Elbilar minskar inte CO2 utan smarta elnät med AI

En siffra sticker ut: forskare har identifierat att elbilar först börjar sänka CO2-utsläpp på nationsnivå när andelen förnybar el når cirka 48 %. Under den nivån riskerar ökande elbilsandel i stället att sammanfalla med högre utsläpp, eftersom bilen i praktiken ”kör på kol” via elnätet.

Det här är en obekväm insikt, men också en befriande tydlig sådan. Problemet är inte elbilen i sig – problemet är att vi ofta försöker avkarbonisera transport utan att samtidigt avkarbonisera och styra elsystemet. Och just där kommer AI inom energi och hållbarhet in som den mest praktiska hävstången: inte som hype, utan som verktyg för att få elnät, laddning och förnybart att fungera som ett sammanhängande system.

Elbilar är inte en klimatåtgärd i isolering. De är en klimatåtgärd bara när elen är ren och laddningen är smart.

Varför global elbilsboom kan ge högre CO2

Elbilar flyttar utsläpp från avgasröret till kraftverket. Om kraftverket eldar kol eller olja blir effekten i bästa fall liten – i sämsta fall negativ när man räknar livscykeln.

En studie publicerad 2025 i tidskriften Energy analyserade data från 26 länder över 15 år och fann ett mönster som många inte vill höra: högre elbilsupptag var kopplat till ökade CO2-utsläpp. Forskarna såg ingen tydlig global minskning av utsläpp som kan tillskrivas elbilarna, just eftersom elmixen i flera länder fortfarande domineras av fossila bränslen.

Tre mekanismer som ofta missas

1) Fossil marginalel styr klimatnyttan
Det är inte bara “genomsnittsel” som spelar roll, utan marginalelen – den produktion som faktiskt ökar när efterfrågan stiger (t.ex. vid kvällsladdning). I koltunga system är marginalen ofta kol eller gas.

2) Laddning sker när elen är som smutsigast
Många laddar när de kommer hem. Det sammanfaller ofta med topplast och hög fossil andel i system som redan är ansträngda.

3) Livscykelperspektivet är skoningslöst
Batteritillverkning, materialutvinning och återvinning påverkar totalen. I fossil elmix kan en effektiv modern diesel/bensinbil i vissa fall konkurrera oväntat väl i livscykelutsläpp, särskilt om elbilen laddas “fel”.

48 %-tröskeln: det är här elbilar börjar hjälpa

Studien pekar på en konkret brytpunkt: när förnybar el når ungefär 48 % globalt börjar elbilar bidra till minskade CO2-utsläpp på aggregerad nivå. Som jämförelse låg världens andel förnybar el strax över 30 % år 2023. Det betyder att vi har ett glapp – och att den närmaste klimatvinsten ofta finns i elsystemet snarare än i fler registrerade elbilar.

Det här är extra relevant i december 2025. Elpriser, kapacitetsfrågor och nätanslutning av ny produktion är fortsatt heta teman i Europa, samtidigt som företag pressas av CSRD/ESRS-rapportering och ökade krav på spårbarhet och utsläppsdata. Att “köpa elbilar” räcker inte som strategi om laddningen och elinköpet inte är optimerade.

Sverige i ett bättre läge – men inte i mål

Sverige har generellt en relativt låg koldioxidintensitet i elmixen jämfört med många länder, vilket ger elbilar bra förutsättningar. Men även här finns utmaningar som avgör resultatet i praktiken:

• Effekttoppar lokalt (nätstationer och områden med begränsad kapacitet)
• Prissignaler som driver laddning till “fel” timmar om styrning saknas
• Snabb utbyggnad av laddning utan samtidig flexibilitet (laststyrning)

AI som stänger “elbils-gapet”: från elmix till smart laddning

AI gör störst skillnad när den kopplar ihop tre saker som ofta hanteras separat: produktion (förnybart), nät (kapacitet) och konsumtion (laddning/last). Det är där klimatnyttan blir mätbar.

AI i smarta elnät: bättre prognoser, mindre fossil spets

Kärnan i ett smart elnät är att matcha utbud och efterfrågan med minimal fossil reservkraft. AI används redan brett för:

• Lastprognoser (kort sikt: minuter–dygn, lång sikt: månader–år)
• Prognoser för vind och sol med väderdata och satellitbilder
• Anomalidetektion i nätet (fel, förluster, överbelastning)
• Optimering av drift: när ska batterier, vattenkraft, industrilast och import/export användas?

Ett enkelt sätt att uttrycka effekten:

Varje gång AI hjälper systemet att undvika fossil topplast har elbilsflottan plötsligt “renare bränsle” – utan att byta en enda bil.

