AI + smarta energisystem: finansiering för besöksnäringen

Elkapacitet har gått från teknisk detalj till affärsrisk. För hotell, destinationer, skidanläggningar, campingar, gästhamnar och upplevelseföretag i Östra Mellansverige kan en enda effekt-topp en kall vinterhelg eller en fullbokad sommarvecka bli dyr – eller stoppa expansion helt.

Det fina är att det just nu finns en tydlig väg framåt: Tillväxtverket öppnar 2025-08-11 en utlysning för forskning och utveckling inom smarta energisystem i Östra Mellansverige, med totalt 15 miljoner kronor och möjlighet till upp till 40 % finansiering från Regionalfonden. För dig i turism och besöksnäring är det här mer relevant än det låter. Smarta energisystem handlar nämligen inte bara om elnät – det handlar om drift, kostnader, robusthet och gästupplevelse.

I vår serie “AI inom energi och hållbarhet” har jag gång på gång sett samma mönster: de som kombinerar AI för energistyrning med lokal flexibilitet (lagring, laststyrning, produktion) får tre saker på köpet: lägre energikostnader, mindre sårbarhet och enklare hållbarhetsrapportering. Den här utlysningen är en möjlighet att göra det tillsammans med andra – och få stöd på vägen.

Det här kan ni få stöd för – och varför turismen passar perfekt

Svar först: Utlysningen stödjer projekt som utvecklar smarta energisystem, smarta elnät och smart energilagring genom industriell forskning och/eller experimentell utveckling. Kravet är att minst ett företag deltar som stödmottagare och att minst två aktörer ingår i projektet (företag och/eller offentlig sektor).

Turismens anläggningar är i praktiken små energisystem:

• Hotell med spa, restaurang, tvätt, ventilation, laddning och konferens
• Gästhamnar med el till båtplatser, servicehus och verkstad
• Camping med säsongsvariationer och många samtidiga toppar
• Arenor och eventanläggningar med korta, extrema effektuttag

Det är exakt den typen av miljöer där smart styrning ger snabb effekt – och där AI gör skillnaden mellan “scheman” och “optimering”.

Tre regionala utmaningar som matchar besöksnäringens verklighet

Utlysningen kopplar till Östra Mellansveriges fokusområden. För besöksnäringen blir de väldigt konkreta:

• Klimatpositiv bebyggelse: energieffektivisering i hotell/fastigheter, smart styrning av ventilation och värme, bättre nyttjande av spillvärme.
• Smarta samhällstekniska system: effektbrist, kapacitetsproblem och behov av flexibla lokala lösningar.
• Fossilfria drivmedel/transporter: laddinfrastruktur, logistik, elektrifierade arbetsmaskiner och transporter.

AI i praktiken: så bygger ni flexibilitet i elnätet

Svar först: Projekten förväntas bidra till ökad flexibilitet i elnätet, alltså förmågan att matcha elanvändning med tillgänglig effekt genom styrning, lagring, produktion och smarta affärsmodeller.

För en destination är flexibilitet inte ett “energiord”. Det är skillnaden mellan att kunna ta emot fler gäster och att få nej från nätägaren.

Vad AI faktiskt gör i ett smart energisystem

AI i energistyrning handlar sällan om “magi”. Det handlar om att kombinera data och beslut så att systemet tar bättre beslut än en människa hinner göra.

Typiska AI-funktioner i besöksnäringens energiprojekt:

1. Prognoser för belastning (effekt och energi)
   • Baserat på bokningsläge, väder, eventkalender och historik.
2. Optimering av last (load shifting)
   • Flytta värmepumpar, varmvattenproduktion, poolvärme, tvätt och ventilation till timmar med lägre pris/lägre belastning.
3. Styrning av lagring och lokal produktion
   • Batterier, termiska lager, solceller, biobaserad energi – när ska man ladda/ur? För vem? Till vilket pris?
4. Detektion av avvikelser (driftfel)
   • Hitta onormala mönster: läckande värme, felkalibrerade givare, utrustning som går dygnet runt.

