AI-projekt i städer: så säkrar ni EU-stöd 2026

36 miljoner kronor i preliminär pott. Max 40 % i EU-stöd per projekt. Och en tydlig riktning: stödstrukturer och testmiljöer där offentlig sektor, forskning och företag bygger lösningar som faktiskt används.

Det är precis den typen av satsning som avgör om AI i turism och besöksnäring blir en snygg pilot – eller en skalbar del av stadens vardag. När städer går in i 2026 med hårdare krav på energieffektivisering, bättre resursutnyttjande och mer inkluderande service, blir AI mindre “digitalt” och mer infrastruktur.

Den här utlysningen från Tillväxtverket (öppnar 2026-01-13, stänger 2026-03-03) handlar om innovativa lösningsstrukturer i städer. Jag tolkar det som en chans för destinationer och stadskärnor att bygga AI som klarar tre saker samtidigt: bättre besöksupplevelser, lägre klimatpåverkan och effektivare drift – i linje med vår serie AI inom energi och hållbarhet.

Vad utlysningen faktiskt vill åstadkomma (och varför AI passar)

Utlysningen fokuserar på specifikt mål 1:1 Stärk forskning och innovation. Det betyder att ni inte får poäng för “ännu en app” – ni får poäng för förbättrad forsknings- och innovationskapacitet, gemensamma FoU-projekt och miljöer där nya arbetssätt kan testas och spridas.

För AI inom turism och besöksnäring är det en bra match, eftersom AI ofta behöver:

• Tillgång till data (flöden, bokningar, mobilitet, energi, evenemang, väder)
• Test- och demonstrationsmiljöer (stadskärna, arenaområde, hamn, kollektivtrafiknod)
• Samverkan (kommun/region, akademi, hotell, restaurang, attraktioner, transport, energi)

Ett citatvänligt sätt att säga det:

AI i besöksnäringen ger effekt först när den kopplas till stadens drift – inte bara till marknadsföringen.

Resultatkedjorna: välj rätt spår

Utlysningen pekar särskilt ut två resultatkedjor:

• Resultatkedja 2: Utveckla stödstrukturer – nätverk, samverkansplattformar, tekniköverföring, tillgängliga testmiljöer, metoder för samverkan.
• Resultatkedja 3: Uppbyggnad av miljö/infrastruktur – investeringar i FoU-utrustning, test- och demosystem i fysisk/virtuell miljö.

Om ni vill bygga AI som hjälper staden att hantera besökstryck, energitoppar eller trängsel är min erfarenhet att resultatkedja 3 ofta blir tydligast (för att ni måste kunna mäta, testa och driftsätta). Men resultatkedja 2 är stark om ni saknar samverkansplattformen som gör att data och aktörer faktiskt möts.

Vem kan söka – och vad måste vara på plats innan ni ens börjar skriva?

Utlysningen är inte “öppen för alla”. Den riktar sig till utpekade aktörer som genomför en prioriterad strategi för hållbar urban utveckling.

De strategier som nämns omfattar bland annat Malmö, Skaraborg, Göteborgsregionen, Jakobsberg (Järfälla), “Thriving Northern Cities” (Umeå, Luleå, Örnsköldsvik, Östersund, Sundsvall), Botkyrka, Gävleborg, Eskilstuna, Lund, Sörmland, Sydosttriangeln och Örebro/Linköping.

Förankring är inte en formalitet – den är halva projektet

Om projektägaren inte är kommun/region i strategin krävs en avsiktsförklaring (letter of intent) från strategiägaren.

Det här påverkar hur ni bör arbeta redan nu (innan 2026-01-13):

1. Ta en avstämning med strategiägaren och få “ja” på problemformulering och nyttor.
2. Koppla projektet till regionens smart specialisering (det ska tydliggöras i ansökan).
3. Skissa en förändringsteori där AI-lösningen har en tydlig kedja från aktivitet → beteendeförändring/förmåga → mätbara resultat.

AI inom turism som stärker energi och hållbarhet – tre projektidéer som matchar utlysningen

Utlysningen vill se lösningar som går att testa, utvärdera och sedan använda. Här är tre konkreta upplägg som brukar fungera i svenska städer.

1) Prediktion av besöksflöden för att kapa energitoppar

Svar först: Genom att förutse besöksvolymer kan staden och besöksnäringen styra värme, ventilation, laddning och bemanning smartare.

Ett projekt kan bygga en gemensam modell som använder:

• evenemangskalendrar
• boknings- och beläggningsdata (aggregerat)
• mobilitetsdata (zoner, inte individer)
• sensorer i publika miljöer
• energidata från fastigheter/energiföretag

Praktisk effekt: hotell och arenor kan minska onödigt effektuttag, och kommunen kan planera städning, avfall och kollektivtrafik med mindre överkapacitet.

Var passar det i utlysningen?

• Resultatkedja 2 om fokus är datadelning/samverkansplattform.
• Resultatkedja 3 om fokus är sensorer, mätutrustning, demo-miljö.

2) AI-styrd “smart stadskärna” som minskar trängsel och ökar tillgänglighet

Svar först: AI kan balansera flöden mellan platser och tider utan att straffa besökaren – genom bättre information, vägledning och kapacitetsstyrning.

