EU-stöd för smarta städer: AI som lyfter turismen

Det är lätt att tro att “smarta städer” mest handlar om sensorer, appar och ny teknik som ser bra ut i en presentation. De flesta kommuner som lyckas gör något mycket enklare: de bygger en fungerande dataryggrad och sätter tydliga mål för nytta.

Just nu finns ett ovanligt konkret fönster för att göra det på riktigt. Tillväxtverket öppnade en utlysning där utpekade strategier för hållbar urban utveckling kan söka EU-stöd för att säkra nyttan av digitaliseringen – med totalt 25 miljoner kronor att fördela. Stödandelen är max 40 % av budgeten, och ansökan är öppen 2025-08-11 till 2025-10-02.

För dig som jobbar i turism och besöksnäring (kommunalt destinationsbolag, evenemangsaktör, hotellkedja, mobility, museum, handelsplats) är det här extra intressant. För när staden blir bättre på data, planering och serviceflöden blir också besöksupplevelsen bättre – och energianvändningen lägre. I den här texten kopplar jag utlysningen till AI inom energi och hållbarhet och visar vad som faktiskt går att bygga.

Vad utlysningen egentligen möjliggör – och varför turismen ska bry sig

Utlysningen riktar in sig på specifikt mål 1.2 Säkra nyttan av digitaliseringen. Det betyder att fokus inte är “köp en app”, utan att bygga strukturer, miljöer och infrastruktur där digital nytta kan testas, utvecklas och skalas.

För besöksnäringen är detta kärnan: turism är ett system av flöden (människor, transporter, energi, köer, bokningar, kapacitet). När staden kan samla in, sortera, visualisera och analysera data i en gemensam miljö kan den också:

• dimensionera service och kollektivtrafik efter verklig efterfrågan
• minska trängsel i känsliga stadsmiljöer
• optimera energi i publika byggnader vid eventtoppar
• förbättra trygghet och tillgänglighet utan att öka bemanningen

Min ståndpunkt: AI i besöksnäringen funkar bäst när den sitter i stadens infrastruktur, inte bara i enskilda kanaler. Det är då man får robusthet, styrning och kontinuitet.

AI som “osynlig service”: tre användningsfall som ger effekt snabbt

AI-projekt misslyckas ofta när de blir för breda. De lyckas när de har en tydlig användare (invånare, besökare, drift) och en mätbar effekt (kö, kWh, minuter, beläggning). Här är tre stadnära användningsfall som passar utlysningens logik och som samtidigt är klockrena för turism.

1) Prognoser för besöksflöden som styr bemanning, mobilitet och energi

Direkt svar: Genom att kombinera evenemangskalender, väder, kollektivtrafikdata, hotellbeläggning och historiska flöden kan AI skapa prognoser som gör att staden kan planera resurser i förväg.

Praktiskt innebär det att man kan styra:

• städ- och avfallshämtning efter faktisk belastning
• trafik- och mobilitetsinsatser vid toppar
• öppettider och bemanning i besöksservice
• energistyrning i arenor, badhus, bibliotek och kulturhus

Inom vår serie AI inom energi och hållbarhet är det här en favorit, eftersom effekten ofta syns i två spår samtidigt: lägre energislöseri och bättre service.

2) “Digital tvilling” för evenemang och stadskärna

Direkt svar: En digital tvilling gör att staden kan simulera hur förändringar i fysisk miljö och flöden påverkar trängsel, säkerhet, tillgänglighet och energi.

Utlysningen pekar särskilt på ökad användning av digitala tvillingar: att slå ihop fysiska och virtuella objekt för att öka den experimentella potentialen i design, planering och förvaltning.

För turism kan en digital tvilling användas för att:

• testa hur en julmarknad påverkar gångflöden, köer och kollektivtrafik
• planera skyltning och “soft guidance” (rekommenderade stråk) för att avlasta trånga platser
• dimensionera temporär belysning och värme (energi) vid vinterevenemang

December 2025 är en bra tid att säga det högt: vinterturism och stadsevent pressar energisystemet när elen är som dyrast. Prognos + simulering är ett konkret sätt att hålla både upplevelse och energibudget i schack.

3) AI-stödd besöksservice som minskar belastning på telefon, disk och e-post

Direkt svar: Genom att koppla en AI-assistent till stadens kvalitetssäkrade innehåll (öppettider, tillgänglighet, transport, evenemang) kan man ge snabbare service utan att tappa kontroll.

Det fina är att detta inte behöver bli en “chatbot-satsning” i marknadsföringshörnet. I en smart stad-miljö kan man bygga en servicefunktion där AI:

• svarar på vanliga frågor på flera språk
• vägleder till rätt plats baserat på realtidsläge (t.ex. “mindre kö här”)
• avlastar personal så att de kan hantera komplexa ärenden

Kopplingen till energi och hållbarhet blir tydlig när besökare styrs mot alternativ med lägre klimat- och energipåverkan (kollektivtrafik, gång, cykel, delningstjänster) och när staden kan kommunicera “smart kapacitet” i stället för att bygga bort problem.

