AI-stöd i turismen: EU-finansiering i NMS 2026

Två datum är värda att ringa in direkt om du jobbar med digital utveckling i besöksnäringen i Dalarna, Gävleborg eller Värmland: 2026-01-13 och 2026-02-17. Det är fönstret då en ny EU-utlysning öppnar och stänger för projekt som stärker digital och hållbar omställning i Norra Mellansverige.

Många pratar om AI i turism som om det handlar om en smart chatbot och några snygga dashboards. Most companies get this wrong. Den stora nyttan sitter i vardagsprocesserna: energiförbrukning i anläggningar, bemanning vid toppar, transportflöden, matsvinn, kunddialog och produktutveckling. AI är i praktiken ett verktyg för att minska kostnader och utsläpp samtidigt – om man bygger rätt.

Jag har sett att de projekt som lyckas bäst har en enkel kärna: ett tydligt problem, en mätbar effekt och en plan för att skala till fler aktörer. Den här utlysningen passar extra bra för just det, eftersom den vill höja digitaliseringsmognaden hos små och medelstora företag och bygga stödstrukturer som gör att fler kan ta nästa steg.

Vad den här EU-utlysningen faktiskt ger (och kräver)

Du kan söka medel för förstudier och genomförandeprojekt som gör digitalisering användbar för att lösa samhällsutmaningar – och i turismen är de ofta kopplade till energi, klimat, tillgänglighet och kompetens.

Utlysningen riktar sig till aktörer som är specialiserade på digitalisering och digital omställning. I praktiken handlar det ofta om:

• innovationshubbar och testbäddar
• kluster och branschorganisationer
• kommuner/regioner och offentliga innovationsaktörer
• universitet/högskolor
• ideella och ekonomiska föreningar
• bolag som kan vara projektägare eller partner (men där företag gärna deltar som medverkande snarare än ägare)

Stödnivå och tider

• Ansökan öppnar: 2026-01-13
• Ansökan stänger: 2026-02-17
• Beslut: maj/juni 2026
• Stödnivå: upp till 50% av total budget i EU-stöd (det finns förslag om att höja till 60% – uppdatering väntas 2026)
• Rekommenderad längd: projekt ca 3 år, förstudie ca 9 månader
• Viktigt: utbetalning sker i efterskott, så likviditetsplanering är inte “administration” – det är en framgångsfaktor.

Varför det här är extra relevant för AI inom turism – och för energi & hållbarhet

Svar först: Den här utlysningen är intressant för turismen eftersom AI-projekt som minskar energibehov och resursförbrukning ofta kräver samverkan, testmiljöer och metodutveckling – exakt det som efterfrågas.

I vår serie AI inom energi och hållbarhet återkommer ett tema: AI ger mest effekt när den kopplas till styrning (hur vi driver verksamheten), inte bara insikt (hur vi mäter). Besöksnäringen är full av styrproblem:

• hotell som värmer/ventilerar för tomma rum
• destinationer som får trängsel vissa helger och tomt andra
• restauranger som planerar inköp på magkänsla
• personalplanering som inte tar hänsyn till bokningsmönster, evenemang och väder

AI kan hjälpa – men inte om varje företag ska uppfinna hjulet själv. Det är därför projekt som bygger gemensamma metoder, datamodeller, testmiljöer och rådgivningskapacitet passar så bra i den här typen av regionalfondsfinansiering.

Tre AI-spår som passar utlysningen (med konkreta exempel)

Svar först: Satsa på AI som (1) sänker energi och utsläpp, (2) förbättrar flöden och bemanning, (3) stärker kundupplevelsen utan att öka resursåtgången.

1) AI för energieffektiv drift i boende, arenor och attraktioner

Här finns ofta snabb ROI, men kompetensgapet är stort. Projekt kan handla om att hjälpa små och medelstora aktörer att gå från “vi har ett fastighetssystem” till “vi styr efter belastning”.

Exempel på projektinsatser:

• prediktiv styrning av värme/ventilation baserat på beläggning och bokningsdata
• optimering av laddinfrastruktur för elbilar vid anläggningar (effektuttag, köbildning)
• metoder för att koppla sensordata till praktiska driftbeslut (inte bara rapporter)

Snippet-vänligt: Energieffektiv AI i turismen handlar mer om styrning än om visualisering.

2) AI för hållbara flöden: trängsel, transporter och kapacitet

Destinationer i Norra Mellansverige har ofta tydliga säsongstoppar (sportlov, påsk, sommar, höstlov). När kapaciteten pressas ökar både kostnader och klimatavtryck.

Projektupplägg som passar utlysningen:

• testmiljö där kommun, kollektivtrafik, boenden och arrangörer delar aggregerad data
• prediktion av besökstoppar och rekommendationsmotorer som sprider besök över tid/platser
• AI-stöd för ruttplanering och logistik för aktiviteter, transporter och leveranser

Här kopplar du direkt till hållbarhet: mindre tomkörning, jämnare belastning, bättre arbetsmiljö.

