AI och geotermi: när koljobb blir klimatsmarta jobb

När ett kolkraftverk stänger försvinner inte bara jobb. Det försvinner skatteintäkter, sponsring till idrottsföreningen, beställningar till lokala verkstäder och en känsla av framtidstro. I nordvästra Colorado blev det väldigt konkret när Craig Station ska stänga 2028 och gruvan som försörjer den bromsar in redan 2025. En av dem som vägrade vänta på att “någon annan” skulle lösa det var gruvarbetaren Matt Cooper.

Han gjorde något som många pratar om men få faktiskt gör: han tog sin yrkesskicklighet från fossil energi och byggde en ny affär runt förnybar energi. Resultatet blev ett geotermiskt borrbolag, drivet tillsammans med familjen. För mig är det här ett typexempel på vad en fungerande omställning ser ut som i praktiken: samma arbetsmoral, samma maskinvana, men ett nytt energisystem.

Och här kommer kopplingen till vår serie AI inom energi och hållbarhet: när geotermi blir fler än enstaka pilotprojekt blir nästa flaskhals inte bara borriggar – utan planering, dimensionering, drift och nätpåverkan. Det är precis där AI gör störst nytta.

Från kol till geotermi: det som faktiskt går att återanvända

Den snabbaste vägen till fler klimatsmarta energijobb är att sluta låtsas att omställning börjar från noll. Den börjar från ett kompetenslager som redan finns.

Matt Cooper har kört tung utrustning i gruvan i många år. Det är inte en “mjuk” kompetens. Det är hård, praktisk expertis: säkerhet, logistik, underhåll, geologi i vardagen och ett lugn runt stora risker. När han startar ett geotermiskt borrbolag använder han samma grundförmågor, men riktar dem mot en energikälla som inte tar slut och inte behöver importeras.

Varför just geotermi passar omställningsregioner

Geotermiska energisystem för byggnader bygger på en enkel fysik: några meter ner i marken är temperaturen mycket jämn över året. Man borrar och installerar kollektorslangar (loopar) som fungerar som ett värmelager. En bergvärmepump/jordvärmepump flyttar värme:

• vinter: värme tas från marken in i huset
• sommar: överskottsvärme dumpas ner i marken för kylning

Det som gör tekniken attraktiv är effektiviteten. I praktiken kan en geotermisk värmepump ge samma mängd värme som direktverkande el eller en fossil panna med en bråkdel av energin (i artikeln beskrivs typiskt 1/4–1/6 jämfört med enklare system). För hushåll i kalla områden blir det snabbt pengar.

Den obekväma sanningen: det är dyrt i startkostnad

Geotermi har ett rykte om sig att vara “för dyrt”. Delvis är det sant. Up-front-kostnaden kan vara 2–3 gånger högre än en luft-luft/luft-vatten-lösning eller en kombination av gas och AC.

Men det är också sant att priset ofta är högt av en väldigt prosaisk anledning: borrkapacitet saknas lokalt och utrustning måste fraktas långt. Coopers affärsidé är därför extremt rationell: om man kan borra lokalt kan man kapa mobiliseringskostnader och göra tekniken mer tillgänglig.

En omställning som fungerar är sällan en stor slogan. Den är ofta en lokal entreprenör som tar bort en praktisk kostnadspost.

Geotermiska värmepumpar och elnätet: här finns en dold vinst

Om du jobbar med energi, fastigheter eller kommunal planering är en detalj extra viktig: geotermi kan vara bra för elnätet.

Nyckeln är effekt (kW), inte bara energi (kWh). Många värmelösningar ger kraftiga toppar: “allt på” när det är som kallast. Geotermiska system levererar ofta värme mer jämnt över tiden eftersom de arbetar mot en stabil källa (marken). Det kan:

• minska effekttoppar i ett område
• göra lokal nätutbyggnad mindre akut
• sänka systemkostnader när fler elektrifierar värme

För energibolag och nätägare är det här inte en liten detalj. Det är skillnaden mellan en elektrifiering som känns dyr och trög – och en som går att skala.

AI i smarta elnät + geotermi: bättre styrning med samma infrastruktur

När många byggnader i ett område har värmepumpar uppstår en klassisk fråga: hur undviker vi att alla drar maximal effekt samtidigt?

Det är här AI-baserad prognostik passar in, i linje med vår serie:

• Lastprognoser som tar hänsyn till väder, historisk förbrukning och byggnaders värmetröghet
• Styrning av värmepumpar (t.ex. att förvärma marginellt innan dyr effekttopp)
• Optimering mot elpris (spotpris, tariffstruktur, effektavgifter)

AI gör inte geotermin “magisk”. Men den gör drift och systemplanering mindre osäker. Och i energi är minskad osäkerhet nästan alltid lika med lägre kostnad.

AI i geotermisk borrning och drift: där affären blir skalbar

När geotermi går från enstaka installationer till många, blir frågan: hur levererar vi kvalitet i varje projekt, snabbt och med låg risk? Svaret är standardiserade processer – och datadriven förbättring.

