AI och digitalisering för hållbar turism i ÖMS 2026

Det finns 10 miljoner kronor i EU-medel på bordet för digitaliseringsprojekt i Östra Mellansverige – och ansökan öppnar 2026-01-13. Många tänker ”industri” eller ”energi” när de hör ordet digitalisering. Jag tycker att det är ett misstag.

För turism- och besöksnäringen i regionen är digitalisering (och särskilt AI) inte en sidofråga. Det är ett sätt att få bättre lönsamhet utan att öka belastningen på natur, infrastruktur och personal. Och just nu är tajmingen ovanligt bra: vintersäsongen är i gång, resenärer förväntar sig friktionsfria upplevelser, och samtidigt ökar kraven på hållbarhetsarbete, cybersäkerhet och datadrivet beslutsfattande.

Utlysningen “Digitalisering för hållbar tillväxt och innovation i Östra Mellansverige” (Örebro, Östergötland, Sörmland, Uppsala, Västmanland) är därför extra intressant för destinationsbolag, kommuner, regioner, kluster, inkubatorer och andra i det företagsfrämjande systemet som vill bygga strukturer som faktiskt gör skillnad för små och medelstora besöksföretag.

Varför turism ska bry sig om en ”bred” digitaliseringsutlysning

Den korta versionen: turism är ett systemproblem. Flöden av människor påverkar transporter, elnät, avfall, vatten, trygghet och arbetsmarknad. När det blir tryck på fel plats vid fel tid blir resultatet dyrare drift, sämre upplevelser och sämre klimat- och naturutfall.

Digitalisering kan styra systemet – men bara om den görs gemensamt. Enskilda hotell och aktivitetsbolag kan optimera sin egen bokning, men det löser inte köer, parkering, laddinfrastruktur eller slitaget på populära leder. Därför passar utlysningens fokus på stödstrukturer, kompetens och offentlig digital kapacitet väldigt bra för besöksnäringen.

Det här är också helt i linje med vår serie “AI inom energi och hållbarhet”: turismens energianvändning (uppvärmning, transporter, laddning, evenemang) blir mer förutsägbar och mer effektiv när data och AI kopplas till planering och drift.

Utlysningen 2026: det som faktiskt spelar roll i praktiken

Här är ramarna som påverkar hur ni bör tänka projektupplägg:

• Öppnar: 2026-01-13
• Stänger: 2026-02-17
• Beslut: senast 2026-06
• Total budget i utlysningen: 10 miljoner kronor
• EU-stöd: max 40% av total budget (resten 60% offentlig/privat medfinansiering)
• Vem kan söka: företagsfrämjande organisationer och offentlig sektor (företag bör helst delta/medfinansiera snarare än vara projektägare)
• Projektlängd (rekommenderad): ca 3 år, förstudie 9 månader

Det finns tre inriktningar som är särskilt relevanta för besöksnäringen:

1. Stärkta stödstrukturer för företag (tänk: rådgivning, nätverk, gemensamma tjänster)
2. Höjd digitaliseringsmognad och kompetens (AI, cybersäkerhet, automatisering)
3. Digital kapacitetsutveckling i offentlig sektor (effektivare flöden och medborgarnytta)

Min erfarenhet: de projekt som får genomslag i besöksnäringen är de som kombinerar (1) gemensam infrastruktur med (2) konkreta pilotcase där företag snabbt ser nytta.

Fyra utmaningsområden – så kopplar du dem till turism och AI

Utlysningen pekar ut fyra regionala utmaningsområden. Turism nämns inte som ett eget område, men det är lätt att koppla in turism som en praktisk testbädd (och som en sektor där effekter syns snabbt).

Smart industri: turismens leverantörskedja och upplevelseproduktion

Smart industri handlar inte bara om fabriker. I besöksnäringen finns en ”upplevelseproduktion” med schemaläggning, kapacitetsplanering, prissättning och kvalitet.

