AI och solbete: får som sköter solparker smartare

113 000 får. 129 000 acres solmark. Det är skalan på solbete i USA enligt branschens egen inventering för 2024. Poängen är inte att Sverige ska kopiera siffrorna rakt av – poängen är att dubbel markanvändning redan är en praktisk lösning som växer snabbt när energisystemet ställer nya krav på yta, acceptans och driftsäkerhet.

Ett färskt exempel kommer från North Carolina State University som har byggt ett träningscenter för agrivoltaik: solpaneler på marken och får som betar under och mellan raderna. Studenter, solbolag och lantbrukare tränar sida vid sida: hur paneler monteras i kuperad terräng, hur djuren rör sig runt kablar och växelriktare, och hur driftteam kan arbeta säkert utan att “köra över” djurhållningen.

Det här är exakt den typen av miljö där jag tycker att AI faktiskt gör nytta – inte som PR, utan som verktyg för planering, drift och mätbar hållbarhet. För solbete är i grunden en optimeringsfråga: rätt bete på rätt plats, vid rätt tid, med rätt driftsrutiner.

Agrivoltaik i praktiken: samma mark, två intäkter

Agrivoltaik handlar om en enkel princip: en yta kan leverera både mat (eller foder) och el. I solbetesvarianten ersätter djuren delar av vegetationstjänsten som annars sköts med slåtter, röjning och maskiner.

Det gör tre saker samtidigt:

• Sänker driftkostnader (mindre klippning och maskintid)
• Minskar fossila utsläpp från regelbunden gräsklippning med förbränningsmotorer
• Ökar lokal acceptans eftersom marken fortsätter fungera som lantbruksmark

I North Carolina har universitetet byggt en utbildningsmiljö där två grupper möts:

1. Solbranschen, som behöver förstå djurens beteende och vad som krävs för säker drift.
2. Fårproducenter och blivande lantbrukare, som behöver förstå solparkens teknik, risker och arbetssätt.

Det är ett smart upplägg, eftersom de vanligaste misslyckandena i agrivoltaik sällan är tekniska. De är organisatoriska: fel avtal, otydliga ansvar, dålig kommunikation vid felavhjälpning.

Varför kuperad mark och “rör inte matjorden” spelar roll

En detalj från träningscentret är extra relevant även i svensk kontext: man tränar på en ställningslösning som klarar sluttningar (upp till cirka 37 %) och som minimerar markberedning. Mindre schaktning och planering betyder mindre påverkan på topplagret – och därmed lägre risk för erosion, sämre infiltration eller förstörd jordstruktur.

För energibolag och markägare är detta inte bara en miljöfråga. Det är en riskfråga. Jord som rörs i onödan leder ofta till mer återställning, mer avrinning och mer diskussion lokalt.

Solbete: så fungerar det – och där det ofta går fel

Solbete är inte “bara att släppa ut fåren”. Grundmodellen är enkel: djuren håller nere växtligheten under panelerna. Men driften blir snabbt komplex när teknik, elsäkerhet och djurvälfärd ska samsas.

En praktisk tumregel från fältet är att en acre solpark ofta kan bära ungefär 1–5 får (beroende på växtlighet, säsong och betestryck). Vissa parker har djur året runt; andra tar in betestjänst säsongsvis ungefär som man beställer klippning.

Vanliga problem som kräver tydliga rutiner:

• Vatten och skugga: djuren måste ha fungerande vattenlösning även när driftteamet behöver stänga av ett område.
• Grindar, stängsel och logistik: tekniker måste kunna komma fram utan att skapa rymningar.
• Arbete vid fel: när ska solbolag kalla in herde och när ska herden kalla in solbolag?
• Vegetationsmix: vissa arter växer snabbare eller blir oaptitliga; då krävs kompletterande åtgärder.

Här är en sak jag gillar med utbildningsupplägget i North Carolina: det tar bort “magin” kring varandras verklighet. Många fårproducenter har aldrig stått bredvid en panelrad och många soltekniker har aldrig behövt hantera levande djur i sin arbetsmiljö.

Där AI faktiskt gör skillnad: från “idé” till styrning

AI behövs inte för att komma igång med solbete – men AI behövs för att skala upp på ett kontrollerat sätt. När solparker blir fler, större och mer reglerade ökar kraven på spårbarhet, prediktion och rapportering.

1) AI för smart planering av panelrader och gångstråk

Nyckeln i agrivoltaik är layout. AI-modeller kan användas för att optimera kompromissen mellan:

• elproduktion (orientering, skuggning, tracking)
• djurens rörelsemönster (gångar, trånga passager, viloplatser)
• driftåtkomst (servicevägar, zonindelning)
• markens känslighet (lutning, erosion, dränering)

I praktiken blir det en kombination av GIS-data, höjdmodeller och simulering. Resultatet är inte “perfekt design”, utan färre dyra omtag: mindre flytt av stängsel, färre körskador och bättre arbetsmiljö.

