Cirkulär ekonomi i turism: AI som minskar avfall

EU-medel på cirka 70 miljoner kronor har nyligen funnits att söka i Stockholmsregionen för projekt som driver på cirkulär ekonomi – med upp till 40 % i medfinansiering. Utlysningen stängde 2025-09-16, men signalen är större än en enskild ansökningsperiod: offentlig finansiering prioriterar nu konkreta omställningsprojekt där resurseffektivitet, digitalisering och spårbarhet står i centrum.

För turism och besöksnäring är det här mer än “hållbarhetsarbete”. Det är en direkt väg till lägre driftkostnader, stabilare leverantörsled och bättre gästupplevelser. Jag har sett många verksamheter lägga tid på klimatkommunikation men missa det mest lönsamma: att mäta flödena och kapa svinnet där det faktiskt uppstår. Här blir AI praktiskt på riktigt.

Den här artikeln kopplar ihop tre trådar som ofta diskuteras var för sig: cirkulär ekonomi, finansieringslogik i EU-projekt, och AI inom energi och hållbarhet. Målet är att ge dig ett tydligt angreppssätt för hur besöksnäringen kan gå från avfall till värde – med data, inte bara vilja.

Varför cirkulär ekonomi i besöksnäringen är en driftsfråga

Cirkulär ekonomi handlar i praktiken om att minska behovet av nyproducerade resurser och hålla produkter, material och energi i omlopp så länge som möjligt. För en destination, ett hotell eller en arena betyder det att du vill:

• köpa mindre “nytt” och mer återbruk/återanvändning
• få längre livslängd på inredning, textilier och utrustning
• minska matsvinn och restavfall
• styra energi och transporter smartare

Det som gör cirkularitet knepig i turismen är variationen: säsonger, event, beläggningstoppar och internationella flöden. Därför blir prognoser och optimering avgörande.

Svar direkt: Besöksnäringens cirkulära potential sitter i de återkommande flödena – energi, mat, tvätt, inköp, avfall och transporter – och de går att optimera med AI.

Från “hållbarhetsmål” till mätbara resultatkedjor

Tillväxtverkets logik i den aktuella satsningen på cirkulär ekonomi (mål 2.6) är tydlig: projekt ska skapa förändrade förmågor och beteenden som ger långsiktiga effekter. Översatt till besöksnäringen:

• Förmåga: kunna mäta och styra resursflöden i realtid
• Beteende: inköp, drift och gästservice som bygger på data
• Effekt: lägre kostnader, mindre klimatpåverkan, robustare drift

AI är ofta den saknade pusselbiten mellan ambition och genomförande, eftersom AI kan göra mätning och styrning billigare än manuellt arbete.

Var AI gör störst skillnad: 5 cirkulära “quick wins” i turism

Svar direkt: AI ger snabbast effekt där du har stora volymer och återkommande beslut: energistyrning, matsvinn, inköp, underhåll och logistik.

1) Energioptimering som följer beläggning (inte kalendern)

Många anläggningar kör värme, ventilation och belysning efter fasta scheman. Det är begripligt – men dyrt.

AI-modeller kan koppla ihop:

• beläggningsdata (bokningssystem)
• väderprognoser
• inomhusklimat och sensordata
• elprisvariationer

…och styra HVAC och belysning mot faktisk användning. I serien AI inom energi och hållbarhet är det här ett av de mest “mogna” områdena: tekniken finns, men det kräver att man orkar koppla ihop systemen.

Praktisk tumregel: Om du har tydliga beläggningssvängningar (helger/veckor/säsong) är potentialen nästan alltid stor.

2) Matsvinn: förutsäg efterfrågan och portionsmönster

Bufféer, konferensluncher och säsongsmenyer är klassiska svinnmotorer. AI kan prognostisera volymbehov baserat på:

• historik per veckodag och säsong
• bokningsläge och evenemangskalender
• gästmix (affär/privat, nationaliteter, allergier)

Det intressanta cirkulära greppet är att koppla prognosen till inköp och produktion:

• mindre överproduktion
• smartare beställningsstorlekar
• tydligare “restflöden” till återbruk (t.ex. personalmat där regelverket tillåter)

3) Cirkulära inköp: AI som hittar återbruk och standardiserar val

Cirkulär ekonomi faller ofta på inköp. En stressad driftchef beställer nytt för att det går fort.

AI-stöd kan:

• föreslå återbruk/renovering som förstaval
• matcha behov mot lager, omflyttningar och återbruksmarknader
• standardisera produktval (färre varianter = enklare återbruk)

Det här ligger nära utlysningens fokus på digitalisering och spårbarhet. Spårbarhet är inte bara för byggmaterial – samma tänk funkar för textilier, möbler, elektronik och förbrukningsmaterial.

4) Prediktivt underhåll: förläng livslängden på utrustning

Cirkulär ekonomi handlar också om att inte kassera sådant som går att rädda. Med AI kan du förutse fel innan de blir driftstopp:

• kyl- och fryssystem
• ventilationsaggregat
• tvättutrustning
• laddinfrastruktur för elfordon

Resultatet blir mindre akutinköp, färre expressleveranser och längre livslängd. Det är cirkulärt – och det brukar bli en tydlig kostnadsbesparing.

