AI-projekt i turismen: Så söker ni EU-stöd i Skåne

Skåne–Blekinge har ett ovanligt konkret läge just nu: en ny EU-utlysning öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03, med målet att stärka forskning och innovation (mål 1.1). Det här är inte ”ännu en” finansieringsmöjlighet – den är formad för att bygga testbäddar, demonstrationsmiljöer och forskningsinfrastruktur och samtidigt lyfta små och medelstora företags innovationsförmåga.

För besöksnäringen är tajmingen perfekt. Vintermånaderna är ofta perioden då många destinationer och hotell planerar inför vår- och sommarsäsong: bemanning, prissättning, energi, drift och service. Om jag ska vara tydlig: AI är den mest praktiska innovationssatsningen turism kan göra 2026 – särskilt kopplat till energi och hållbarhet. Och utlysningen är skriven på ett sätt som gör att just AI-projekt passar in, om ni paketerar dem rätt.

Den här artikeln visar hur ni kan översätta Tillväxtverkets utlysning till en stark projektidé för AI inom turism och besöksnäring, och samtidigt knyta an till serien ”AI inom energi och hållbarhet”: minskad energianvändning, smartare drift och mätbara hållbarhetseffekter.

Vad utlysningen faktiskt premierar (och varför turism passar)

Utlysningen är byggd för projekt som gynnar flera företag och som kan påverka strukturer regionalt. Det är en nyckel: ett enskilt hotell som vill köpa ett system får sällan rätt träffbild. Men ett projekt där flera hotell, en destination, ett universitet och en energipartner bygger en gemensam testmiljö? Det är exakt det som efterfrågas.

Kärnan i utlysningen är tre typer av resultat (Tillväxtverket kallar dem resultatkedjor):

1. Direkta insatser till företag (höja förmågor och ändra beteenden)
2. Utveckling av stödstrukturer (aktörer runt företagen som gör fler företag bättre)
3. Uppbyggnad av miljöer och infrastruktur (testbäddar, demonstrationsmiljöer, labb)

För besöksnäringen blir det här extra relevant eftersom branschen ofta har:

• många små och medelstora aktörer
• säsongsvariationer som skapar drift- och energitoppar
• många system (bokning, PMS, kanalhantering, fastighetsdrift) som sällan pratar med varandra
• höga förväntningar på service – men pressad lönsamhet

AI fungerar som “limmet” mellan drift, gästupplevelse och hållbarhet. Men för att AI ska ge effekt behöver ni data, testmiljöer och samverkan – och det är just de luckorna utlysningen vill fylla.

AI som “framtidens innovation” i turism – med energin i centrum

Det är lätt att AI-diskussioner fastnar i chatbottar. Det är en bra start, men jag tycker att besöksnäringen får större affärsnytta när man börjar i driften: energi, bemanning och kapacitetsstyrning.

Här är tre AI-spår som passar särskilt bra i Skåne–Blekinge och som går att formulera som innovationshöjande projekt.

1) Prediktiv energistyrning för hotell, arenor och besöksmål

Poängen: AI kan förutsäga beläggning och aktivitetsnivå och styra värme, ventilation och kyla därefter – utan att tumma på komfort.

Ett projekt kan till exempel kombinera:

• bokningsdata (beläggning, incheckningstoppar)
• väderprognoser och evenemangskalendrar
• sensordata (temperatur, CO₂, närvaro)
• energipriser och effektavgifter

Resultat som går att mäta tydligt i en EU-ansökan:

• kWh per gästnatt
• effekttoppar (kW) och kostnad för effekt
• inomhuskomfort (klagomål, temperaturavvikelser)
• driftstid för ventilation/kyla

Det här ligger rakt i serien AI inom energi och hållbarhet: prediktion, optimering och energieffektivisering.

2) Smart kapacitetsplanering som minskar både stress och svinn

Poängen: AI kan jämna ut flöden i restaurang, frukost, spa och reception – vilket minskar övertid, köer och matsvinn.

I praktiken handlar det om att bygga modeller som kopplar ihop:

• beläggningsprognoser
• personalplanering
• inköp och produktion (mat)
• realtidsdata (bokningar, drop-in, väder)

För er som vill knyta det till hållbarhet blir matsvinn ett starkt case. Svinn är både klimat och pengar.

3) Destinations-AI: styrning av besöksflöden och transporter

Poängen: Destinationer kan använda AI för att styra besöksflöden mot mindre belastade platser/tider och minska trängsel.

Det kan kopplas till:

• kollektivtrafik och mobilitet
• evenemangsplanering
• digital skyltning och information
• dynamiska rekommendationer i appar

Det här passar extra bra om ni vill arbeta med Smarta hållbara städer eller andra styrkeområden som regionerna prioriterar.

Så bygger ni en ansökan som håller: testbädd + företagsnytta + struktur

Här är min tydliga ståndpunkt efter att ha sett många innovationsprojekt: det som ofta saknas är en trovärdig “motor” som gör att resultaten lever efter projektets slut. Utlysningen är tydlig med långsiktighet och regional påverkan.

Ett upplägg som brukar fungera är:

Bygg en “öppen testbädd” för AI i besöksnäringens drift

Svar först: En testbädd är ert bästa argument för att ni stärker innovationskapacitet för flera företag.

