värmepump som gör ånga

Kort sagt: tekniken gör ånga genom att “uppgradera” spillvärme i stället för att skapa värme från noll. Skyvens system (Arcturus) är ett rumsstort paket av värmeväxlare, vakuumkammare och flera kompressorsteg.

Principen är enkel att förstå i tre steg:

1. Fånga spillvärme med en värmeväxlare och förvärm ett vattenflöde.
2. Sänk kokpunkten i en vakuumkammare så att vatten snabbt “flashar” till lågtrycksånga.
3. Komprimera ångan i flera steg (fyra kompressorer) för att höja tryck och temperatur till industrins krav.

Skyvens demo producerar ånga runt 105 °C, men tekniken kan gå upp till 215 °C – vilket är högt för industriella värmepumpar och relevant för fler processer.

Varför spillvärme är “gratis” (men ändå svår att använda)

Spillvärme kostar inte bränsle – men den är ofta:

• utspridd (olika källor på olika platser)
• för lågtempererad för att vara direkt användbar
• tidsmässigt ojämn (processer går i batcher)

Det är här värmepumpen gör jobbet: den tar något lågvärdigt och gör det användbart.

Ekonomin som faktiskt får industrin att våga

Kort sagt: det är affärsmodellen och styrningen som gör att tekniken kan konkurrera med panna. Många industriprojekt dör av en klassiker: “Bra klimatnytta – men vem tar risken?”

Skyvens upplägg angriper tre friktioner samtidigt:

1) Ingen (eller låg) investeringskostnad för kunden

Systemet installeras utan att kunden behöver lägga ut stora summor direkt. I stället delas besparingen över tid. Det passar industrins logik: kapital ska helst gå till produktion, kvalitet och kapacitetsökning.

2) Drift bara när den är billigare än pannan

Här blir det intressant ur AI- och optimeringsperspektiv.

Systemet kör värmepumpen när den slår gaspannan i kr/kWh ånga. När elpriser eller effekttoppar gör det ofördelaktigt, växlar man tillbaka till befintlig panna.

Det betyder att man inte behöver vinna varje timme på året – bara tillräckligt många timmar med tillräckligt stor marginal.

3) Minimerad produktionsrisk vid inkoppling

I industrin är stopp dyrast av allt. Upplägg som kan byggas parallellt och kopplas in vid planerade underhållsstopp (eller via “hot tie-in”) sänker tröskeln rejält.

En ny tumregel jag ofta återkommer till: Industrin köper inte teknik. Industrin köper drifttid.

Där AI gör störst skillnad: prognos, optimering och styrning

Kort sagt: AI gör elektrifierad processvärme lönsam genom att förutse och styra mot rätt timme, rätt effekt och rätt temperatur. Själva värmepumpen ger en hög COP, men värdet i vardagen kommer från hur den körs.

Här är tre AI-nära användningsfall som passar ångproduktion extra bra:

1) Prisprognoser och “spark gap”-optimering

Skillnaden mellan elpris och gaspris (ibland kallad spark gap) varierar över dygnet. Med prognoser kan man:

• planera när värmepumpen ska gå hårt
• undvika timmar med dyr el och hög effektkostnad
• säkra att ångbehovet möts utan att chansa

I svensk kontext blir detta särskilt viktigt med effekttariffer och lokala nätbegränsningar.

2) Prediktivt underhåll på kompressorer och ventiler

Fyra kompressorer som går med höga varvtal ställer krav på tillståndsövervakning. Maskininlärning kan hitta mönster i vibration, temperaturer och tryck som signalerar slitage innan det blir stopp.

Resultatet är inte bara lägre underhållskostnad – utan högre tillgänglighet, vilket är det som gör att ekonomi och klimatnytta materialiseras.

3) Processdigital tvilling för ångsystem

Många ångsystem är “historiska”. Man vet att de funkar, men inte exakt var förlusterna finns.

Med sensorer och en digital modell kan man:

• identifiera ångläckage och felaktiga ångfällor
• räkna på verklig ångkostnad per produktlinje
• prioritera åtgärder som ger mest kr/ton CO₂

Det är ofta här de snabbaste vinsterna finns, oavsett om man sätter in värmepump eller inte.

Vad svenska industribolag bör titta på 2026

Kort sagt: börja med rätt processer och rätt datagrund – då går det fortare att få ett affärscase. Svensk industri har goda förutsättningar: hög grad av elektrifiering i energisystemet, starkt tryck från kunder och leverantörskedjor, och ökande krav på utsläppsredovisning.

Lämpliga första use cases för industriell ång-värmepump

Du vill ha stabil ånglast och tillgänglig spillvärme. Exempel:

• livsmedel (mejeri, dryck, processkök)
• massa/papper (många värmeströmmar)
• kemi och material (torkning, uppvärmning, rengöring)
• läkemedel (sterilisering och ren ånga, beroende på krav)

Checklista: data du behöver innan du ens tar in offert

Det här är praktiskt – och gör skillnaden mellan “pilot som blir stående” och “skalbar utrullning”:

1. Ångprofil: flöde, tryck, temperatur, driftmönster (dygn/vecka/säsong)
2. Gasdata: förbrukning, panna-verkningsgrad, underhåll, stoppstatistik
3. Elavtal & effektkostnad: timpris, säkringsnivå, effekttariff, nätbegränsningar
4. Spillvärmekällor: temperaturer, flöden, variation över tid
5. Plats & integration: rördragning, säkerhetskrav, underhållsfönster

Med detta på plats kan man börja göra en seriös optimering: vilka timmar ska vi köra el, vilka timmar ska vi falla tillbaka på panna, och vad blir totalen per år?

Finansiering och risk: varför “no cure, no pay” vinner

Kort sagt: om leverantören tar teknik- och prisrisk blir elektrifieringen snabbare. Industrin är konservativ av goda skäl. Nya system som påverkar ångförsörjning måste bevisa att de är robusta.

Modeller där en tredje part finansierar installationen och tar betalt via verifierade besparingar gör att fler anläggningar vågar börja. Det flyttar diskussionen från “kan vi ta capex i år?” till “är vår baseline korrekt och hur delar vi vinsten?”

Jag tycker också att det är en sund utveckling: energioptimering ska bedömas som en prestandatjänst, inte som en pryl.

Nästa steg: gör ånga till en styrbar resurs

Industriella värmepumpar för ånga visar att elektrifiering inte behöver vara ett kostnadsprojekt. När COP hamnar på 6–8 blir det en driftfråga: kör vi rätt timmar, med rätt effekt, mot rätt processkrav?

För vår serie AI inom energi och hållbarhet är lärdomen tydlig: AI är limmet som får elektrifierad processvärme att fungera i verkligheten – med volatila elpriser, effekttariffer och varierande spillvärme.

Vill du ta det här från idé till beslutsunderlag? Börja med att kartlägga ångprofil och spillvärme, och bygg en enkel optimeringsmodell som jämför kr/MWh ånga timme för timme. När ni kan svara på när ni ska elektrifiera, blir frågan om hur plötsligt mycket lättare.

Om industrin kan göra ånga billigare än en panna utan att tumma på driften – vad mer i energisystemet har vi accepterat som “dyrt” bara för att ingen räknat på det med rätt data?