AI-stöd för turism-SMF: så bygger ni global kraft

70 miljoner kronor i EU-finansiering kan låta som en siffra för ”någon annan”. Men i Stockholm är det här exakt den typ av draghjälp som avgör vilka små och medelstora företag som syns internationellt nästa säsong – och vilka som fastnar i kostnadsjakt och korta bokningshorisonter.

För besöksnäringen är läget extra tydligt vintern 2025: internationella resmönster fortsätter att skifta, valutalägen påverkar efterfrågan och gäster förväntar sig snabba svar, personliga rekommendationer och mätbar hållbarhet. Det är här AI kommer in – inte som en ”tech-grej”, utan som ett sätt att sälja smartare, driva mer energieffektivt och stå starkare när marknaden svänger.

Tillväxtverket hade en utlysning i Stockholm (stängd 2025-09-16) där aktörer i det företagsfrämjande systemet kunde söka EU-medel för projekt som stärker SMF:s konkurrenskraft och internationalisering. Även om just den omgången är stängd är upplägget viktigt: det visar vilka projektidéer som faktiskt får luft under vingarna – och hur besöksnäringen kan formulera AI- och hållbarhetsinsatser så att de passar finansieringslogiken.

Därför är AI och energieffektivisering samma affär

AI som ökar intäkter men höjer energiförbrukningen är en kortsiktig vinst. Den typen av satsning blir svår att försvara när energipriser varierar, när klimatkrav skärps och när företagskunder vill se spårbar hållbarhet i leverantörsled.

I vår serie ”AI inom energi och hållbarhet” brukar jag förenkla det så här: AI i besöksnäringen är som en extra bra driftchef som både kan prognoser och kan prata med gästen. Den kan optimera beläggning och prissättning – och samtidigt styra värme, ventilation och bemanning efter verklig efterfrågan.

Det här passar perfekt mot logiken i EU-finansierade regionalfondsprojekt: förändrade förmågor och beteenden (resultat) som leder till långsiktiga effekter (tillväxt, export, resiliens).

Vad EU-finansieringen faktiskt signalerar (och varför turism bör bry sig)

Utlysningen från Tillväxtverket var kopplad till målet att främja företagens konkurrenskraft och pekade ut behov som digital omställning, internationalisering och kommersialisering av innovationer. Två saker sticker ut för besöksnäringen:

1. Företagen är ofta målgrupp, men inte projektägare. Det betyder att destinationsbolag, kommuner, branschorganisationer, lärosäten, inkubatorer och andra stödaktörer behöver bygga projekt där hotell, aktivitetsbolag, restauranger och researrangörer deltar och testar.
2. Max 40 % medfinansiering (resten måste matchas). Det pressar fram projekt som är tydligt nyttiga och realistiska, inte ”labbsatsningar” utan plan för implementering.

För Stockholm är smart specialisering-områdena som nämndes (IKT/digitalisering, hållbar produktion, klimat och hållbar stadsutveckling m.fl.) direkt relevanta. Besöksnäringen skär igenom alla: den är digital, energikrävande, platsbunden och internationellt konkurrensutsatt.

Den mest användbara tolkningen för besöksnäringen

Om jag översätter utlysningens anda till praktik:

• Bygg projekt där AI ger exportnytta (fler internationella bokningar, bättre distribution, fler språk/marknader).
• Koppla AI till effektiv drift (energi, personal, inköp, logistik).
• Skapa samverkan som gör att många små aktörer får nytta av samma ”motor” (data, metoder, mallar).

5 AI-spår som stärker global konkurrenskraft – och sänker kostnader

Här är fem spår som jag tycker besöksnäringen i Stockholmsregionen ska driva via stödaktörer och samverkansprojekt. De ligger nära det som ofta efterfrågas i regionalfondslogik: testmiljöer, stödstrukturer och tydliga resultat.

1) Flerspråkig sälj- och service-AI som ökar konvertering

Konkret svar: En bra AI-lösning kan hantera 80 % av standardfrågorna och driva bokningar dygnet runt på flera språk, utan att servicen tappar ton eller kvalitet.

Praktiskt upplägg i ett projekt:

• Gemensam kunskapsbas för deltagande företag (policy, priser, öppettider, villkor, tillgänglighet).
• ”Brand voice”-mallar per företag.
• Mätning av effekt: svarstid, konvertering, minskade avhopp, minskad e-postvolym.

Hållbarhetskoppling: färre manuella led, mindre administration, bättre planering – vilket ofta minskar både resurs- och energislöseri.

2) Prediktiv beläggning → smart energi och smart bemanning

Konkret svar: När beläggning, väder, eventkalender och bokningskurvor kopplas ihop kan ni styra drift efter verklig efterfrågan.

Exempel i hotell/arena/upplevelse:

• Prognos för beläggning per timme/dag.
• Styrning av ventilation och värme i zoner.
• Bemanningsplan baserad på faktisk flödesprognos.

Det här är kärnan i ”AI inom energi och hållbarhet”: förutse behovet i stället för att ”köra på som vanligt”.

