AI + klimatanpassning: så säkrar städer turismen

De flesta pratar om klimatanpassning som något som “bara” rör VA, vägar och byggnader. Jag tycker det är ett misstag. Klimatanpassning är i praktiken en konkurrensfaktor för städers besöksnäring – och 2026 öppnar en utlysning som kan finansiera just den typen av åtgärder som gör städer tryggare, mer attraktiva och enklare att styra smart.

Tillväxtverkets utlysning Bidra till städers klimatanpassning och resiliens (öppnar 2026-01-13, stänger 2026-03-03) ger möjlighet till EU-medfinansiering för insatser kopplade till hållbar urban utveckling, med fokus på anpassning till klimatförändringar (mål 2:4). För många städer handlar det om klassiska åtgärder som regnbäddar, urbana våtmarker och skydd av kritisk infrastruktur. Men här finns också en tydlig öppning för AI, sensorer och datadriven planering.

Det här inlägget är en del av vår serie ”AI inom energi och hållbarhet”. Vi tar avstamp i utlysningens villkor – och översätter dem till en konkret plan för hur kommuner, regioner och stadsnära aktörer kan kombinera klimatresiliens med AI-driven turismstyrning för att skapa säkrare, smartare och mer lönsamma destinationer.

Klimatanpassning är turisminfrastruktur (oavsett om ni kallar den så)

Kärnan är enkel: turism bygger på fungerande flöden – vatten, energi, transporter, information och trygghet. När skyfall slår ut en knutpunkt, en värmebölja gör stadskärnan ohälsosam, eller erosion hotar promenadstråk vid vatten, så påverkas besöksnäringen direkt.

Utlysningen pekar ut flera risker som nu behöver hanteras mer systematiskt: översvämning, ras/skred, erosion, överbelastade avloppssystem och värmeböljor. Den slår också fast en viktig realitet: direkta kostnader i hotade områden beräknas bli mycket höga och många kustkommuner upplever finansieringen som otillräcklig.

För turismen blir konsekvensen ofta tredelad:

• Säkerhetsrisker (inställda evenemang, avstängda områden, räddningsinsatser).
• Tillgänglighetsproblem (störningar i kollektivtrafik, gång- och cykelstråk, vägnät).
• Förtroendeförlust (besökare väljer bort platser som upplevs som “struliga” eller otrygga).

Här kommer AI in som mer än en teknikdetalj. AI är ett sätt att förutse belastning, styra resurser och kommunicera rätt åtgärd i rätt tid – vilket är precis vad klimatanpassning i städer kräver.

Vad finansieringen kan betala – och hur ni kopplar det till AI

Utlysningen möjliggör stöd till projekt och förstudier som genomför strategier för hållbar urban utveckling. EU-stödet kan uppgå till max 40 % av budgeten, och det finns preliminärt 66 miljoner kronor i potten. Projekt kan pågå till 2029-09-30 (förstudier upp till 12 månader).

Två spår som passar AI extra bra

Utlysningen lyfter två resultatkedjor där effekterna ska uppstå:

1. Utveckling av stödstrukturer – arbetssätt, processer, analys, samverkan.
2. Uppbyggnad av miljöer/infrastruktur – fysiska åtgärder och investeringar.

Min erfarenhet är att starka ansökningar ofta kombinerar dem. Exempel:

• Bygg regnbäddar/översvämningsytor (infrastruktur) och
• skapa en datadriven förmåga att styra flöden, underhåll och information (stödstruktur).

Exempel på insatser som nämns – med AI-vinkel

Utlysningen nämner bland annat:

• Urbana våtmarker, regnbäddar och gröna översvämningsytor för att fördröja skyfall.
• Stärkt organisatorisk kapacitet: riskhantering, planeringsprocesser, utbildning.
• Skydd av kritisk infrastruktur: vägar, VA, elnät, skolor, vårdlokaler.
• Stadsgrönska/ökad krontäckning, gröna tak och stråk för ekosystemtjänster.
• Nya tekniska lösningar: smart vattenhantering, väderradar, AI och sensorteknik.

