Geotermisk energi 2025: investeringsboom och AI-planering

Global investering i geotermisk energi är på väg att gå från ”intressant nisch” till en tydlig post i energibudgetar. Rystad Energy bedömer att årliga investeringar kan öka från under 2 miljarder dollar i början av 2020‑talet till nästan 9 miljarder dollar 2030. Det är en rejäl förskjutning på kort tid – och den säger något om vad elmarknaden faktiskt behöver just nu: stabil förnybar energi som går att räkna på.

Det här är extra relevant i december 2025. Vi ser hur elbehovet fortsätter uppåt, drivet av elektrifiering, industrins omställning och en snabbt växande digital infrastruktur. Vintertopparna är redan en stressfaktor för många nät och balansansvariga. Och det är här geotermi passar in bättre än vad många tror – särskilt när den kombineras med AI för energiprognoser, optimering och drift.

Varför geotermisk energi drar till sig kapital nu

Svar först: Investeringarna ökar för att geotermi kan leverera planerbar, fossilfri energi och värme när efterfrågan stiger och klimatmål skärps.

Geotermiska system har funnits länge i områden där värmen ligger nära ytan. Men det som händer nu är att fler marknader börjar se geotermi som en lösning på tre samtidiga problem:

1. Ökande elbehov – inte minst vintertid och i snabbt växande regioner.
2. Behov av fossilfri baskraft och flexibilitet – sol och vind behöver komplement.
3. Krav på snabbare utsläppsminskning – särskilt i värmesektorn, som ofta glöms bort.

El och värme: två olika affärer

Geotermi är egentligen två marknader:

• Geotermisk elproduktion (kraftverk): globalt står den fortfarande för mindre än 1 % av elproduktionen.
• Geotermisk värme (direkt värme och termiska nät): särskilt stark i Europa, där intresset växer för att värma flera byggnader via nät.

I praktiken betyder det att affärslogiken varierar: elprojekt kräver ofta större kapital och längre tillståndsprocesser, medan värmeprojekt kan skalas mer stegvis – och ibland ge snabbare samhällsnytta per investerad krona.

Teknisk utveckling gör fler platser möjliga

Historiskt har geotermi varit geografiskt ”orättvis”: bra där geologin är gynnsam, sämre annars. Nu pressar nya tekniker fram en breddning där fler områden blir relevanta, även med mer utmanande förutsättningar. Det är en viktig del av investeringshistorien: kapital gillar tekniker som ökar sin adresserbara marknad.

Vad siffrorna säger: från under 2 till nästan 9 miljarder dollar

Svar först: Den prognostiserade investeringsökningen till 2030 speglar att geotermi ses som ett stabilt komplement när elsystemen blir mer väderberoende.

Rystad Energys data (enligt RSS-källan) pekar på en tydlig trend:

• Tidigt 2020‑tal: under 2 miljarder USD/år i investeringar.
• 2030: nära 9 miljarder USD/år.

Det här är inte bara ”mer pengar”. Det betyder i praktiken:

• fler utvecklingsbolag som vågar ta prospekteringsrisk
• fler banker och infrastrukturfonder som börjar förstå riskprofilen
• fler elbolag och fjärrvärmeaktörer som kan köpa in sig eller teckna långsiktiga avtal

USA leder – men inte för evigt

USA har i dag en stark position inom geotermisk el, med mycket kapacitet kopplad till Kalifornien. Investeringarna har varit höga de senaste åren. Samtidigt förutspås Indonesien ta över som största investeringsmarknad från 2027, vilket är logiskt givet landets vulkaniska geologi.

Det intressanta här är inte vem som ”vinner” listan. Det viktiga är vad det signalerar: geotermi håller på att gå från lokala undantag till en global investeringsklass.

Därför är AI en nyckel när geotermi skalas

Svar först: AI gör geotermi mer bankbar genom bättre prognoser, lägre driftkostnader och smartare integration i el- och värmesystem.

I vår serie ”AI inom energi och hållbarhet” återkommer samma mönster: tekniker som är svåra att skala får fart när data, modeller och automation minskar risk och friktion. Geotermi är ett skolboksexempel.

1) AI för prospektering och riskminskning

Den dyraste risken i geotermi är ofta inte turbinen eller rören – utan osäkerheten kring resursen: temperatur, permeabilitet, flöden, långsiktig hållbarhet.

AI kan bidra genom att:

• kombinera geologiska data, seismik, borrdata och historiska mätningar
• identifiera mönster som pekar på lovande zoner
• förbättra beslut om var man ska borra och hur man ska designa fältet

Mindre ”felborrning” är direkt kopplat till investeringsvilja. När osäkerheten går ner, går kapitalet upp.

