AI och digital resiliens: lyft turismen i norr

I norra Sverige pågår en digital kapplöpning – men det är inte serverhallar och industriparker som avgör vem som vinner. Det som avgör är om digital teknik faktiskt blir användbar i vardagen: i småföretag, i kommunal service och i de destinationer som ska ta emot vintersäsongens gäster när vägar stängs, flyg ställs in eller efterfrågan plötsligt skiftar.

Just därför är Tillväxtverkets satsning på digital utveckling för hållbarhet och resiliens i norra Sverige extra intressant för besöksnäringen. Den handlar i grunden om att bygga digital kapacitet som håller över tid – och där har AI i turism en tydlig plats. För turism handlar resiliens om en sak: att kunna leverera en bra gästupplevelse även när förutsättningarna förändras.

Som en del av serien ”AI inom energi och hållbarhet” tittar vi här på hur AI och digitalisering kan bidra till mer robusta destinationer, smartare offentliga tjänster och bättre resursanvändning – från energi och transporter till bemanning och kundservice.

Varför digital resiliens är turismens nya hygienfaktor

Digital resiliens betyder att verksamheter kan fortsätta fungera när trycket ökar, något går sönder eller behoven ändras snabbt. För besöksnäringen i norra Sverige är det inte en teoretisk fråga – det är vardag.

En destination i glesbygd lever med:

• Långa avstånd och sårbara logistikkedjor
• Säsongstoppar som pressar personal, boende och infrastruktur
• Väderberoende aktiviteter och transporter
• Kompetensbrist och höga kostnader för att bemanna dygnet runt

Här gör AI och digitala lösningar störst nytta när de kopplas till drift och resursoptimering, inte bara marknadsföring.

Ett tydligt exempel: energi blir en gästfråga

När beläggningen går från 30 % till 95 % på två dagar påverkas allt: värme, varmvatten, laddning av elbilar, snöröjning, städning och matproduktion. AI kan förbättra prognoser för energibehov och styra drift (t.ex. ventilation och uppvärmning) utifrån bokningsläge, väderprognos och historik. Resultatet: lägre energikostnader och jämnare komfort.

I praktiken är detta AI inom energi och hållbarhet i sin mest konkreta form – och det passar perfekt in i satsningar som vill skapa varaktig nytta i hela Övre Norrland.

Utlysningen i korthet – och varför den passar besöksnäringen

Tillväxtverkets utlysning siktar på projekt som utvecklar, testar och inför digitala lösningar som stärker företag och gör offentliga tjänster smartare, med fokus på ökad digital kapacitet i norra Sverige.

Det som gör den relevant för turism och destinationer:

• Samverkan är ett krav: företag, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle ska arbeta ihop.
• Fokus ligger på varaktiga effekter, inte engångsinsatser.
• Perspektiv på inkludering, jämställdhet och minskad ojämlikhet ska vara integrerat.

Ansökan öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-02-17. (Projekt prioriteras i maj och beslut tas därefter.)

Finansieringsmodellen är också tydlig: EU-stöd kan täcka max 40 % av projektets budget. Resterande 60 % behöver komma från annan finansiering eller medfinansiering.

Tre AI-spår som kan ge snabb effekt i norrländsk turism

AI blir ofta ett ”allt och inget”-ord. Här är tre spår som faktiskt går att bygga projekt kring – och som matchar utlysningens logik om digital kapacitet, resiliens och hållbarhet.

1) Smartare bokningssystem som minskar tomma bäddar

Det mest lönsamma rummet är inte det dyraste. Det är det som inte står tomt.

AI kan förbättra bokning och intäktsstyrning utan att göra upplevelsen opersonlig:

• Efterfrågeprognoser per vecka/dag baserat på historik, evenemang, väder, flygkapacitet och söktrender
• Dynamiska paket (boende + aktivitet + transfer) som matchar gästsegment
• Automatiserad överbeläggningskontroll och väntelistor som minskar avbokningsgap

Resiliens-effekten: destinationen blir mindre känslig för plötsliga svängningar (t.ex. sena snöförhållanden eller ändrade flyglinjer). Hållbarhetseffekten: färre ineffektiva resursuttag per gästnatt.

2) AI i kundservice som frigör tid – utan att tappa värme

I glesbygd är service ofta flaskhalsen, inte efterfrågan. AI-baserad kundservice kan lösa “de 70 % repetitiva frågorna” och frigöra mänsklig tid till det som bygger lojalitet.

Bra användningsfall i turism:

• Flerspråkig chatt och röst för frågor om öppettider, utrustning, vägbeskrivningar, avbokning
• Proaktiv information vid störningar (t.ex. inställda turer, vädervarningar)
• Stöd för personalen: ”Visa mig standardrutinen för sen incheckning” eller ”Vad gäller för allergener i kvällens meny?”