AI-tillämpning som passar utlysningen:

• Prognoser för beläggning och efterfrågan som delas mellan aktörer (hotell, transport, evenemang, restaurang)
• Automatiserad kundservice på flera språk med tydliga kvalitetskrav och ansvar
• Processkartläggning och automatisering i backoffice (bokföring, avbokningar, personalplanering)

Poängen: högre produktivitet utan att ”springa fortare”.

Morgondagens energilösningar: från gästnatt till effektbalans

Turism skapar energitoppar: kalla helger, stora evenemang, sportlov, sommardagar vid kusten. Här möts energifrågan och besöksnäringen direkt.

AI-tillämpning som passar utlysningen:

• Prognoser för effektbehov kopplat till bokningsdata och evenemangskalendrar
• Styrning av värme/ventilation i boenden utifrån beläggning (inte kalender)
• Optimering av laddning för elbilar i besöksintensiva områden

En sak jag gillar med det här spåret: det gör hållbarhet mätbar. När ni kan säga ”vi sänkte toppeffekt med X% under högbelastning” blir hållbarhetsarbetet mer än fina formuleringar.

Hållbar livsmedelsförsörjning: bättre planering, mindre svinn

Besöksnäringen är en stor inköpare av mat. Variation i efterfrågan skapar svinn, stress och ineffektiva leveranser.

AI-tillämpning som passar utlysningen:

• Efterfrågeprognoser för restauranger och event baserat på boknings- och väder-/kalenderdata
• Matchning av lokala producenter med kök baserat på volym, säsong och logistik
• Digital spårbarhet och menyplanering som minskar svinn

Här blir regional nytta tydlig: fler lokala leverantörer kan komma in när planeringen förbättras.

Life science, välfärd och e-hälsa: tryggare resmål och bättre tillgänglighet

Turism och välfärd möts i praktiken: trygghet på evenemang, tillgänglighetsanpassning, språkstöd och informationsflöden.

AI-tillämpning som passar utlysningen:

• Tillgänglighetsdata och AI-stöd för att planera resmål för personer med funktionsnedsättning
• Flödesanalys för säkerhet vid större evenemang (kapacitet, in-/utpassage)
• Digitala informationskedjor mellan kommun, evenemangsarrangör och näringsliv

Det här är också ett område där offentlig sektor ofta är den naturliga projektägaren – vilket passar utlysningens inriktning.

Tre projektidéer som är ”ansökningsbara” och ger leads till företag

Många digitaliseringsprojekt faller på att de blir för tekniska eller för lösa. Här är tre upplägg som brukar fungera i EU-logik: tydlig målgrupp, tydliga aktiviteter, tydliga resultat.

1) Regional AI-hubb för besöksnäringens data och kompetens

Svar först: Bygg en gemensam stödstruktur där små besöksföretag får tillgång till AI-rådgivning, mallar, testmiljöer och datasamarbeten.

Så kan det se ut i praktiken:

• En ”AI-klinik” 2 dagar/månad: företag tar med verkliga problem (no-show, personalbrist, prissättning)
• Gemensamma datastandarder: bokningsdata, evenemangsdata, beläggning, transport
• Upphandlade verktyg/ramverk som sänker trösklar (GDPR, informationssäkerhet, datadelning)

Mätbara resultat: antal företag som testat case, antal implementerade arbetssätt, förbättrad digital mognad via baseline/uppföljning.

2) Prediktiv kapacitetsstyrning för resmål: ”rätt gäst på rätt plats”

Svar först: Använd AI för att förutse tryck på platser och styra flöden med information, bokningslogik och incitament.

Konkreta komponenter:

• Prognoser per plats/tid (parker, leder, museum, citykärna)
• Digital skyltning och realtidsinformation i appar och på webben
• Stöd till företag att synka erbjudanden med lågtryckstider (paket, prissättning, öppettider)

Varför det är hållbart: mindre trängsel minskar slitage och förbättrar upplevelsen utan att stoppa tillväxt.