Konkreta delar i en testbädd kan vara:

• en gemensam datamodell (vad ni samlar in, hur ni anonymiserar)
• ett sandlådesystem för att testa AI-modeller utan att störa drift
• en metod för upphandling och integration (så att små aktörer slipper göra allt själva)
• en “mognadsstege” som hjälper företag från pilot till skarp drift

Lägg till en demonstrationsmiljö där ni visar effekter på riktigt: ett par hotell, en konferensanläggning och en destination räcker ofta för att visa bredd.

Kombinera direkta företagsinsatser med en stödstruktur

Det är smart att skriva ansökan så att ni både:

• coachar och utbildar företagen (data, AI, informationssäkerhet, förändringsledning)
• utvecklar stödsystemet (inkubatorer, kluster, kommuner, energibolag, akademi)

Det senare är ofta det som ger “regional hävstång”: ni skapar en modell som fler kan använda.

En bra projektlogik för EU är: förmåga → förändrat beteende → mätbara resultat → långsiktig effekt.

Pengar, tider och villkor – det ni måste planera för

Det finns fyra fakta från utlysningen som påverkar hur ni designar projektet:

1. Medfinansiering: Ni kan få max 40 % av projektets kostnader i stöd. Resterande 60 % måste vara offentliga och/eller privata medel.
2. Förstudie: Förstudier kan få max 40 % och upp till 400 000 kronor i EU-stöd.
3. Tidsfönster: Ansökan öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03. Beslut väntas 2026-06.
4. Likviditet: Utbetalning sker i efterskott. Ni behöver planera kassaflödet.

Min rekommendation: om ni är osäkra på konsortiet eller statsstödsfrågan, kör en förstudie först. Förstudien kan användas till att:

• göra en hållbarhetsanalys
• fastställa förändringsteori och mätplan
• definiera testbäddens dataflöden och juridik
• förankra partners och medfinansiering

Statsstöd och “vem gynnas?” – den vanligaste fallgropen

Svar först: Många bra idéer faller på att man inte tydligt visar hur statsstödsreglerna hanteras.

Utlysningen är tydlig med att vissa upplägg hamnar i olika “boxar” beroende på om företag får direkt ekonomiskt stöd, om forskning sker tillsammans med företag, eller om ni bygger infrastruktur som används i ekonomisk verksamhet.

Så gör ni det enklare för er själva i ansökan:

• Var tydliga med vilka företag som deltar och vad de får (tid, test, utbildning, data, prototyper).
• Beskriv hur testbädden är öppen och hur tillträde fungerar.
• Skilj på aktiviteter som är allmänt nyttiga (metoder, utbildning, gemensam standard) och aktiviteter som ger direkt nytta för ett enskilt bolag.

Det här är också ett område där det lönar sig att tidigt stämma av med projektrådgivare innan ni låser projektlogiken.

Exempel på projektidéer som passar Skåne–Blekinge (och turism)

För att göra det konkret kommer här tre exempel som går att skriva in i utlysningens logik.

Projektidé A: “AI för energieffektiva gästnätter”

• Målgrupp: Små och medelstora hotell och konferensanläggningar
• Insats: Prediktiva modeller för värme/ventilation/kyla kopplat till beläggning
• Miljö: Öppen testbädd med standardiserad datainsamling
• Effekter: Lägre kWh per gästnatt, minskade effekttoppar, bibehållen komfort

Projektidé B: “Cirkulär mat & AI i destinationsflöden”

• Målgrupp: Restauranger, besöksmål, eventaktörer
• Insats: Prognoser för flöden som styr produktion och inköp
• Miljö: Demonstrationsmiljö under högsäsong och större event
• Effekter: Minskat matsvinn, bättre planering, högre gästnöjdhet

Projektidé C: “Samverkanslabb för turismdata i Skåne–Blekinge”

• Målgrupp: Kluster, kommuner, destinationsbolag, akademi, SMF
• Insats: Datastandard, juridikmallar, metodstöd och gemensamma pilotprojekt
• Miljö: Infrastruktur för tillämpad forskning + återkommande testcykler
• Effekter: Fler företag som faktiskt kan arbeta datadrivet (inte bara prata om det)

Praktiska nästa steg innan 2026-01-13

Om ni vill hinna göra en seriös ansökan till 2026-03-03 behöver ni jobba baklänges. Jag hade gjort så här:

1. Formulera ett mätbart problem (energi, svinn, bemanning, flöden) och välj 2–3 KPI:er.
2. Sätt konsortiet: minst en akademipartner, en innovationsaktör och flera SMF i turism.
3. Bestäm testbäddens form: data, integrationer, tillträde, ansvar.
4. Gör en hållbarhetsanalys som inte är en bilaga – utan som påverkar designen.
5. Planera medfinansieringen och likviditeten (efterskottsutbetalning påverkar mer än man tror).

Det här är chansen att göra AI praktiskt i besöksnäringen

Skåne–Blekinge pekar själva ut låg privat FoU och brist på testmiljöer som ett problem. Besöksnäringen har länge varit beroende av säsong, manuell planering och splittrade system. AI ändrar det – men bara om branschen får tillgång till gemensamma strukturer för att testa, mäta och skala.

Om ni bygger en ansökan där AI kopplas till energi och hållbarhet (effekt, kWh, svinn, flöden) och där ni visar hur fler företag kan dra nytta av en öppen testbädd, ligger ni helt rätt mot utlysningens intention.

Vilken del av er verksamhet skulle ge störst effekt att optimera med AI redan nästa säsong – energin i fastigheten, flödena på destinationen, eller planeringen i restaurangen?