3) Dynamisk prissättning med tydliga regler (inte pris-paniken)

Konkret svar: AI ska inte jaga maxpris – den ska följa era affärsregler och stärka lönsamhet över säsong.

Så gör ni det robust:

• Definiera prisgolv, kapacitetsregler och varumärkesprinciper.
• Testa med A/B-upplägg på utvalda produkter.
• Säkerställ transparens internt: varför föreslås ett pris?

Det här är särskilt relevant för internationell försäljning där marginaler äts upp av distribution och provisionsmodeller.

4) AI för inköp och matsvinn (snabb vinst, lätt att mäta)

Konkret svar: Matsvinn och överinköp är en av de enklaste kostnaderna att kapa med prognoser.

Projektupplägg:

• Samla data: bokningar, event, säsong, menyer, inköpshistorik.
• Prognostisera volymer och föreslå beställningar.
• Följ upp i kronor, kilo och CO₂e-ekv.

Det passar också väl mot hållbarhetskrav och rapportering, särskilt när fler gäster och företagskunder efterfrågar spårbarhet.

5) ”Sandbox” för besöksdata och policy – utan att riskera varumärket

Utlysningen lyfte sandboxes och policylabb. För turism är det ovanligt klokt.

Konkret svar: En sandbox gör att många små aktörer kan testa AI på gemensamma data utan att någon behöver ”blotta” hela sin affär.

Vad som kan ingå:

• Anonymiserade flödesdata (besöksmönster, trafik, evenemang).
• Ramar för GDPR och dataägarskap.
• Standardiserade ”use cases” (prognoser, rekommendationer, kapacitetsstyrning).

Effekten blir både snabbare innovation och bättre resiliens när globala värdekedjor och marknader skiftar.

Så formulerar ni en projektidé som håller för granskning

EU-projekt faller ofta inte på idébrist, utan på otydlighet. Min tumregel: om ni inte kan beskriva beteendeförändringen på en A4 kan ni inte heller mäta den på tre år.

Här är en enkel struktur som brukar fungera i praktiken:

1. Problem (1–2 meningar):
   • Exempel: ”Turism-SMF har låg förmåga att sälja internationellt och har höga driftkostnader kopplat till energi och bemanning.”
2. Målgrupp:
   • Vilka företag? Hur många? Vilken mognad?
3. Insats:
   • Träningsprogram, pilotimplementeringar, sandbox, metodstöd.
4. Resultat (förmågor/beteenden):
   • Exempel: ”Deltagande företag använder prognosstyrd bemanning och energiplanering veckovis.”
5. Effekter:
   • Exempel: ”Ökad exportandel, lägre energikostnad per gästnatt, bättre leveransförmåga vid toppar.”
6. Mätning (indikatorer):
   • Välj få, men knivskarpa: konvertering, energikWh per beläggningsenhet, svarstid, internationella bokningar.

Snippet att låna rakt av: ”AI-projekt i besöksnäringen ska mätas i både intäkt och kWh – annars missar man halva affären.”

Vanliga frågor (som ofta avgör om ni kommer vidare)

Kan ett turistföretag vara projektägare?

Nej, i den här typen av upplägg är företag vanligtvis deltagare/medfinansiärer men inte projektägare. Det är stödaktörer i innovations- och företagsfrämjande systemet som driver projektet.

Varför krävs medfinansiering?

För att säkerställa att projektet är förankrat och kostnadseffektivt. Maxnivån som nämndes i utlysningen var 40 % stöd, vilket betyder att planering för likviditet och matchning är avgörande.

Hur kopplar man AI till hållbarhet utan att det blir greenwash?

Genom att koppla AI-insatsen till mätbara resurser: energi, svinn, transporter, beläggningsgrad per tidsfönster, personalplanering. Skriv in målkonflikter och hur ni hanterar dem (t.ex. att AI kan öka energibehov – då behövs styrning och krav på effektiv drift).

Nästa steg: gör AI till Stockholms exportmotor för besöksnäringen

Stockholmsregionen har alla förutsättningar: internationell attraktionskraft, tech-kompetens och många SMF som vill växa. Men det räcker inte att ”införa ett verktyg”. Det som fungerar är samverkan där stödaktörer skapar struktur: gemensamma testmiljöer, metoder, uppföljning och kompetenslyft.

Jag tycker besöksnäringen ska vara mer offensiv här än den varit historiskt. Energi och hållbarhet ses ofta som kostnadsposter, men med AI blir de konkurrensmedel: lägre kostnad per gäst, stabilare leverans och lättare att möta internationella krav.

Om ni sitter på en projektidé som kombinerar AI i turism, energieffektivisering och internationalisering: bygg den så att den går att mäta, testa och skala. Då blir ni inte bara relevanta i nästa utlysning – ni blir relevanta på nästa marknad.

Vad skulle hända med er internationella försäljning om ni kunde förutse efterfrågan två veckor tidigare – och styra både energi och bemanning därefter?