AI i smarta städer: finansiera turismens nästa steg

Den som jobbar med turism i en svensk stad har redan känt det i kroppen: besöksupplevelsen avgörs allt mindre av enskilda aktörer och allt mer av hur hela platsen fungerar. Om kollektivtrafiken krånglar, om gångstråk känns otrygga, om köerna till evenemang blir kaos eller om det saknas realtidsinformation – då spelar det mindre roll hur bra hotellfrukosten är.

Samtidigt har svenska städer fått en tydlig signal från EU-hållet: digitalisering ska ge faktisk nytta. I Tillväxtverkets utlysning “Bidra till ökad digitalisering för framtidens städer” (stängd 2025-10-02) var fokus specifikt mål 1.2 Säkra nyttan av digitaliseringen – med projekt som kan pågå ända till 2029-09-30, total pott 25 miljoner kronor, och upp till 40 % EU-stöd.

Den här texten är skriven för dig som arbetar i kommun, region, destinationsbolag, besöksnäringskluster, universitet eller företag: vad betyder “digitalisering av städer” i praktiken för turism – och hur kan AI kopplas till energi, hållbarhet och konkurrenskraft?

Digitalisering av städer är (också) turisminfrastruktur

Kärnpoängen: När städer investerar i dataplattformar, IoT och digitala tvillingar skapas en ny sorts infrastruktur som besöksnäringen kan bygga tjänster på.

I utlysningen lyfts insatser som handlar om att samla in, sortera, visualisera och analysera information om den byggda miljön – ofta med IoT-lösningar. För turism betyder det att den “osynliga infrastrukturen” kan bli synlig och styrbar:

• Flöden av människor vid attraktioner, shoppingstråk och event
• Beläggning i mobilitetssystem (parkering, laddning, kollektivtrafik)
• Energi- och resursanvändning i områden med hög besöksintensitet
• Tillgänglighet: hinder, trängsel, trygghet, belysning

Det här är extra relevant nu i december 2025. Vinterturism, julhandel och evenemang skapar toppar som ofta ger samma typ av problem: trängsel, köer, extra energilast och stressad personal. Datadriven platsledning är ett av de snabbaste sätten att höja upplevelsen utan att bygga om hela staden.

Från “smart stad” till “smart destination”

Jag brukar säga att en smart destination inte börjar med en app – den börjar med gemensam data. Om kommunen, kollektivtrafiken, evenemangsarrangören och besöksnäringen jobbar i varsin silo får du fyra halvdana lägesbilder.

Med en gemensam digital miljö (som utlysningen efterfrågar) går det att:

1. Skapa en gemensam realtidsbild av läget i staden
2. Förutse toppar med AI (prognoser)
3. Styra resurser: personal, trafik, energi, städning, säkerhet

Det är här kopplingen till vår serie “AI inom energi och hållbarhet” blir tydlig: när du kan styra flöden och kapacitet kan du också minska onödiga transporter, jämna ut energitoppar och sänka klimatavtryck per besök.

Tre AI-områden som ger snabb effekt i besöksnäringen

Kärnpoängen: AI i turism blir mest lönsam när den kopplas till platsens system – inte bara till marknadsföring.

Här är tre områden där jag ofta ser att kommuner och destinationer får både bättre upplevelse och mer hållbar drift.

1) Prognoser för besöksflöden (och energibehov)

Om du kan förutse besökstoppar kan du planera nästan allt bättre: bemanning, extra bussar, temporära gångstråk, köhantering – och även värme, belysning och laddkapacitet.

Praktiskt upplägg:

• Kombinera historik (eventkalender, säsonger, bokningsdata) med realtidsdata (sensorer, biljettinsläpp, mobilitetsdata)
• Träna en prognosmodell per zon (stadskärna, arenaområde, hamn, friluftsområde)
• Koppla prognosen till åtgärder: extra resurser, push-info, dynamisk skyltning

Resultatet blir ofta mindre “brandkårsutryckningar”. Det sparar energi och kostar mindre.

2) Digitala tvillingar för planering, test och dialog

Utlysningen pekar särskilt på digitala tvillingar – att slå samman fysiska och virtuella objekt och utrymmen för att kunna experimentera i design, planering och förvaltning.

För turism kan en digital tvilling användas för:

• Att simulera publikflöden vid festivaler, matcher och julmarknader
• Att testa nya mobilitetslösningar (t.ex. “park & walk”-zoner)
• Att optimera belysning och trygghetsåtgärder utan att överinvestera
• Att utvärdera hur åtgärder påverkar närboende (bullernivåer, trängsel)

Den smarta vinsten: du kan testa innan du bygger. Det är hållbarhet i praktiken.

3) Tillgänglighet och digital inkludering som affärskritisk faktor

Utlysningen öppnar också för insatser som motverkar digitalt utanförskap och integritetsproblem. Det här hamnar ofta längst ner på listan – men i besöksnäringen är det affärskritiskt.