En bra tumregel: AI är som en driftchef som aldrig sover – men bara om den får rätt data och rätt mandat.

Exempel: “Gästhamn + batteri + AI” (projektidé)

• Gästhamnen har stora effekttoppar när många båtar ansluter samtidigt.
• Med ett batteri och AI-baserad styrning kan man kapa topparna och ändå leverera bra service.
• AI:n använder beläggning, ankomstmönster, väder och prisdata för att planera laddning/ur-laddning.
• Resultat att sikta på i projekt: lägre abonnemangskostnad, färre spänningsdippar, mer robust drift under högsäsong.

Samverkan som krav: så bygger ni en projektorganisation som håller

Svar först: Minst två aktörer måste ingå. Utlysningen uppmuntrar uttryckligen samverkan mellan företag, offentlig sektor och gärna kunskapsaktörer – och att nyttan sprids i regionen.

I energiprojekt faller många på samma sak: man försöker “göra allt själv”. Den här utlysningen är designad för motsatsen.

Roller som brukar fungera bra i en ansökan

• Företag i besöksnäringen (stödmottagare): äger problemet och testmiljön.
• Energibolag/nätägare eller energitjänsteföretag: koppling till nät, mätning, reglering och marknadslogik.
• Kommun/region/kommunalt bolag: skalar lärdomar, kopplar till planering och offentliga mål.
• Universitet/Institut: metodik för industriell forskning, utvärdering, modellering.
• Samverkansorganisation/destinationbolag: spridning, fler piloter, gemensamma standarder.

Ett praktiskt råd jag ofta ger: sätt en tydlig “produkt” i mitten (t.ex. en energistyrningsplattform, en flexibilitetstjänst, en modell för lokal energisymbios) och låt parterna bidra med varsin del – data, testmiljö, affärsmodell, utvärdering.

Pengar, tider och villkor – det som avgör om ni hinner

Svar först: Utlysningen omfattar 15 miljoner, Regionalfonden kan finansiera max 40 % av total kostnad. Ansökan öppnar 2025-08-11 och stänger 2025-09-16. Beslut fattas 2025-12. Rekommenderad projekttid är 3 år (förstudie 9 månader). Projekt kan pågå som längst till 2029-09-30.

Det här innebär att du som vill söka bör tänka baklänges:

• Juni–juli 2025: förankra partnerskap, definiera testmiljöer, säkra medfinansiering.
• Senast augusti 2025: spika förändringsteori, upplägg för industriell forskning/experimentell utveckling, datatillgång.
• 2025-09-16: klart och inskickat.

Likviditet: den vanligaste överraskningen

Stöd betalas normalt ut i efterskott när kostnader är betalda och rapporterade. Det betyder att många projekt behöver:

• intern kassa
• bryggfinansiering
• eller upplägg där leverantörer fakturerar mot milstolpar

Planera detta tidigt. Annars får ni en bra idé och ett beviljat projekt – men stopp i genomförandet.

Statsstöd och “box 5” – vad betyder det i praktiken?

Utlysningen anger att statsstödsbox 5 ska tillämpas för insatser som innebär stöd till företag. Poängen för er som söker är enkel:

• om ni är ett företag (ekonomisk verksamhet) påverkar det stödnivåer, upplägg och vilka kostnader som räknas.
• ni behöver ha koll på rollerna: vem är stödmottagare, vem är leverantör, vem får indirekt nytta.

Jag tycker det är värt att lägga en workshop på 2 timmar tidigt i processen där ni reder ut just detta med alla partners i rummet. Det sparar veckor senare.

Så skriver ni en ansökan som känns “på riktigt” (inte som en broschyr)

Svar först: En stark ansökan kopplar ihop problem → lösning → mätbara resultat → långsiktig effekt, och visar att ni kan genomföra projektet med rätt kompetens, data och budget.

