Gemensam solkraft och AI: så får fler grön el

Ett av de mest underskattade hindren för snabbare energiomställning är inte teknik. Det är regler. I Wisconsin pågår just nu ett politiskt drag som säger mycket om var energisystemet är på väg: lagstiftare vill öppna upp community solar (gemensam solkraft) så att fler än elbolagen själva får bygga och äga anläggningar.

Det kan låta som en lokal amerikansk strid, men den är högst relevant även för svenska energichefer, kommuner, fastighetsägare och industribolag. För här finns en kärnfråga som återkommer i hela Europa: hur bygger vi ett elsystem som klarar mer lokal produktion, fler prosumenter och högre krav på rättvisa – utan att nätkostnaderna skenar?

I vår serie AI inom energi och hållbarhet landar vi ofta i samma slutsats: AI gör störst nytta när marknaden och regelverket faktiskt tillåter flex och lokal energi. Wisconsin-fallet visar exakt varför.

Varför community solar är mer än “bara solpaneler”

Community solar handlar om tillgång, inte teknik. Många hushåll och småföretag kan inte sätta solceller på taket: de hyr, bor i lägenhet, har skuggiga tak, kulturkrav eller saknar kapital. Med gemensam solkraft kan de ändå få del av solenergi via en prenumeration/andel i en lokal solpark.

I artikeln följer vi en markägare i Door County som vill arrendera en liten, stenig yta till en community-solanläggning. Det är en typisk “perfekt” solyta: inte den bästa jordbruksmarken, men tillräckligt bra för sol. Problemet i Wisconsin är att lagstiftningen i praktiken låser community solar till elbolagen, vilket gör att privata utvecklare och lokala initiativ stoppas.

För Sverige är parallellen tydlig, även om våra regler och marknader skiljer sig: när lokala energiprojekt bromsas av struktur, tar omställningen längre tid och blir dyrare. Och då spelar det mindre roll att sol är billigare än någonsin.

Det som community solar faktiskt ger elsystemet

När det görs rätt är community solar ett sätt att:

• sprida nyttan av förnybar el till fler än villaägare
• öka lokal acceptans genom mindre projekt och lokal beslutsnivå
• minska trycket på stamnätet när mer el produceras nära konsumtion
• skapa intäkter på landsbygd och för markägare

Men. Det kräver en design som hanterar den stora knäckfrågan: nätkostnader och rättvisa.

Elbolagens motstånd: “kostnadsövervältring” är inte en ursäkt – det är ett designproblem

Elbolagen i Wisconsin argumenterar att icke-deltagande kunder riskerar att subventionera de som går med. Logiken är enkel: om community solar-kunder får lägre elräkningar betalar de mindre in till nätets fasta kostnader, och då får andra betala mer.

Den här diskussionen dyker upp i många länder, och den är inte påhittad. Ett elsystem har stora fasta kostnader: drift, underhåll, investeringar, beredskap. Om intäkter minskar utan att kostnaderna gör det, får någon annan ta notan.

Min ståndpunkt: det är inte ett argument mot community solar. Det är ett argument för att tariffsystem, mätning och flexibilitet måste moderniseras.

Så försöker Wisconsin lösa det i lagtext

Förslaget (Senate Bill 559) är utformat som en kontrollerad öppning:

• tidsbegränsning: tredje part får bygga i tio år
• tak: totalt 1,75 GW community solar i delstaten
• maxstorlek: 5 MW per anläggning (med undantag upp till 20 MW på tak, brownfields och industrimark)
• koncentrationsskydd: ingen kund får köpa mer än 40% av produktionen
• småkunder prioriteras: 60% av abonnemangen ska vara 40 kW eller mindre
• minimiavgift: abonnenter betalar minst 20 USD/månad till elbolaget
• ”off-ramp”: efter fyra år ska myndigheten utvärdera och rapportera

Det är ett tydligt försök att säga: “Vi öppnar dörren – men på glänt.”

Här kommer AI in: community solar skalar inte utan smart nätstyrning

AI kan göra community solar billigare och mer rättvist genom att optimera drift, prognoser och nätanvändning. Det är här energidigitalisering slutar vara en buzzword och blir hård ekonomi.

1) Bättre prognoser minskar behovet av dyr beredskap

När många små solparker kopplas in på lokalnivå ökar behovet av planering: när producerar de, hur sammanfaller det med last, och var uppstår flaskhalsar?

AI-baserade prognosmodeller kan kombinera:

• väderdata (molnighet, temperatur, vind)
• historisk produktion per anläggning
• lokal last (t.ex. elvärme, laddning, industri)
• kalendereffekter (helger, semestrar)

Resultatet blir mer exakt planering, mindre reservkraft och färre “överraskningar” i nätet.