AI-kopplingen blir trovärdig när den löser en konkret drift- eller planeringsfråga, till exempel:

• Prognoser för skyfallsbelastning på turisttäta områden (stadskärna, arenor, hamnläge).
• Optimering av energi i offentliga byggnader vid värmeböljor (kyla/ventilation) för att hålla besöksmål öppna och säkra.
• Prediktivt underhåll för VA och pumpstationer i områden med säsongstoppar.

AI för klimatrisker i stadsmiljö: en praktisk modell i fyra lager

Om ni vill skriva en ansökan som håller ihop, funkar den här strukturen bra. Den är enkel nog för styrgrupp och ekonomi – men tillräckligt vass för teknik, beredskap och besöksnäring.

1) Datainsamling: sensorer, satellit och verksamhetsdata

Nyckeln är att kombinera flera datakällor:

• Nederbörd, markfukt, vattennivåer, flöden i dagvatten/ledningar.
• Temperatur, värmeöar och skuggning (särskilt relevant för sommarturism).
• Driftdata från pumpstationer, elnät och fastigheter.
• Turismdata: evenemangskalender, bokningsmönster, besöksflöden.

Det här är också “AI inom energi och hållbarhet” i praktiken: ni bygger en grund för att styra både energiförbrukning och miljöbelastning när trycket på staden varierar.

2) Analys: riskmodeller som går att använda i vardagen

AI blir värdefull när den ger operativa svar:

• Var blir det översvämning om 40 mm regn faller på 2 timmar?
• Vilka gångstråk bör stängas först och vilka ska prioriteras för avledning?
• När når temperaturen nivåer som kräver extra skugga, vattenstationer eller omplanering av evenemang?

Bra tumregel: Om modellen bara är intressant för en rapport, kommer den inte skapa resiliens. Den ska fungera som beslutsstöd vecka för vecka.

3) Åtgärd: koppla modellerna till planering, drift och upphandling

Utlysningen öppnar uttryckligen för nya arbetssätt och kravställande i upphandling. Det är en chans att göra AI användbart över tid.

Konkreta exempel:

• Inför funktionskrav på att nya dagvattenlösningar ska kunna följas upp med mätning (inte bara “bygg och hoppas”).
• Bygg in rutiner där klimatriskprognoser påverkar schema för underhåll, slamsugning och rensning.
• Säkerställ att dataplattformen kan användas av flera förvaltningar (och inte dör i ett stuprör).

4) Kommunikation: rätt info till besökare i rätt kanal

Turismperspektivet blir tydligast här. En resilient stad hjälper inte bara invånare – den hjälper också besökare att fatta bra beslut.

• Dynamiska skyltar/meddelanden vid avstängningar.
• Ruttförslag som undviker riskområden.
• Rekommendationer vid värme (skuggade promenader, svalkande platser, tider med lägre belastning).

En mening som brukar landa väl i projektlogik: ”Resiliens är när staden fortsätter fungera – och när människor förstår hur de ska agera.”

Så skriver ni en projektidé som Tillväxtverket faktiskt kan bevilja

Utlysningen ställer tydliga krav: ni ska ha en förändringsteori, göra en hållbarhetsanalys och visa koppling till en prioriterad strategi för hållbar urban utveckling. Det är här många faller – inte på teknik, utan på struktur.

Förändringsteori: en mall som funkar

Håll den rak:

1. Problem: Skyfall/värme/erosion skapar risker i turisttäta miljöer och belastar VA, energi och trygghet.
2. Orsak: Brist på integrerade data, otydligt ansvar, eftersatt fysisk kapacitet.
3. Insats: Naturbaserade lösningar + datadrivet beslutsstöd (AI/sensorer) + nya processer.
4. Direkt resultat: Kortare avbrott, färre översvämningsincidenter, bättre drift.
5. Långsiktig effekt: Högre stadskvalitet, robust besöksnäring, bättre folkhälsa.