Om hela upplevelsen kräver QR-koder, appar och digitala betalsystem tappar du:

• äldre resenärer
• internationella besökare utan svenska lösningar
• personer med funktionsnedsättning

Ett bra projekt formulerar därför “smart” som både digitalt och tillgängligt:

• alternativ till app (webb, telefon, fysiska informationspunkter)
• flerspråkigt läge
• anonymiserad datahantering som standard

Så kan stödet användas: från stadsdata till turistnytta

Kärnpoängen: Finansiering för “smarta städer” blir relevant för turism när projektet bygger stödstrukturer eller infrastruktur som många kan använda.

I Tillväxtverkets upplägg fanns tre resultatkedjor, där man var särskilt positiv till Resultatkedja 3: Uppbyggnad av miljöer/infrastruktur (och även kedja 2: stödstrukturer). För besöksnäringen betyder det att projekt som skapar gemensamma resurser ofta passar bättre än projekt som bara bygger en enskild tjänst.

Exempel på projektidéer som brukar fungera bra:

• Stadsdatalabb för besöksflöden: en testmiljö där kommun, eventbolag, universitet och näringsliv kan prova sensorer, analys och visualisering.
• Gemensam lägesbild för destinationen: dashboard för driftledning (städ, trygghet, mobilitet, energi), med öppna gränssnitt för aktörer.
• Digital tvilling för eventzoner: standardiserade modeller för planering av stora evenemang, inklusive energi- och mobilitetsscenarier.

Budgetlogik som ofta missas

Utlysningen var tydlig: max 40 % EU-stöd. Resten (60 %) behöver komma från offentliga och/eller privata medel. Jag har sett många bra idéer falla på att man inte tidigt säkrat medfinansiering och likviditet.

Tre konkreta sätt att göra det lättare:

1. Dela projektet i moduler: börja med förstudie, sedan skala till investering.
2. Förankra hos strategiägaren tidigt: särskilt om ni inte är kommun/region och behöver avsiktsförklaring.
3. Knyt nyttan till flera budgetposter: energi, mobilitet, trygghet, näringslivsutveckling – inte bara “turism”.

Fem saker som höjer chansen att få ja (och ger bättre projekt)

Kärnpoängen: Utvärderingen handlar inte bara om teknik – utan om förändringsteori, hållbarhet och styrning.

Utlysningen krävde bland annat förändringsteori och hållbarhetsanalys, samt särskilda insatser för jämställdhet. Det kan kännas administrativt, men det är faktiskt en kvalitetsmotor om man använder det rätt.

Här är fem saker jag rekommenderar:

1. Skriv förändringsteorin som en kedja av beslut: “Om vi kan mäta X, kan vi styra Y, vilket minskar Z.”
2. Välj 3–5 mätetal som alla kan enas om: t.ex. kötid, energitopp (kW), beläggning, upplevd trygghet, nöjdhet.
3. Bygg integritet i arkitekturen: anonymisering, behörigheter, dataminimering. Inte som bilaga.
4. Gör jämställdhet konkret: vilka deltar i design och test? Vems resmönster mäts? Vem gynnas av lösningen?
5. Planera för drift från dag 1: vem äger dataplattformen efter projektet? Vem betalar licenser/sensorer? Vem förvaltar modellen?

En stad som inte planerar för drift bygger bara en demo. En stad som planerar för drift bygger en konkurrensfördel.

Vanliga frågor jag får (och raka svar)

“Måste man bygga en egen AI-lösning?”

Nej. Värdet sitter ofta i datagrunden, processerna och styrningen. AI kan vara en komponent, men utan gemensam data och tydliga beslutspunkter blir den mest en rapport.

“Hur kopplar vi detta till energi och hållbarhet utan att det känns påklistrat?”

Koppla till det som redan kostar: energitoppar, transporter, belysning, uppvärmning, avfall och resursplanering. Om projektet minskar onödiga toppar och tomkörning är hållbarhetskopplingen självklar.

“Vad är en rimlig första use case för en destination?”

Besöksflöden vid ett tydligt avgränsat område (t.ex. evenemangsarena, julmarknad eller citykärna) där ni kan testa sensorer + visualisering + enkel prognos och koppla till en konkret åtgärd.

Nästa steg: gör din stad mer besöksvänlig med AI och data

Stadsdigitalisering är inte ett teknikprojekt. Det är platsutveckling som går att mäta. För besöksnäringen innebär det att kundupplevelsen kan bli mer förutsägbar, mer tillgänglig och mer hållbar – samtidigt som driftkostnaderna pressas.

Om ni planerar nästa AI-initiativ inom turism: börja i den kommunala verkligheten. Data om flöden, mobilitet, energi och trygghet finns redan utspridd. När ni samlar den i en gemensam struktur får ni det som är svårast att kopiera: en stad som lär sig över tid.

Vad skulle hända med er destination om ni kunde förutse besökstopparna 72 timmar i förväg – och styra energi, personal och information innan problemen uppstår?