Cirkulär ekonomi + AI: hållbar turism i Övre Norrland

Den 2026-01-13 öppnar en ny finansieringsmöjlighet som många i besöksnäringen borde titta närmare på: en satsning på cirkulär ekonomi i Övre Norrland (Norrbotten och Västerbotten) med en total utlysningsbudget på 20 miljoner kronor och upp till 40 % i stöd per projekt. Det låter som “industri och avfall” – men här är min poäng: turismen är en av de snabbaste vägarna att omsätta cirkulära idéer i praktiken, eftersom den rör allt från mat och logi till transporter, energi och upphandling.

Och där blir kopplingen till vår serie AI inom energi och hållbarhet tydlig. Cirkulär ekonomi handlar om att minska spill och hålla värde i resurser längre. AI handlar om att se mönster, förutse behov och optimera flöden. Sätter du ihop dem får du en verktygslåda som gör hållbarhet mätbar, styrbar och lönsam – även för destinationer som hanterar stora säsongsvariationer.

Det här inlägget visar hur du kan tänka: vilka typer av cirkulära projekt som är relevanta för turism i norr, hur AI kan förstärka effekten, och hur du bygger en ansökan som faktiskt håller.

Varför cirkulär ekonomi är extra relevant för turismen i norr

Svaret är enkelt: turismen lever på natur- och kulturvärden, men tär på samma system som den behöver. När trycket ökar under högsäsong blir avfall, energitoppar, logistik och slitage synligt direkt – särskilt i glesa geografer där varje extra transportkilometer kostar.

Övre Norrland har dessutom en blandning som få regioner har: stark industri, stora avstånd, unika naturmiljöer och snabbt växande besöksmål. Det gör cirkulär ekonomi till mer än ett klimatprojekt. Det är en fråga om robusthet och konkurrenskraft.

Tre typiska “värdeläckage” i besöksnäringen som cirkularitet kan täta:

• Överinköp och matsvinn (frukostbufféer, konferenser, evenemang)
• Engångsflöden (förpackningar, hygienprodukter, profilmaterial)
• Säsongsdriven kapacitetsstress (energi, vatten, tvätt, avfallshämtning)

När du minskar dessa läckage får du lägre kostnader, stabilare drift och ett starkare hållbarhetslöfte till gäster och partners.

Där AI gör cirkularitet praktiskt (inte bara fina ord)

Kärnan: cirkulär ekonomi kräver koll på flöden – AI gör flöden synliga och styrbara. I praktiken handlar det mindre om “robotar” och mer om att koppla ihop data från bokningssystem, energimätare, lager, inköp, avfall och transporter.

AI för energi och kapacitet: kapa topparna

För boenden och anläggningar i kallt klimat är energin ofta en av de största posterna. AI-baserad prognostik kan förutse beläggning och justera värme, ventilation och varmvatten efter faktisk efterfrågan.

Konkreta användningsfall i turism:

• Prognoser baserat på bokningsläge, väder, evenemangskalender och historik
• Automatiska driftscheman som minskar onödiga energitoppar
• Larm för avvikande energiförbrukning (t.ex. trasiga ventiler eller läckage)

I en cirkulär logik är målet inte bara “lägre förbrukning”, utan rätt resurs på rätt plats i rätt tid.

AI för avfall och återbruk: från “sopor” till material

Många destinationer pratar om sortering. Färre pratar om materialkvalitet och återbruk. Här kan AI spela en roll genom att:

• Identifiera vilka avfallsfraktioner som dominerar per anläggning och säsong
• Hitta mönster: vilka leverantörer och produkter skapar mest restflöde
• Optimera hämtning och komprimering för att minska transporter

Nästa steg är att bygga lokala cirkulära kretslopp: exempelvis samarbete mellan hotell, restauranger, aktivitetsbolag och kommunal avfallshantering där återvunna material faktiskt går tillbaka in i lokala inköp.

AI för inköp och mat: minska svinn utan att sänka gästupplevelsen

Matsvinn är ett av de mest konkreta områdena där cirkulär ekonomi snabbt ger effekt. AI kan användas för att:

• Förutse portionsvolymer per gästsegment (familjer, konferens, internationella gäster)
• Finputsning av inköpsnivåer baserat på meny, beläggning och säsong
• Rekommendationer för “svinnsmarta” menyer (utan att upplevas som snåla)

Det fina? Du kan kombinera klimatnytta med ekonomi och kvalitet. Mindre svinn betyder ofta bättre råvarukontroll och fräschare utbud.

Projektidéer som matchar utlysningen – med turism som motor

Utlysningen efterfrågar satsningar som tar ett helhetsgrepp och driver strukturell förändring, inte små punktinsatser. För besöksnäringen är det en uppmaning att tänka destinationsnivå: flera aktörer, gemensam infrastruktur, uppskalning.

1) Cirkulär upphandling för destinationer och offentliga möten

Nyckeln: kommuner och regioner kan styra marknaden via upphandling, och turismen kan följa efter.