5) Transporter och mobilitet: optimera flöden mellan aktörer

Besöksnäringen är full av delade transporter: leveranser, tvätt, avfallshämtning, personalpendling, gästens “sista mil”.

AI kan optimera rutter och samordna hämtning/leverans mellan flera verksamheter på en destination. Här blir samverkan central, precis som i Tillväxtverkets betoning på quadruple helix (offentlig sektor, akademi, näringsliv, civilsamhälle).

Så bygger ni ett projekt som faktiskt kan finansieras (och genomföras)

Svar direkt: Tänk projekt som förändrar system, inte projekt som bygger en enskild produkt. Skapa en tydlig förändringsteori och visa hur små och medelstora företag får ny förmåga.

Utlysningen i Stockholm (mål 2.6) var öppen för aktörer i innovations- och företagsfrämjande system: kommuner, regioner, myndigheter, universitet, forskningsinstitut, branschorganisationer och ideella organisationer. Företag kunde delta och medfinansiera, men inte vara projektägare.

Den modellen är relevant även framåt för andra finansieringsspår: offentligägda projekt ska ofta ge bred nytta, inte skräddarsy en produkt åt ett bolag.

En projektlogik som passar besöksnäringen

Ett starkt upplägg brukar innehålla tre nivåer:

1. Gemensam datagrund: mätning av energi, avfall, inköp och beläggning
2. AI-stöd i drift: prognoser och beslutsstöd i vardagsprocesser
3. Spridning och standard: metodpaket, upphandlingskrav och utbildning

Det här matchar kravet på resultatkedjor: ny förmåga (mäta), nytt beteende (styra), effekt (mindre resursåtgång).

Budget och medfinansiering: planera för verkligheten

Medfinansieringsnivån var max 40 %, vilket betyder att resten måste komma från offentliga och/eller privata medel. I praktiken behöver du:

• säkra medfinansiering tidigt
• planera för likviditet (utbetalning sker ofta i efterskott)
• vara kostnadseffektiv och tydlig med varför varje kostnad behövs

Min tydliga åsikt: underskatta inte projektadministration. Många bra idéer faller på att ingen äger uppföljning, inköp och indikatorer.

Exempel: “Cirkulär gästresa” på en destination i Stockholm

Svar direkt: Ett praktiskt pilotupplägg är att börja med ett begränsat område (t.ex. matsvinn + energi) och skala till fler flöden när datan sitter.

Tänk en destination med hotell, museum, arena och restauranger.

Steg 1: Mät (6–8 veckor)

• installera eller aktivera mätning av energiförbrukning per zon
• etablera svinnmätning i kök (vikt och kategori)
• koppla beläggning/kapacitet (bokningar, biljetter, event)

Steg 2: Styr (8–12 veckor)

• AI-prognoser för lunchvolymer och konferensfika
• AI-styrning av ventilation i lokaler med varierande nyttjande
• inköpsrekommendationer baserat på faktisk konsumtion

Steg 3: Gör cirkularitet till standard (3–6 månader)

• upphandlingskrav: spårbarhet för textilier och inventarier
• rutiner: återbruk som förstahandsval
• utbildningspaket för drift och kök

Resultatet blir en modell andra kan kopiera – exakt det som offentligt finansierade projekt ofta vill se.

Vanliga frågor från besöksnäringen (och raka svar)

“Behöver vi bygga egen AI?”

Nej. Börja med att koppla ihop data och använd beprövade verktyg för prognoser/optimering. Egen modellutveckling är steg två.

“Vilken data är viktigast?”

Beläggning, energimätning, inköpshistorik och avfalls-/svinnmätning. De fyra räcker långt för att hitta 80 % av potentialen.

“Hur får vi med personalen?”

Gör det lätt att göra rätt. AI ska ge rekommendationer i rätt ögonblick (i köket, i driftcentralen, i inköpsflödet), inte som en rapport på fredagar.

Nästa steg: så kommer ni igång utan att vänta på nästa utlysning

Cirkulär ekonomi i turism blir snabbt abstrakt om man börjar i policydokument. Börja i stället med en driftfråga du redan betalar för: energi, matsvinn eller inköp. Sätt en enkel baseline, koppla på AI-stöd, och visa resultat på 90 dagar.

Om du arbetar i eller nära Stockholms innovationssystem (kommun, kluster, science park, branschorganisation eller akademi) är det klokt att redan nu bygga samverkan och projektportfölj. Nästa finansieringsfönster kommer nästan alltid snabbare än man tror – och de som har färdiga partnerskap och en trovärdig förändringsteori vinner tid.

Cirkulär ekonomi är inte en sidogren till hållbarhet. För besöksnäringen är det operativ effektivitet med en klimatbonus. Och AI är verktyget som gör det skalbart. Vad skulle hända med din lönsamhet om varje resursflöde blev lika mätbart som beläggningen?