Utlysningen efterfrågar att ni beskriver hur projektmål och aktiviteter skapar förmågor och beteenden som leder till effekter. En bra nivå är 3–4 av varje.

Förslag: förmågor och beteenden för besöksnäring + AI

Förmågor (exempel):

• förmåga att prognostisera effektbehov per anläggning och per timme
• förmåga att styra laster automatiskt utan att försämra gästkomfort
• förmåga att använda flexibilitet (batteri/termiskt lager) som en driftresurs
• förmåga att mäta och följa upp klimat- och kostnadseffekt i realtid

Beteenden (exempel):

• driftteam arbetar datadrivet med veckovisa energibeslut
• inköp och investeringar tar hänsyn till effekt och nätkapacitet
• destinationen samordnar energianvändning mellan flera aktörer (energisymbios)
• man delar anonymiserade lärdomar i regionen för att skala

Mätetal som AI-satsningar bör lova (och kunna visa)

Välj hellre få, skarpa KPI:er än många svaga:

• minskad effekttopp (kW) under högbelastning
• minskad energianvändning (kWh) per gästnatt eller per besök
• andel styrbar last (%)
• minskade energikostnader (kr) kopplat till styrning
• minskade CO₂e-utsläpp (beräknat enligt vald metod)

Agenda 2030 i energiprojekt: gör det konkret, annars blir det tomt

Svar först: Alla projekt ska bidra till mål 5, 7, 9 och 10, och dessutom minst ett av mål 8 eller 12. Det räcker inte att lista dem – ni behöver visa hur.

I besöksnäringen är kopplingen ofta tydlig:

• Mål 7 (Hållbar energi för alla): energieffektivisering och smart styrning minskar systemkostnader och effektbrist.
• Mål 9 (Industri, innovationer och infrastruktur): testbäddar i verklig drift – hotell, hamnar, arenor.
• Mål 12 (Hållbar konsumtion och produktion): data för att styra resurser, minska spill, optimera drift.
• Mål 8 (Anständiga arbetsvillkor och tillväxt): robust energiförsörjning möjliggör expansion och fler jobb.
• Mål 5 och 10: bygg in jämställdhet och inkludering i projektets arbetssätt (t.ex. kompetenshöjning, rekrytering, tillgänglighet i testmiljöer, representation i styrgrupp).

Ett tips: formulera 1–2 potentiella målkonflikter redan i ansökan (t.ex. batteriers resursavtryck eller datadelning vs integritet) och visa hur ni hanterar dem.

Nästa steg: en enkel plan för att komma igång innan jul

Det är 2025-12-21 när du läser detta. Besluten för utlysningen väntas ha kommit i december 2025. För vissa betyder det start i genomförande nu, för andra blir lärdomen att vara bättre förberedda nästa gång.

Oavsett vilket läge du är i, är mitt råd tydligt: börja med en konkret energifråga i din verksamhet och gör den mätbar. AI fungerar bäst när den får ett tydligt uppdrag.

1. Välj en anläggning (hotell, hamn, camping, arena) och en toppsmärta: effekt, pris, komfort eller laddning.
2. Inventera data ni redan har: undermätning, bokning, väder, priser, styrsystem.
3. Sätt ett pilotmål: t.ex. kapa effekttopp med X kW under Y veckor utan klagomål.
4. Bygg partnerlaget: företag + offentlig aktör + energikompetens.

Det som händer när besöksnäringen tar energifrågan på allvar är inte bara lägre kostnader. Det blir en mer robust destination – och en hållbarhetsberättelse som håller för granskning.

Och den stora frågan framåt är ärligt talat inte om AI kommer användas i energisystemen. Den används redan. Frågan är vilka destinationer som hinner bygga kompetens och samarbeten i tid – innan effektbristen blir ett tillväxthinder på riktigt.