2) AI-driven miljöövervakning: bete, biomassa och jord

Solbete står och faller med att vegetationen hålls på rätt nivå. Här kan AI hjälpa genom att tolka data från:

• drönare/satellit (vegetationsindex, biomassa)
• markfukt- och temperaturgivare
• kameror vid kritiska passager (djurflöden, riskzoner)

Målet: prognoser för när en zon behöver mer betestryck, vila eller kompletterande klippning.

En praktisk tumregel jag brukar rekommendera i piloter är att börja enkelt:

1. Dela solparken i 5–10 zoner.
2. Mät vegetation (manuellt + bilder) varannan vecka i en säsong.
3. Träna en modell som förutser “för hög vegetation om 14 dagar” per zon.

När man väl kan förutspå problem kan man styra flocken bättre – och undvika att driftteamet hamnar i panikklippning.

3) AI för drift och underhåll (O&M) med djur på plats

När djur finns på området förändras O&M.

AI kan bidra med:

• felprioritering: vilka åtgärder kräver omedelbar insats och vilka kan vänta tills herden ändå flyttar djuren?
• ruttoptimering: servicebesök planeras så att man minimerar störning och onödiga öppningar av stängsel.
• riskdetektion: bildanalys som upptäcker nedhängande kablar, skadade stängsel eller “hotspots” på utrustning.

Det här är också en ledfråga: om man kan visa en robust process för säkerhet och djurvälfärd blir det lättare att få lokalt förtroende.

Affären: varför solbete öppnar dörrar för fler lantbrukare

En av de mest intressanta effekterna från North Carolina-exemplet är den sociala: solbete kan ge en väg in i lantbruket för personer som inte äger egen mark.

Mark är en trång sektor, även i Sverige. När betesdrift kan ske via avtal med solparksägare blir kapitalbehovet annorlunda. Du behöver inte köpa gård för att börja i liten skala – du behöver:

• djur, transport och hanteringsutrustning
• stängselkompetens och djurvälfärdsrutiner
• ett kommersiellt avtal som håller i tre–fem år

Det är ingen garanti för lönsamhet, men det är en ny typ av marknad: vegetationstjänst + potentiella biprodukter (lamm, ull, avel).

Samtidigt måste man vara ärlig: får ger metanutsläpp. Men i jämförelse med fossil maskinklippning och med rätt markskötsel kan helheten förbättras, särskilt om man arbetar systematiskt med betesplanering som stärker kolinlagring i mark.

Solbete är inte en “mysig sidogrej”. Det är driftoptimering som råkar ha ull.

Så kommer du igång: checklista för energibolag och markägare

Vill du utvärdera agrivoltaik med solbete i en svensk solpark eller planerad anläggning? Börja här.

För solparksägare och utvecklare

1. Designa för drift med djur: servicevägar, grindar, zoner och säkra passager är inte “senare-frågor”.
2. Bygg avtal som tål verkligheten: vem ansvarar för vatten, stängsel, tillsyn, och vad händer vid kabelskada?
3. Mät från dag 1: vegetation, klippkostnader, incidenter, driftstopp. Utan baslinje blir AI bara gissning.

För fårproducenter och entreprenörer

1. Lär dig elsäkerhet i solparksmiljö: vad är tillåtet att röra, var är riskzoner?
2. Planera logistik: flytt av djur, karantän, sjukdomshantering, rovdjurstryck.
3. Prissätt som en tjänst: du säljer inte bara “bete”, du säljer driftsäker vegetationkontroll.

För båda: AI på lagom nivå

• Starta med ett pilotområde och en enkel datamodell.
• Automatisera rapportering (zonstatus, planerade flyttar, incidenter).
• Skala först när KPI:er är stabila: klippningar/år, kostnad/ha, driftstörningar, djurhälsa.

Vanliga frågor (som brukar dyka upp direkt)

Påverkar solpaneler jordbruket negativt?

Rätt byggt: nej. Särskilt om man minimerar markberedning och håller topplagret intakt. Riskerna handlar oftare om packning från fordon och dålig avrinning än om själva panelerna.

Är solbete alltid billigare än klippning?

Inte alltid. Det beror på stängsel, vatten, avstånd och hur mycket koordination som krävs. Men när upplägget sitter kan betet ofta halvera klippfrekvensen och samtidigt ge bättre kontinuitet.

Behöver man AI för att lyckas?

Nej. Men när du vill skala, rapportera och optimera över tid ger AI ett försprång – särskilt för zonstyrning, prediktivt underhåll och miljöövervakning.

Nästa steg för “AI inom energi och hållbarhet”

Agrivoltaik med solbete visar något som återkommer i hela vår serie om AI inom energi och hållbarhet: den stora vinsten kommer när vi kopplar ihop fysiska system (mark, djur, elproduktion) med bättre data och bättre beslut.

Om du arbetar med solparker, markförvaltning eller energistrategi är min rekommendation tydlig: börja se dubbel markanvändning som en driftsfråga, inte som en kommunikationsfråga. När du kan mäta resultatet – klippkostnad, driftstörningar, biologisk mångfald, markstatus – då blir AI ett praktiskt verktyg istället för ett modeord.

Vilken del av kedjan skulle du vilja optimera först: layouten, vegetationsstyrningen, eller O&M-processen?