2) AI för driftoptimering och prediktivt underhåll

Geotermiska anläggningar har mycket att vinna på stabil drift:

• optimering av pumpar och flöden för att maximera produktion per energienhet
• prediktivt underhåll på roterande utrustning och värmeväxlare
• tidig detektion av avlagringar, korrosion och andra degraderingsmekanismer

Det här är inte glamoröst – men det är där lönsamheten bor.

3) AI för smart nätplanering: geotermi som ”ankare”

När mer el kommer från sol och vind blir planering och balans svårare. Geotermi kan fungera som ett stabilt ankare i produktionen, men bara om den används smart:

• AI‑baserade prognoser kan planera hur geotermi, batterier och efterfrågeflex ska samspela
• optimering kan minimera dyr spetslast vintertid
• lokala nät kan använda geotermisk värme för att sänka eltoppar (t.ex. via värmenät)

Ett bra sätt att tänka: geotermi minskar volatiliteten i systemet, och AI hjälper oss att räkna hem värdet av den minskningen.

Geotermisk värme: Europas försprång och Sveriges möjlighet

Svar först: Geotermisk värme och termiska nät är ofta den snabbaste vägen till klimatnytta, särskilt där fjärrvärme och större fastighetsbestånd finns.

Europa ligger långt fram inom geotermisk uppvärmning, inklusive termiska nät som kan värma flera byggnader. Island är det klassiska exemplet tack vare sin geologi, men poängen är bredare: när man kan leverera stabil värme med låg klimatpåverkan blir det attraktivt för kommuner och fastighetsägare.

För svensk kontext är det särskilt intressant eftersom vi redan är vana vid systemtänk i värme: fjärrvärme, ackumulatorer, värmepumpar och bränslemixar. Geotermi kan passa in som:

• basvärme i nya eller befintliga nät
• komplement som minskar behovet av biobränsle och spetslast
• en mer förutsägbar värmekälla när elpriserna varierar

Praktiskt: så ser ett datadrivet geotermiprojekt ut

Om jag skulle sammanfatta ett modernt upplägg (och vad som ofta saknas) så är det här kärnan:

1. Datainventering: geologi, borrhistorik, driftdata, temperaturkartor.
2. Modellering: resursmodell + produktions- och kostnadsmodell.
3. Integrationsplan: hur värme/el ska användas i ett lokalt system.
4. AI‑optimerad drift: styrning, underhåll och uppföljning mot KPI:er.

Många organisationer börjar i fel ände och pratar bara teknik. Börja i stället med systemnytta och hur den ska mätas.

Vanliga frågor (och raka svar)

Är geotermisk energi ”alltid på”?

Nästan. Geotermi är mycket mer stabil än sol och vind, men den påverkas av hur reservoaren förvaltas och hur anläggningen körs. Därför är bra driftstrategier avgörande.

Varför är geotermi fortfarande så liten i elmixen?

Geologi + projektlogik. Det är kapitalintensivt, platsberoende och kräver kompetens som inte alla marknader har byggt upp. Teknikutveckling och standardisering förändrar det, men det tar tid.

Hur hänger geotermi ihop med smarta elnät?

Som en planeringsresurs. När du kan räkna med produktion eller värme från geotermi blir prognoser, kapacitetsplanering och flexibilitetsstrategier enklare – särskilt med AI‑stöd.

Nästa steg: så kan du använda trenden för att skapa leads

Svar först: Den som kopplar ihop geotermisk potential med AI‑baserad planering kan snabbare hitta lönsamma projekt, säkra finansiering och minska driftkostnader.

Om du jobbar på energibolag, i industri, kommun eller fastighetssektor finns tre konkreta startpunkter:

• Gör en ”geotermi‑screening” i din portfölj: var finns värmebehovet, nätstrukturen och datan för att ens utvärdera möjligheten?
• Bygg en prognos- och optimeringsmodell som visar systemeffekt: minskade toppar, lägre inköp, stabilare drift.
• Sätt en mätplan tidigt: vilka KPI:er ska bevisa nyttan för styrelse, finansiärer och drift?

Jag tror att 2026 blir året då fler organisationer slutar se geotermi som en udda teknik och börjar se den som en del av en större strategi: planerbar förnybar energi + AI‑styrd effektivitet.

Frågan är inte om investeringarna fortsätter upp mot 2030. Frågan är vilka aktörer som hinner bygga kompetensen – och datagrunden – innan marknaden blir trång.