Projektupplägg:

• Gemensamma krav för hållbara inköp (livslängd, reparerbarhet, återbruk)
• AI-stöd för att jämföra livscykelkostnad, inte bara inköpspris
• Leverantörsutveckling med lokala företag (reparation, återbruk, logistik)

Effekten blir större än enskilda hotellpolicyer: du bygger en regional standard.

2) Delningsplattform för utrustning och material i besöksnäringen

Många verksamheter köper samma saker: eventutrustning, möbler, skyltmaterial, friluftsutrustning, värmare, tält, köksutrustning. Ett cirkulärt projekt kan skapa en regional delnings- och återbruksplattform.

AI-komponenten:

• Matchning av behov och tillgång (vem har vad, när och var)
• Prissättning, efterfrågeprognoser och optimerad logistik
• Kvalitetsklassning och spårbarhet (skick, serviceintervall, livslängd)

Det här ger både klimatnytta och en mer resilient turismekonomi: mindre kapital bundet i prylar som står still.

3) Testbädd för cirkulära materialflöden mellan turism och industri

Övre Norrland har stora industriella flöden. Turismen är mindre i volym men snabb i implementering. En testbädd kan koppla ihop dem.

Exempel:

• Inredning och byggmaterial till hotell/visitor centers med återvunnet innehåll
• Lokala restflöden som blir nya produkter (t.ex. möbler, förpackningar, textilier)
• AI för spårbarhet och materialpass: vad finns i produkten och hur återvinns den

Bra projekt i den här kategorin bygger partnerskap mellan boenden, fastighetsägare, kommun, forskningsaktör och materialleverantör.

Så bygger du en ansökan som håller (och inte fastnar i administration)

Grundregeln: det räcker inte att ha en bra idé – du måste visa en trovärdig väg från insats till effekt. Utlysningen betonar förändringsteori och hållbarhetsanalys, och det är faktiskt en fördel om du gör det rätt. Det tvingar fram tydlighet.

Förändringsteori, snabbt men skarpt

En användbar struktur (som jag sett fungera i praktiken):

1. Problem i siffror: t.ex. energitoppar, avfallsmängder, svinn, transportkostnader
2. Orsaker: brist på data, splittrade inköp, säsongsvariationer, låg samverkan
3. Insatser: AI-prognoser, gemensam plattform, cirkulär upphandling, testbädd
4. Direkta resultat: färre transporter, lägre energiförbrukning, minskat svinn
5. Långsiktiga effekter: konkurrenskraft, regional resiliens, lägre klimatpåverkan

Skriv en mening som går att citera:

En cirkulär destination är en destination där resurser planeras, används och återbrukas med samma precision som man planerar gästflöden.

Budget och medfinansiering: planera likviditet tidigt

Stödnivån är upp till 40 %, vilket innebär att du behöver säkra resterande 60 %. Dessutom betalas stöd ofta ut i efterskott, vilket gör likviditet till en praktisk risk.

Min rekommendation:

• Bygg en budget där du kan förklara varje större kostnadspost i en mening
• Separera AI/digitala delar (data, integration, drift) från verksamhetsinsatser
• Tänk “skalbart från dag 1”: pilot + uppskalning + implementeringsstöd

Inkludering och bredd: gör det mätbart

Utlysningen trycker på jämställdhet, mångfald och inkludering. Gör det konkret:

• Sätt mål för vilka företag/aktörer som ska delta (storlek, bransch, geografi)
• Planera utbildningsinsatser som faktiskt passar säsongsverksamheter (korta pass, hybrid)
• Följ upp deltagande och effekter uppdelat på relevanta grupper där det är möjligt

Vanliga frågor från besöksnäringen (och raka svar)

“Vi är ett litet företag – är det här bara för stora aktörer?”

Nej, men små aktörer bör oftast delta som partner eller målgrupp, medan en offentlig aktör, klusterorganisation, universitet eller annan juridisk person står som projektägare. Det minskar administrationen för varje enskilt företag.

“Måste AI vara avancerat?”

Nej. AI i det här sammanhanget kan vara allt från prognosmodeller till optimering och avvikelsedetektering. Det viktiga är att du kan visa vilken data som används, vilket beslut som förbättras, och hur effekten mäts.

“Hur visar vi att det här är cirkulär ekonomi och inte bara digitalisering?”

Genom att koppla AI-insatsen till ett cirkulärt mål: minskat avfall, ökat återbruk, längre livslängd, mer återvunnet material, färre transporter eller bättre resurseffektivitet.

Nästa steg: gör cirkularitet till en konkurrensfördel i norr

Cirkulär ekonomi i Övre Norrland är inte en sidoaktivitet för “hållbarhetsansvariga”. Det är en praktisk strategi för att hantera energi, logistik och material i en region där avstånd och säsonger annars äter marginaler. När du dessutom använder AI för att förutse och optimera, får du en kombination som passar besöksnäringen ovanligt bra.

Om du vill ta en första riktning redan innan 2026-01-13: välj ett flöde (energi, mat, avfall, utrustning eller upphandling), samla 3–6 aktörer som faktiskt delar problemet och definiera 2–3 mätetal. Resten blir mycket enklare.

Vilket cirkulärt flöde i din verksamhet skulle ge störst effekt redan nästa säsong – om du hade bättre data och smartare planering?