Resiliens-effekten: verksamheten kan skala service under högtryck utan att bränna ut teamet.

3) Prediktiv drift: från snöröjning till bemanning

Det snabbaste sättet att tappa gäster är att vara oförberedd när trycket kommer. Prediktiva modeller gör att destinationer kan gå från reaktiv brandkårsutryckning till planering.

Exempel:

• Bemanningsprognoser för reception, kök, städ och guider baserat på beläggning + aktivitetsbokningar
• Underhållsprognoser för fordon, skotrar, liftar och annan utrustning
• Flödesstyrning: sprida besökare över tider/platser för att minska köer och slitage

Kopplingen till serien “AI inom energi och hållbarhet” är tydlig: prediktion och optimering minskar både energianvändning och onödiga transporter.

Offentliga tjänster som stärker gästupplevelsen (och företagens vardag)

Utlysningen lyfter smartare offentliga tjänster i glesbygd. För besöksnäringen är det här ofta den bortglömda pusselbiten.

När kommuner och regioner digitaliserar rätt saker blir effekten direkt i besöksflöden:

Digitala “destinationstjänster” som faktiskt hjälper

• Digitala medborgar- och besöksportaler: samma plats för lokala regler, leder, parkering, sophantering, evenemang, tillstånd
• Fjärrkonsultation och e-hälsa: trygghet för både gäster och säsongspersonal
• Distansutbildning: snabb onboarding inför säsong (säkerhet, värdskap, hygien, språk)

En ståndpunkt: många destinationer lägger enorm energi på kampanjer, men för lite på den digitala grundservice som gör att gästen slipper friktion. Det är där kommunal digitalisering och turistföretagens system kan mötas.

Så bygger ni ett projekt som klarar kraven (och blir beviljat)

De projekt som får genomslag har nästan alltid samma DNA: tydlig förändringsteori, mätbara resultat och en plan för att lösningen ska leva vidare.

1) Välj en resultatkedja som matchar er verklighet

Regionalfonden arbetar med tre resultatkedjor. För turismprojekt brukar två vara mest relevanta:

• Direkta insatser till företag: om ni ska hjälpa flera turistföretag att införa AI-stöd i bokning, drift eller marknad.
• Utveckling av stödstrukturer: om ni bygger en gemensam funktion, metod eller plattform som många kan använda.

Ett misstag jag ofta ser: man försöker göra allt samtidigt (plattform + utbildning + AI-modell + inköp av utrustning). Välj en huvudlinje och bygg resten som stöd.

2) Gör hållbarhetsanalysen till en produktdel

Utlysningen kräver att hållbarhet integreras i planering, genomförande och uppföljning. För turism kan hållbarhet konkretiseras med indikatorer som går att följa:

• kWh per gästnatt (energi)
• transporter per bokning (logistik)
• matsvinn i kg per serverad portion (resurser)
• andel digitala self-service-ärenden (tillgänglighet)

När ni kopplar AI-funktionerna till dessa mått blir ansökan vassare – och implementeringen enklare.

3) Planera för likviditet och drift efter projektet

Eftersom utbetalning ofta sker i efterskott behöver projektägaren ha koll på kassaflödet. För besöksnäringen är det extra viktigt att budgetera realistiskt för:

• datainsamling och datakvalitet (ofta dyrare än man tror)
• integrationer (bokning, fastighetssystem, CRM)
• förändringsledning (utbildning, rutiner, ansvar)

Det verkliga testet är inte pilotens demo. Det är om personalen använder lösningen en stressig lördag kl. 16:30.

Vanliga frågor: “Måste vi vara AI-experter för att söka?”

Nej. Men ni måste kunna visa att ni har rätt partners.

En robust konstellation i norra Sverige kan se ut så här:

• en kommun/region eller ett destinationsbolag som projektägare
• 10–30 turistföretag som behovsägare och testmiljö
• ett universitet/högskola eller institut som kan metodik, data och utvärdering
• en teknikpartner som bygger och integrerar

Det viktiga är att projektet inte blir en teknisk “pryl”, utan en lösning med ägarskap, processer och mätbara effekter.

Nästa steg för destinationer och turistföretag i norr

Norra Sverige behöver inte fler powerpointvisioner om digitalisering. Regionen behöver fungerande lösningar som stärker turismens resiliens, sänker energiförbrukning, gör servicen mer tillgänglig och hjälper små aktörer att hänga med när konkurrensen hårdnar.

Om ni sitter på en destination med tydliga problem (bemanning, service, energikostnader, transportfriktion) är det här ett läge att samla en projektgrupp och formulera en ansökan som utgår från verklig drift. AI är inte målet. Bättre kapacitet i vardagen är målet.

Vilken del av gästresan i norra Sverige är mest sårbar hos er just nu – bokningen, ankomsten, bemanningen eller energin bakom kulisserna?