AI för laddoptimering: rätt el vid rätt tid

För elbilar är laddningen själva spaken. AI-baserad laddstyrning (för hem, arbetsplats och depå) kan:

1. Flytta laddning till timmar med lägre koldioxidintensitet
2. Undvika effekttoppar som annars kräver fossil reserv eller nätförstärkning
3. Minska kostnader via spotpris- och tariffoptimering
4. Säkerställa operativt krav: bilarna är laddade när de behövs

Praktiskt exempel: en företagsflotta

Säg att ett bolag har 60 tjänstebilar och 10 lätta transportbilar som laddar vid kontoret. Utan styrning laddar alla när de anländer 16:30–18:00. Resultat: hög toppeffekt, dyrare el, och i många system högre fossil andel.

Med AI-styrning kan laddningen i stället:

• prioriteras för fordon med tidig avfärd nästa morgon
• spridas över natten för att hålla sig under en bestämd effektgräns
• synkas med lokalt solöverskott dagtid (för de bilar som står parkerade)

Det är inte magi. Det är schemaläggning, prognoser och optimering – men i skala blir det en klimatåtgärd.

AI som “koldioxid-GPS” för energibeslut

Många organisationer vill styra mot låga utsläpp men saknar realtidsdata. AI-lösningar kan kombinera:

• spotpriser
• nätavgifter och effekttariffer
• prognoser för elmixens koldioxidintensitet
• verksamhetens produktionsplan

…och ge en rekommendation som går att agera på: när ska vi ladda, producera, lagra, köra processer eller köpa el?.

Vad företag och kommuner kan göra redan 2026

Du behöver inte vänta på att världen når 48 % förnybart. Du kan göra elbilar klimatpositiva lokalt genom att göra tre saker konsekvent.

1) Mät rätt sak: utsläpp per kWh vid laddtillfället

Börja med att följa upp:

• kWh laddat per plats (hem/arbete/depå)
• effekttoppar (kW) och när de inträffar
• koldioxidintensitet (helst tidsupplöst)

Om du bara mäter “antal elbilar” får du en snygg slide men svag klimatstyrning.

2) Inför styrning före fler laddare

En vanlig fälla är att bygga ut laddkapacitet som om nätet vore oändligt. I praktiken blir det dyrt och långsamt.

Prioritera i stället:

• lastbalansering och schemaläggning
• effektbudget per site
• prissignaler till förare (enkelt: laddbonus när elen är billig/ren)

3) Koppla laddning till förnybart och flexibilitet

För depåer och arbetsplatser finns ofta en tydlig “sweet spot”:

• solceller på tak/mark
• batterilager för peak shaving
• styrsystem som maximerar egenanvändning och minimerar toppeffekt

AI behövs för att optimera helheten när väder, priser och behov varierar.

Vanliga frågor (som dyker upp i varje projekt)

Är elbilar dåliga för klimatet?

Nej. Elbilar är en bra teknik – men klimatnyttan avgörs av elmixen och hur laddningen styrs. I fossil elmix kan nyttan ätas upp eller till och med bli negativ i aggregerade data.

Räcker det att köpa “grön el”?

Det hjälper, särskilt för marknadsbaserad rapportering, men fysiken i nätet påverkas av när du använder el. Den största systemnyttan kommer från att också styra last och minska toppeffekt.

Var passar AI bäst in: i bilen, laddaren eller elnätet?

Bäst effekt får du när AI kopplar ihop allt. Men om jag måste välja: laddning och flexibilitet ger snabbast ROI, eftersom det direkt påverkar kostnad, effekt och utsläpp.

Nästa steg: gör elbilen till en del av energisystemet

Elbilar kommer fortsätta öka globalt. Frågan är om de blir en klimatvinst eller en förskjutning av utsläppen från stadsgator till kraftverk. Studien från 2025 visar att svaret hänger på elsystemet – och att förnybart behöver upp mot 48 % innan effekten syns tydligt i utsläppsstatistiken.

Min ståndpunkt är enkel: den snabbaste vägen till hållbar eldrift går via smarta elnät och AI-styrd laddning. Det är där du kan påverka både kostnad och CO2 utan att vänta på stora politiska beslut.

Om du ansvarar för en fordonsflotta, fastigheter eller energikostnader: börja med att kartlägga laddmönster och effekttoppar. Bygg sedan en plan där AI används för prognos, optimering och uppföljning. Elbilen är redan här – nu behöver energisystemet hinna ikapp.

Vilken del av din organisation skulle ge snabbast klimatnytta om den fick en “koldioxid-GPS” för el och laddning: depån, kontoret eller hem-laddningen?