Hållbarhetsanalys: våga skriva om målkonflikter

Utlysningen efterfrågar att ni beskriver målkonflikter. Gör det.

Exempel:

• Naturbaserade lösningar kan kräva yta som konkurrerar med parkering eller exploatering.
• Sensorer och datalagring har energiförbrukning – men kan samtidigt minska onödiga utryckningar och driftstopp.

Att ni kan resonera om trade-offs signalerar mognad.

Jämställdhet: bygg in det i användningen, inte som en bilaga

Det är ett krav att projekt bidrar till ökad jämställdhet (Agenda 2030 mål 5). För klimatanpassning + turism kan det betyda:

• Trygghetsaspekter i värme- och skyfallsplanering (belysning, gångvägar, information).
• Delaktighet i utformning av offentliga rum och grönstruktur.
• Kompetenshöjning och ledarskap: vilka får utbildning och mandat i den datadrivna styrningen?

Vem kan söka – och hur ni förankrar snabbt inför 2026-01-13

Utlysningen gäller utpekade aktörer kopplade till prioriterade strategier för hållbar urban utveckling (bland annat Malmö, Skaraborg, Göteborgsregionen, Järfälla/Jakobsberg, nordliga städer, Botkyrka, Gävleborg, Eskilstuna, Lund, Sörmland, Sydosttriangeln, Örebro/Linköping).

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka direkt, men besöksnäringen kan ofta vara målgrupp för indirekta effekter och samverkan.

Praktiska nästa steg redan nu (december 2025):

1. Boka avstämning med strategiägaren och få en tydlig “ja, det här passar”.
2. Sätt en enkel projekttriangel: stadsplan/teknik (VA/park), digitalisering/IT, besöksnäring/destination.
3. Bestäm om ni söker förstudie (snabbt, 12 månader) eller genomförandeprojekt (större effekt).
4. Skissa indikatorer som går att mäta:
   • antal riskpunkter åtgärdade
   • minskad översvämningsyta vid definierat regn
   • tid till återställning efter händelse
   • antal offentliga platser med värmedämpande åtgärder

En bra indikator är sådan som driften redan bryr sig om. Då blir det inte “projektmätning” – det blir verksamhetsstyrning.

Det som avgör om AI-delen blir trovärdig

AI i ansökningar blir ofta antingen för vag (“vi ska använda AI”) eller för teknisk (“vi ska träna en modell med X arkitektur”). Båda missar poängen.

Trovärdig AI i klimatanpassning har tre kännetecken:

• Tydlig beslutspunkt: Vad ska AI hjälpa någon att besluta om?
• Ägarskap: Vem använder resultatet och har mandat att agera?
• Driftbarhet: Hur hålls data, modeller och sensorer igång efter projekttid?

När ni kan svara på de tre, blir AI-delen en förstärkare av klimatanpassningen – inte ett pynt.

Nästa steg: gör 2026 till året då resiliens blir smart turism

Klimatanpassning och resiliens är inte ett sidospår från stadsutveckling. Det är själva basen för att turismen ska fungera när klimatet pressar systemet. Och med Tillväxtverkets utlysning från 2026-01-13 finns en konkret möjlighet att finansiera både fysiska åtgärder och den datadrivna förmåga som krävs för att styra dem.

Om jag fick välja en sak att ni gör redan den här veckan: skriv ner er förändringsteori på en sida och testa den på någon som faktiskt jobbar i drift. Om den personen säger “ja, det här skulle hjälpa oss”, då har ni en projektidé som kan bära – och som dessutom stärker stadens besöksnäring.

Vilken del av er stad är mest sårbar när besöksflöden möter skyfall, värme eller stigande vatten – och vad skulle ni vinna på att kunna förutse det en vecka tidigare?