Smarta städer: AI-infrastruktur som lyfter turismen

22 miljoner kronor i preliminär budget och en ansökan som öppnar 2026-01-13. Det är ramen för Tillväxtverkets kommande utlysning om ökad digitalisering för framtidens städer – och det är mer relevant för turism och besöksnäring än många först tror.

För när städer bygger dataplattformar, IoT-nät och “digitala tvillingar” handlar det inte bara om effektivare förvaltning. Det blir också grunden för bättre gästresor, smartare energianvändning och mindre trängsel – precis det som behövs under toppar som sportlov, sommarveckor och jul- och nyårsperioden.

Jag brukar säga det rakt: många destinationer försöker “göra AI” utan att ha infrastrukturen som AI behöver. Den här utlysningen pekar i motsatt riktning: bygg miljöer och infrastruktur först (resultatkedja 3), och låt sedan AI skapa nyttan.

Utlysningen i korthet: vad som faktiskt öppnar 2026

Utlysningen fokuserar på specifikt mål 1.2 “Säkra nyttan av digitaliseringen” inom hållbar urban utveckling. Den är inte öppen för “vem som helst”, utan riktar sig till utpekade aktörer kopplade till prioriterade urbana strategier.

Fakta du kan planera efter:

• Öppnar: 2026-01-13
• Stänger: 2026-03-03
• Geografi: Hela Sverige (men kopplat till utpekade strategier)
• Max EU-stöd: 40 % av total budget
• Preliminär budget i utlysningen: 22 miljoner kronor
• Projekttid: längst till 2029-09-30
• Förstudie: max 12 månader och max 840 000 kr i EU-stöd

Det som sticker ut är prioriteringen: investeringar inom resultatkedja 3 “Uppbyggnad av miljöer/infrastruktur” efterfrågas särskilt. Det är ett tydligt “byggkapital”-spår: sensorer, datalager, integrationsplattformar, testmiljöer, digitala tvillingar och fysiska/tekniska noder där nyttan kan testas och skala.

Varför “stadens digitalisering” är en turismfråga (och en energifråga)

Svar direkt: Turism blir bättre när staden kan förutse belastning och styra resurser i realtid.

Turism är i praktiken ett belastningsproblem: på vissa dagar och tider exploderar trycket på transporter, toaletter, avfall, laddning, uppvärmning, evenemangsområden och trygghetsskapande resurser. I serien AI inom energi och hållbarhet återkommer samma mönster: AI fungerar bäst där det finns mätbarhet, styrbarhet och tydliga mål.

När städer investerar i digital infrastruktur kan besöksnäringen få:

• Prognoser för flöden (ankomster, köbildning, hotspots)
• Energieffektivisering i publika byggnader och anläggningar (arena, museum, badhus)
• Smart belysning och klimatstyrning som anpassas efter faktisk närvaro
• Bättre information till besökare (rutter, tider, kapacitet, tillgänglighet)

Det här är också social hållbarhet: mindre trängsel och bättre tillgänglighet minskar friktion mellan boende och besökare.

Ett konkret scenario: vintertopp i en evenemangsstad

Tänk en stad med stor arena och julmarknad. Under två veckor ökar trycket på kollektivtrafik, parkeringsytor, gångstråk och restauranger. Med rätt infrastruktur kan staden och destinationen:

1. Mäta flöden via sensorer och biljettdatakopplingar
2. Köra AI-modeller som prognostiserar “tryck” per timme
3. Styra belysning, ventilation och uppvärmning efter faktisk beläggning
4. Skicka rekommendationer till besökare: alternativa entréer, tider och rutter

Resultatet är inte “magiskt”. Det är bara bra styrning. Men effekten kan vara stor: kortare köer, nöjdare gäster och lägre energitoppar.

Digitala tvillingar: från stadsplanering till gästresa

Svar direkt: En digital tvilling gör det möjligt att testa åtgärder innan de byggs – och optimera både energi och upplevelse.

Utlysningen lyfter uttryckligen digitala tvillingar som ett sätt att slå samman fysiska och virtuella objekt och öka den experimentella potentialen i design, planering och förvaltning.

För besöksnäringen kan en digital tvilling bli en praktisk “sandlåda” för frågor som annars blir dyra att prova i verkligheten:

• Var uppstår trängsel om vi flyttar en entré, busszon eller scen?
• Vad händer med energibehovet om öppettider förlängs under högsäsong?
• Vilka gångstråk blir otrygga kvällstid och behöver belysning eller värdskap?
• Hur påverkar ett nytt hotellområde vatten, avfall och kollektivtrafik?

Här kopplar vi direkt till seriens energifokus: när du simulerar flöden kan du också simulera effektuttag, värmebehov och driftoptimering. AI kan sedan föreslå åtgärder som minskar toppar – utan att försämra upplevelsen.

Vad som krävs för att digitala tvillingar ska bli mer än en 3D-modell

En vanlig miss är att lägga pengar på visualisering men inte på dataflöden. En tvilling som skapar nytta behöver minst:

• Datainhämtning: IoT, systemintegrationer (trafik, evenemang, fastighet)
• Dataplattform: struktur för att samla, sortera, visualisera och analysera
• Governance: ansvar, datakvalitet, behörigheter, integritet
• Koppling till beslut: vem agerar på insikterna och hur snabbt?

Det är exakt den typen av stödstrukturer och infrastruktur som utlysningen vill få fart på.

Bygg “AI-redo” infrastruktur: 7 byggblock som passar utlysningen

Svar direkt: Prioritera dataplattform, sensorer och testmiljöer som ger mätbar effekt.