2) Nättariffer kan bli mer precisa (och mer rättvisa)

Om elbolagens oro är att vissa “slipper undan” nätkostnader, är ett klassiskt svar att höja fasta avgifter. Problemet är att det ofta slår hårdast mot lågförbrukare.

Ett bättre svar är mer granularitet: dynamiska tariffer, kapacitetsavgifter som speglar verklig belastning och incitament för att flytta last.

AI kan hjälpa genom att:

• analysera belastningsmönster per nätstation
• identifiera vilka timmar som skapar investeringsbehov
• föreslå tariffstrukturer som minskar topplaster

Det här är särskilt relevant vintertid (nu, i december 2025) när många elnät pressas av värmebehov och effektfrågan hamnar i centrum.

3) Community solar + flexibilitet = “lokal balans”

Sol i sig är inte styrbar. Men kombinationen av sol, batterier, laststyrning och smart laddning är styrbar.

AI kan optimera:

• batteriladdning mot spotpriser och nätbegränsningar
• styrning av värmepumpar/ventilation i fastigheter
• laddning av elbilar i bostadsrättsföreningar

När den lokala flexibiliteten ökar, minskar argumentet att community solar ger “onödig” energi. Den blir i stället ett verktyg för att kapa toppar och undvika dyra nätförstärkningar.

Småskaligt med lokal kontroll: därför blir acceptansen högre

Wisconsin-förslaget flyttar beslutsnivån till lokal zonindelning (kommunal nivå) för community solar. Det är en stor skillnad mot stora solparker som ofta tillståndsprövas på högre nivå och upplevs som “pålagt utifrån”.

En 5 MW-anläggning tar typiskt 20–30 acres (ungefär 8–12 hektar). Det är fortfarande mark, men inte i närheten av de ytor som krävs för hundratals MW.

Det här spelar roll även i svensk kontext. Små projekt som går att förankra lokalt, kombinera med biologisk mångfald och designa snyggt har ofta helt andra förutsättningar än storskaliga projekt.

Agrivoltaik: sol som samexisterar med marken

Lagförslaget i Wisconsin pekar mot krav på dual use: pollinerarvänliga ytor, grödor under paneler eller bete.

Det här är en viktig riktning:

• pollinatormiljöer kan stärka lokala ekosystem
• bete (t.ex. får) håller nere vegetation utan diesel
• markägare får intäkter utan att helt “låsa” markens användning

För företag som vill bygga community solar i Norden är lärdomen tydlig: gör markanvändning till en del av affären, inte en eftertanke.

Praktiska råd: så planerar du community solar med AI i ryggen

Poängen är att tänka system, inte enskild park. Om du sitter i en kommun, ett fastighetsbolag eller en industriverksamhet och vill driva liknande initiativ (oavsett exakt svensk modell), är detta en robust start.

Checklista för en “AI-redo” community solar-satsning

1. Kartlägg lokal last och effektutmaningar
   • När är topplasterna? Vilka nätstationer är mest belastade?
2. Välj platser som minskar nätkostnader
   • Nära konsumtion och befintlig kapacitet ger snabbare anslutning.
3. Bygg in flexibilitet från början
   • Batterier, styrbar last, laddinfrastruktur.
4. Designa abonnemang för rättvisa och stabil ekonomi
   • Undvik att en aktör tar allt; prioritera hushåll och småföretag.
5. Sätt upp en dataplattform tidigt
   • Mätning, produktion, abonnentallokering, avräkning.
6. Planera för transparens
   • Visa hur nyttor och kostnader fördelas; det minskar motstånd.

En mening att bära med sig: Om du inte kan mäta lokal nytta i nätet, kommer någon förr eller senare att ifrågasätta den.

Det som Wisconsin egentligen testar: kan policy hinna ikapp tekniken?

Kärnan i Wisconsin-debatten är inte solens pris. Det är kontroll över vem som får bygga, vem som får tjäna pengar och hur kostnader i nätet ska fördelas.

Community solar blir därför en bra temperaturmätare på något större: hur snabbt ett elsystem kan gå från central produktion till distribuerad energi.

För vår serie AI inom energi och hållbarhet är lärdomen tydlig: AI kan optimera prognoser, drift och tariffer – men AI kan inte trolla bort ett regelverk som låser marknaden.

Nästa steg för många organisationer är att göra två saker samtidigt: bygga digital kapacitet (data, AI, flexibilitet) och engagera sig i marknadsdesign (tariffer, anslutning, lokala spelregler). Frågan är inte om community solar växer. Frågan är vem som gör det möjligt – och vem som blir kvar på perrongen.