Tänk ett område med hög belastning (julhandel, sportlov, sommarfestivaler) där ni testar:

• realtidsindikatorer för trängsel (kameror med integritetssäkrad analys, WiFi/BT-räkning, IR-sensorer)
• dynamisk skyltning och rekommendationer i stadens kanaler
• optimerad trafik- och leveransstyrning för restauranger och handel

Det här är AI som blir hållbarhetsarbete i praktiken: mindre tomkörning, jämnare flöden, färre “peak-problem”.

3) Testbädd för cirkulär service i besöksnäringen

Svar först: AI gör cirkularitet mätbar och styrbar – särskilt i avfall, tvätt, inköp och matsvinn.

En stad kan bygga en testbädd där hotell, restauranger och eventytor testar:

• efterfrågeprognoser kopplade till inköp
• ruttoptimering för återbruk/insamling
• matsvinnsanalys i kök
• uppföljning av CO₂ och energi per gästnatt/portion (som styrtal)

Här är det smart att samarbeta med utbildningsanordnare och forskningscentrum för metodik och utvärdering.

Budget och finansiering: räkna baklänges redan nu

Utlysningen anger tydliga ramar:

• Max 40 % av total budget i EU-stöd
• Förstudier: max 40 % och 840 000 kr i EU-stöd
• Preliminärt 36 miljoner kr att söka
• Projekt kan pågå längst till 2029-09-30 (förstudier max 12 månader)

Det betyder att en vanlig fallgrop är att man planerar ett projekt som “kräver 70 % bidrag”. Det håller inte.

Ett fungerande upplägg jag ofta sett är:

• Kommun/region tar kostnader för koordinering, dataförvaltning, upphandling
• Akademi tar utvärdering, metod, modellvalidering
• Företag bidrar med tid, testmiljö, driftdata – och ibland kontant medfinansiering när nyttan är tydlig

Likviditet: EU-stöd betalas ut i efterskott

Utbetalning sker när kostnader är betalda och redovisade. Ni behöver alltså kunna bära kostnaderna under tiden. Om ni vet att ni har svag likviditet: bygg en plan tidigt för hur ni hanterar detta, och undersök om förskott kan vara aktuellt.

Statsstöd och företag: designa projektet så att det går att bevilja

Så fort företag deltar aktivt behöver ni resonera om statsstöd. Utlysningen nämner flera “boxar” som kan vara aktuella, till exempel:

• FoU-stöd som gynnar företag
• Stöd till investeringar i FoU-infrastruktur
• Stöd till innovationskluster

Min tydliga ståndpunkt: Bestäm tidigt hur företagens nytta ser ut och hur den fördelas. Om ett enskilt bolag får en oproportionerlig fördel kommer ni fastna i juridik och omdesign.

Praktiska designprinciper som brukar minska friktion:

• Gör testmiljön och infrastrukturen öppen för flera företag på lika villkor
• Dokumentera metod och resultat så att nyttan blir spridbar, inte inlåst
• Dela upp arbetspaket så att statsstödslogiken blir tydlig (en “box” per arbetspaket är ofta enklare)

Det som ofta avgör: förändringsteori, hållbarhetsanalys och jämställdhet

Utlysningen kräver att ni arbetar med:

• Förändringsteori (vad ska förändras, varför, hur mäter ni?)
• Hållbarhetsanalys (integrerat i ansökan)
• Jämställdhetsintegrering (minst ett mål och särskilda insatser)

Här blir AI-projekt ofta för teknikfokuserade. Det räcker inte att “bygga en modell”. Ni behöver visa att modellen leder till handling.

Ett enkelt sätt att göra det konkret:

• Aktivitet: utveckla prognosmodell för besöksflöden
• Förmåga: driftorganisationer kan planera energi, städ, transporter utifrån prognos
• Beteende: man slutar schemalägga “som alltid” och börjar styra efter data
• Resultat: minskat energitoppsuttag, kortare köer, bättre tillgänglighet

Jämställdhetsdelen kan till exempel handla om:

• hur rekommendationer och information når olika grupper
• hur testmiljön utformas för trygghet och tillgänglighet
• representation i styrgrupp, referensgrupp och pilotverksamheter

En snabb ansökningsplan fram till 2026-03-03

Ni har ett kort fönster. Så här skulle jag lägga upp det:

1. 2025-12-21–2026-01-10: Förankring med strategiägare + preliminärt konsortium.
2. 2026-01-13–2026-01-31: Spika resultatkedja (2 eller 3), förändringsteori och indikatorer.
3. 2026-02-01–2026-02-20: Budget, upphandlingsplan, statsstödsupplägg, hållbarhetsanalys.
4. 2026-02-21–2026-03-03: Skriv klart, intern kvalitetssäkring, lämna in i god tid.

Om ni redan har ett pågående projekt som vill skala upp: planera för ändringsbegäran med reviderad aktivitetsplan, budget, målvärden och upphandlingsplan.

Nästa steg: gör AI till stadens gemensamma verktyg

Den här utlysningen premierar städer som bygger kapacitet – inte bara projekt. För turism och besöksnäring är det en möjlighet att ta plats i den urbana omställningen på riktigt: mindre energi per gäst, smartare mobilitet, bättre service och mer robusta stadskärnor.

Vill ni få ut maximal effekt av 40 % EU-stöd ska ni tänka som en driftorganisation, inte som en innovationsavdelning: vad ska fungera i februari, när resurserna är som tightast – och hur bevisar vi det?

Om ni siktar på att söka 2026, vilken del av besöksresan i er stad är mest energikrävande eller mest sårbar för toppar – och skulle en testbädd kunna göra den mätbar redan under första projektåret?