3) AI i gästresan – men med hållbarhetsnytta, inte bara “wow”

Chatbots och personliga rekommendationer kan vara bra, men det är lätt att göra fel: om du bara maxar “fler bokningar” kan du skapa mer trängsel och mer utsläpp.

Bättre angreppssätt:

• rekommendationer som väger in kapacitet, kollektivtrafik, öppettider och naturpåverkan
• AI-stöd för att föreslå alternativ vid fullt (spridningseffekt)
• flerspråkig service som ökar tillgänglighet utan att öka personaltrycket

Ställningstagande: Jag tycker att projekt som kan visa både affärseffekt och minskat resursavtryck kommer ha ett försprång i bedömningen – för de matchar utlysningens kärna.

Så bygger du en ansökan som håller: förändringsteori, hållbarhetsanalys och mätbara resultat

Svar först: Gör det lätt att se kedjan: problem → insats → prestation → effekt → långsiktig förändring. Och sätt siffror på det.

Utlysningen kräver att du jobbar med förändringsteori och integrerar hållbarhet (miljö, socialt, ekonomiskt). Många ansökningar faller inte på idébrist, utan på att logiken inte går att följa.

En enkel mall för förändringsteori i AI-projekt för turism

1. Utmaning (nuläge): t.ex. hög energianvändning per gästnatt, ojämn beläggning, låg digital mognad
2. Orsak: brist på dataflöden, kompetens, verktyg, samverkan eller incitament
3. Insats: utbildning + testmiljö + pilotimplementation + metodstöd
4. Prestation (outputs): antal företag coachade, antal piloter, antal verktyg/metoder framtagna
5. Effekt (outcomes): minskad kWh/m², minskat matsvinn i kg, ökad beläggningsgrad under lågperiod
6. Skalning: hur stödsystemet tar över (kluster, hubb, kommunal funktion, regional plattform)

Vilka indikatorer ska du välja?

Du vill kunna rapportera på ett sätt som känns “verkligt” för verksamheter. Några bra exempel:

• Energi: kWh per gästnatt, kWh per öppettimme, effekttoppar (kW)
• Resurser: matsvinn (kg/vecka), vattenförbrukning per gäst
• Kapacitet: beläggning i lågperiod, kötid vid attraktion
• Kompetens: antal personer utbildade, antal implementerade processer

Bra AI-projekt i besöksnäringen mäts i kWh, timmar och kilo – inte i “antal dashboards”.

Vanliga fallgropar (och hur du undviker dem)

Svar först: De tre stora riskerna är statsstödsregler, otydlig medfinansiering och projekt som blir för “teknik” och för lite “nytta”.

1. Statsstöd och företagsdefinitionen

   • Om projektet ger direkt nytta till företag (coachning, produktutveckling, rådgivning) behöver upplägget matcha rätt regelverk.
   • Lösning: gör en tidig genomlysning per arbetspaket och per mottagare.

2. Medfinansiering som inte håller

   • EU-stöd kan vara max 50% (eventuellt 60% senare), resten måste vara säkrat.
   • Lösning: ha skriftliga avsikter, tydlig budgetlogik och plan för likviditet.

3. Pilot utan skalning

   • En enskild AI-pilot i ett företag är sällan nog i regionalfondslogik.
   • Lösning: bygg stödstruktur: metod, utbildning, plattform, “train-the-trainer”, plan för spridning.

Snabb handlingsplan före 2026-01-13

Svar först: Använd 4 veckor till att spika partners, data, mätetal och budget – innan du börjar skriva.

1. Formulera en tidig projektidé (1 sida)
   • problem, målgrupp, föreslagen lösning, förväntad effekt
2. Säkra samverkan (quadruple-helix)
   • näringsliv + offentlig sektor + akademi + civilsamhälle där det är relevant
3. Välj 1 huvudsaklig resultatkedja
   • direkta företagsinsatser, stödstrukturer eller miljö/infrastruktur
4. Bestäm 3–5 indikatorer
   • koppla till hållbarhet och affärsnytta
5. Gör en “statsstödskarta”
   • vilket arbetspaket riskerar att räknas som ekonomisk verksamhet?
6. Bygg budgeten baklänges
   • vad krävs för att leverera prestationer och effekter? vilka kostnader är rimliga?

Nästa steg: gör AI till en regional styrka i besöksnäringen

Norra Mellansverige har redan mycket av det som krävs: starka destinationer, testmiljöer, växande tech-ekosystem och en tydlig drivkraft i hållbarhetsfrågan. Det som ofta saknas är den gemensamma verktygslådan – metoderna, kompetensen och samverkansytorna som gör att fler små aktörer kan använda AI på riktigt.

Om du vill skapa leads (för partners, pilotföretag eller medfinansiärer) är det här ett bra läge att ta initiativet: skissa en förstudie som konkretiserar datadelning, mätetal och ett par snabba pilotcase inom energi, flöden eller gästresa.

Vad skulle hända om vi om ett år kunde säga: “I Dalarna, Gävleborg och Värmland är AI inte en trend – det är ett arbetssätt som sparar energi, minskar spill och gör upplevelser bättre”? Det är en rimlig ambition. Och den här utlysningen är ett verktyg för att få det gjort.