Vad kan få stöd – och hur du gör det relevant för besöksnäringen

Utlysningen stödjer projekt eller förstudier som bidrar till genomförandet av en utpekad strategi för hållbar urban utveckling. Det handlar ofta om tre typer av saker:

1. Datainfrastruktur och datahantering (insamling, sortering, visualisering, analys)
2. Test- och demonstrationsmiljöer (processutveckling, nätverkande, piloter)
3. Miljöer/infrastruktur – resultatkedja 3, som utlysningen är extra positiv till

För att göra det turismrelevant behöver man formulera nyttan i termer av stadsutmaningar som redan ligger i strategierna:

• Jämlika städer: tillgänglig besöksservice, språkstöd, digitalt utanförskap
• Gröna städer: minskad trängsel, bättre mobilitet, lägre energiförbrukning vid toppar
• Produktiva städer: effektivare resursutnyttjande, smartare drift, bättre kapacitetsplanering

En tumregel jag brukar använda: om projektet inte kan förklara vilket beslut som blir bättre tack vare data/AI, då är det inte moget.

Vem kan söka – och vad som brukar avgöra om ansökan håller

Direkt svar: För att kunna söka måste aktören vara omnämnd i den strategi som projektet ska implementera, och projektägare som inte är kommun/region behöver en avsiktsförklaring från strategiägaren.

Potentiella stödmottagare kan vara offentlig sektor, forskningscentrum, universitet/högskolor, företag och ideell sektor. Privatpersoner och enskilda näringsidkare kan inte söka direkt.

Det som brukar avgöra kvaliteten är inte flest buzzwords, utan tre ganska jordnära saker:

Förändringsteori som går att följa

Utlysningen kräver en förändringsteori. Skriv den så att den går att granska:

• Om vi bygger X (t.ex. dataplattform + dashboard)
• så kan Y (drift/planering/besöksservice) göra Z (konkreta beslut)
• vilket ger effekten E (minuter, kWh, kölängd, beläggningsgrad)

Hållbarhetsanalys som tar målkonflikter på allvar

AI kan förbättra flöden, men den kan också skapa risker: integritet, snedvridning, exkludering. En bra ansökan beskriver hur man:

• minimerar persondata (eller anonymiserar)
• säkerställer tillgänglighet och alternativ för icke-digitala målgrupper
• undviker att “optimera” så att vissa områden får sämre service

Jämställdhetsintegrering som inte är en eftertanke

Det är ett krav att alla projekt bidrar till ökad jämställdhet (kopplat till Agenda 2030, mål 5). Gör det konkret: vilka tjänster, kanaler och beslutsprocesser förändras, och hur mäts resultatet?

Finansiering i praktiken: 40 % EU-stöd kräver smart upplägg

Max 40 % av total budget kan vara EU-stöd. Resten (60 %) måste komma från offentliga och/eller privata medel. Förstudier kan få max 40 % och upp till 840 000 kronor i EU-stöd.

Två praktiska råd om du vill få ihop kalkylen:

1. Bygg ett projekt som kan bära drift efter projekttid. En dataplattform eller testmiljö som saknar ägare efteråt blir snabbt hyllvärmare.
2. Var tidig med statsstödslogik om företag gynnas. Det påverkar upplägg, budget, redovisning och ibland även vilka aktiviteter som är möjliga.

Och kom ihåg likviditeten: utbetalning sker ofta i efterskott. Har ni inte kassaflöde för det behöver ni planera för förskott eller en annan finansieringslösning.

Så formulerar du en projektidé som både staden och turismen tjänar på

Direkt svar: Den starkaste idén är en gemensam digital grund som ger snabb nytta i drift och service, och som kan skalas till fler platser.

En enkel struktur för en projektidé som passar utlysningen:

1. Problem: Var uppstår trängsel/energislöseri/servicetryck i dag? (t.ex. stadskärna vid event, hamnläge, centralstation)
2. Data: Vilka källor finns redan (IoT, trafik, beläggning, öppettider, evenemang)? Vilka saknas?
3. Miljö/infrastruktur: Vad ska byggas upp som består? (resultatkedja 3)
4. AI-funktion: Prognos, optimering, simulering (digital tvilling), serviceautomation
5. Mätetal: kWh per besökare, kötid, incidenter, NKI, beläggningsgrad, resandefördelning
6. Implementering: Vem tar över efter piloten? Hur integreras i ordinarie processer?

En bra smart stad-satsning är inte “mer data”. Det är data som leder till beslut – varje vecka.

Nästa steg inför ansökan 2025

För dig som sitter i en organisation som kan vara part i en av de utpekade strategierna är det här en rimlig startordning under vintern 2025/2026:

1. Samla strategiägare + 2–3 nyckelaktörer från besöksnäringen och drift i samma rum.
2. Välj en plats och en situation med tydlig belastning (julhandel, evenemangsstråk, kulturkluster).
3. Skissa en förändringsteori med 3–5 mätetal.
4. Bestäm om ni gör förstudie (snabbare, mindre risk) eller fullt projekt.

Vill du att AI ska göra skillnad i turism, börja där staden har mest friktion: köer, toppar, energi och kapacitet. Det är där digitalisering betalar sig – och där besökaren faktiskt märker det.

Om fler svenska städer bygger den här typen av digital grund 2026–2029 kommer vi se en tydlig effekt: mindre resursslöseri, mer tillgänglig service och en besöksupplevelse som håller även när det är fullsatt. Vilken plats i din stad är mest redo att bli testbädd först?