Om du sitter i en kommun, region, kluster eller innovationsmiljö och vill koppla digitalisering till turism och hållbarhet är det här en rimlig checklista att utgå från:

1. Gemensamt datalager för stad + destination

   • Samla flödesdata, bokningsindikatorer, evenemangskalender, mobilitet och energidata.

2. IoT i publika miljöer

   • Besöksräkning, inomhusklimat, belysning, luftkvalitet, fyllnadsgrad i avfall.

3. Kapacitetsstyrning och prognoser

   • AI som förutser tryck och föreslår styrning (turtäthet, öppettider, bemanning).

4. Digital tvilling för prioriterade områden

   • Börja med ett kvarter, en knutpunkt eller ett evenemangsområde.

5. Energieffektiv drift i besöksintensiva byggnader

   • Museer, arenor, badhus, konferensanläggningar: där syns effekten snabbt.

6. Digital demokrati och tillgänglighet

   • Insatser som ger invånare inflytande och minskar digitalt utanförskap.

7. Test- och demonstrationsmiljö

   • Gör det möjligt för företag att prova lösningar i verklig miljö med tydliga regler.

Lägg märke till hur flera punkter matchar utlysningens exempel: samla/sortera/visualisera/analysera, test och demonstration, samt investeringar i miljö och fysisk infrastruktur.

Jämställdhet, integritet och digitalt utanförskap: gör det tidigt

Svar direkt: Om du väntar med jämställdhet och integritet till slutet blir det dyrt – och svagare i bedömningen.

Utlysningen är tydlig med att projekt ska bidra till Agenda 2030 och att jämställdhet (mål 5) är ett krav. Dessutom lyfter man integritetsproblem och digitalt utanförskap som områden som kan adresseras inom målet.

För en AI-inriktad stad- och turistinsats betyder det att du bör designa lösningen så att den fungerar även för dem som inte vill eller kan använda senaste appen.

Praktiskt kan det innebära:

• Två kanaler för information: digitalt + fysisk skyltning/infosystem
• Dataminimering: samla bara det som behövs, anonymisera tidigt
• Öppenhet: tydlig kommunikation om vilken data som samlas och varför
• Jämställdhetsmål som går att mäta: t.ex. deltagande i testmiljöer, representation i styrgrupp, upplevd trygghet kvällstid uppdelat på kön

Det här är inte “mjuka frågor”. Det är kvalitetsarbete som gör att lösningen håller över tid.

Så får ni ihop ansökan: förändringsteori som inte känns som byråkrati

Svar direkt: En bra förändringsteori är bara en spårbar kedja från problem till mätbar effekt.

Utlysningen kräver förändringsteori och hållbarhetsanalys. Mitt tips: skriv dem som om du skulle överlämna projektet till en ny kollega som ska driva det vidare om sex månader.

En fungerande förändringsteori för “AI-infrastruktur för turism” kan byggas så här:

• Problem: Trängsel och energitoppar vid högsäsong ger sämre upplevelse och högre driftkostnad.
• Orsak: Brist på realtidsdata och samordnad styrning mellan stadens system och besöksnäringens planering.
• Insats (resultatkedja 3): IoT + dataplattform + testmiljö + digital tvilling i prioriterad nod.
• Direkta resultat: bättre prognoser, kortare köer, mer träffsäker resursstyrning.
• Effekter: lägre energitoppar, nöjdare besökare, bättre acceptans hos invånare.

Mätetal som beslutsfattare faktiskt bryr sig om

Välj indikatorer som är lätta att följa upp och svåra att ifrågasätta:

• Energikostnad per besökare i utvalda byggnader (kr/besök)
• Maxeffekt (kW) under evenemangsdygn jämfört med baslinje
• Genomsnittlig kötidsminskning vid entréer/knutpunkter (minuter)
• Andel besökare som väljer alternativa rutter/tider efter rekommendation
• Nöjdhetsindex för gästresan och upplevd trängsel

Många projekt faller på att de mäter “antal workshops” i stället för faktisk nytta.

Nästa steg: så positionerar ni er innan 2026-01-13

Svar direkt: Förankring med strategiägare och en tydlig infrastrukturdel är det som avgör tempo.

Utlysningen kräver att insatsen ligger i linje med en prioriterad strategi och är förankrad med strategiägare. Det betyder att du inte ska börja med tekniken. Börja med samverkansytan.

Gör detta under vintern 2025:

1. Boka avstämning med strategiägare och formulera ett gemensamt problem.
2. Identifiera en plats att bygga runt: knutpunkt, evenemangsområde eller besöksintensivt kvarter.
3. Skissa en “minsta fungerande infrastruktur” (sensorer + dataplattform + styrning).
4. Säkra medfinansiering (60 %) tidigt – annars fastnar allt i slutet.
5. Bestäm hur ni hanterar data och integritet innan ni väljer leverantör.

Om ni redan driver ett projekt: notera att pågående projekt kan söka utökad finansiering (ej förstudier) via ändringsbegäran, med bland annat uppdaterad budget, aktivitetsplan och målvärden.

Smart turism börjar sällan i en app. Den börjar i stadens förmåga att mäta, förstå och styra.

Digitalisering för framtidens städer är därför en av de mest konkreta vägarna till AI i besöksnäringen som också stärker energi- och resurseffektivitet.

Om du ansvarar för en destination, ett kluster eller en kommunal innovationsmiljö: vad skulle hända med både gästupplevelse och energitoppar om ni kunde förutse nästa säsongs belastning – på timnivå – och styra därefter?