3) Energi- och laddoptimering för besöksintensiva områden

Svar först: Koppla boknings- och evenemangsdata till energistyrning för att sänka toppeffekt och öka andelen smart laddning.

Konkreta aktiviteter:

• Pilot på 3–5 anläggningar i olika län (hotell, arena, camping)
• AI-baserad styrning av värme/ventilation kopplat till beläggning
• Laddpolicy och lastbalansering som testas under topphelger

Mätbara resultat: toppeffekt, kWh per gästnatt, andel laddning flyttad till lågpristimmar.

Så skriver ni en ansökan som känns ”trygg” för handläggaren

De flesta bra idéer faller inte på idén – utan på att ansökan inte gör jobbet lätt för den som ska bedöma den. Här är vad jag hade prioriterat.

Bygg en enkel förändringsteori

En förändringsteori ska gå att läsa på 60 sekunder. Exempel:

• Problem: Fragmenterat stöd och låg/ojämn AI-mognad i besöksnäringen
• Insats: Gemensam stödstruktur + kompetenslyft + 3 pilotcase
• Resultat (1–3 år): fler AI-tillämpningar i drift, lägre energitoppar, bättre gästflöden
• Effekt (lång sikt): hållbar tillväxt och starkare konkurrenskraft i regionen

Gör hållbarhetsanalysen till en designfråga, inte en bilaga

Utlysningen kräver att hållbarhet integreras. För turism betyder det ofta:

• Miljö: energi, transporter, avfall, naturpåverkan
• Socialt: tillgänglighet, trygghet, arbetsvillkor i säsong
• Styrning: dataskydd, informationssäkerhet, transparens i AI

Skriv också om målkonflikter. Exempel: AI och digitala tjänster kan öka energianvändning (serverdrift, sensorer). Lösning: krav på energieffektiva lösningar, mätning av energifotavtryck, smart drift.

Hantera statsstödslogiken tidigt

Om ni ger direkta insatser till företag (coachning, rådgivning, utveckling) behöver ni vara tydliga med upplägg och regelverk. Min rekommendation är att ni redan i förstudien ritar upp:

• vilka som räknas som ”företag” i projektet
• vilka insatser som är gemensamma (stödstruktur) vs riktade (företagsstöd)
• hur ni dokumenterar urval och nytta

Vanliga frågor (och raka svar)

Vem borde vara projektägare om målet är nytta för besöksföretag?

En offentlig aktör eller en företagsfrämjande organisation är oftast rätt. Företag kan delta, vara testmiljöer och medfinansiärer.

Är en ren ”AI-chatbot” en bra projektidé?

Inte ensam. Den blir stark först när den kopplas till processer (bokning, drift, tillgänglighet) och mäts i effekt (kortare handläggningstid, fler konverteringar, färre samtal).

Hur får man med hela regionen och inte bara en stad?

Designa projektet som ett nätverk av noder (minst ett pilotcase per län) och en gemensam metod/verktygslåda som kan återanvändas.

Nästa steg: gör en förstudie som sparar er ett år

Om jag hade startat i morgon skulle jag göra tre saker i den här ordningen:

1. Samla 10–15 aktörer (kommun/region, destinationsbolag, energibolag, större anläggningar, SME-representanter) och enas om 1–2 gemensamma problem.
2. Sätt en mätplan: vad är baseline (energi, beläggning, flöden, kundnöjdhet) och hur följer ni upp kvartalsvis?
3. Välj pilotcase som kan leverera inom 90 dagar när projektet startar. Snabba resultat bygger förtroende och gör medfinansiering lättare.

Östra Mellansverige har allt som behövs: starka städer, universitet, resmål, industri och energiomställning. Frågan är bara om vi bygger digitalisering som en serie enskilda initiativ – eller som en gemensam motor som gör turismens tillväxt både lönsam och hållbar.

Vilken del av besöksresan i din kommun eller destination skulle bli mest hållbar om ni kunde förutse efterfrågan två veckor tidigare – och faktiskt agera på den?