1) Bättre dimensionering: rätt borrdjup, rätt antal hål

Under- eller överdimensionering är dyrt:

• för litet system → sämre komfort, högre elförbrukning och missnöjda kunder
• för stort system → onödigt hög investeringskostnad

AI kan stötta dimensioneringen genom att kombinera:

• byggnadsdata (yta, isolering, ventilationssystem)
• lokalt klimat (timmar under noll, köldtoppar)
• markdata (värmeledningsförmåga, fukt, berggrund)
• driftdata från liknande projekt

Resultatet blir mer träffsäkra kalkyler och färre “överraskningar” när vintern kommer.

2) Prediktivt underhåll: färre stopp, längre livslängd

Värmepumpar och cirkulationspumpar är driftsäkra, men inte odödliga. Med sensorer och AI-baserade avvikelsemodeller kan man upptäcka:

• försämrad kompressoreffektivitet
• luft i systemet eller flödesproblem
• onormala temperaturdifferenser som tyder på igensättning

Det här är klassisk energieffektivisering: små fel som annars blir stora räkningar.

3) Mätbar klimatnytta: från antaganden till siffror

Många organisationer vill kunna visa faktisk klimatpåverkan, inte bara “vi installerade X”. AI-baserad uppföljning kan automatisera rapportering av:

• minskad bränsleanvändning (t.ex. olja/propangas)
• minskade CO₂-utsläpp baserat på energimix
• förbättrad toppeffektprofil i fastigheten

För kommuner och fastighetsägare blir detta ett beslutsunderlag, inte en powerpoint.

En rättvis omställning är inte välgörenhet – det är industripolitik

Berättelsen från Colorado innehåller en poäng som ofta missas i svensk debatt: när en dominerande industri försvinner i en liten region slår det dubbelt. Först på arbetsmarknaden, sedan på skattebasen.

I artikeln nämns att kraftverket stod för ungefär en tredjedel av fastighetsskatterna i ett år. Den typen av tapp gör att kommuner får svårare att finansiera skola, omsorg och infrastruktur. Omställning handlar därför inte bara om “nya jobb”, utan om nya intäktsströmmar.

Vad som gör Coopers upplägg intressant

Det är lätt att romantisera entreprenörskap, men här finns konkreta byggstenar:

1. Lokal efterfrågan finns: kalla vintrar och höga uppvärmningskostnader.
2. Lokalt erbjudande saknas: få borrbolag i regionen → dyr mobilisering.
3. Kompetens finns: gruvarbetare kan maskiner, säkerhet och skiftarbete.
4. Stöd minskar risken: skattebefrielse och ett mindre driftbidrag ger startfart.

Översatt till svensk kontext: när vi pratar om etableringar, elektrifiering och industriomställning behöver vi tänka lika praktiskt. Vilka lokala flaskhalsar gör förnybart onödigt dyrt? Ofta är det inte tekniken, utan genomförandet.

Praktiska steg: så kan kommuner, energibolag och fastighetsägare agera 2026

Om du vill få fart på geotermi (och samtidigt bygga en datadriven energiförmåga med AI) är det här en fungerande ordning.

För kommuner och regionala utvecklingsaktörer

1. Kartlägg borr- och installatörskapacitet i regionen: vad saknas, var är ledtiderna längst?
2. Skapa ett “projektflöde”: samordna skolor, sporthallar, äldreboenden och bostadsbolag så att leverantörer vågar investera i kapacitet.
3. Kravställ mätning: se till att nya installationer har dataåtkomst (temperaturer, flöden, el) så att AI-optimering blir möjlig.

För energibolag och nätägare

• Identifiera områden med kommande effektproblem och erbjud geotermi som alternativ till nätutbyggnad.
• Utveckla tariff- och flexibilitetsupplägg som belönar jämn lastprofil.
• Bygg en portfölj av “referensfastigheter” där driftdata används för bättre prognoser.

För fastighetsägare och industrifastigheter

• Börja med en byggnad med tydlig värmeprofil (hög baslast) för snabbare lärande.
• Ställ krav på driftoptimering redan i upphandlingen: vem följer upp COP, toppeffekt och komfort?
• Planera för hybridstrategi där det behövs: geotermi som bas, spets med el eller annan lösning vid extremkyla.

Det här är poängen: omställning som folk faktiskt kan leva av

Jag gillar Coopers historia för att den tar bort dimman. Han är inte “räddad” av omställningen – han bygger den själv, med verktyg han redan kan. Geotermi ger en teknisk väg bort från dyra och utsläppsintensiva uppvärmningslösningar. AI ger en operativ väg att skala: bättre dimensionering, säkrare drift och smartare påverkan på elnätet.

För vår serie AI inom energi och hållbarhet är lärdomen tydlig: AI ger mest värde när den kopplas till en verklig process som redan kostar pengar – som borrning, energidrift och nätplanering.

Nästa steg för många svenska aktörer är att sluta se geotermi som en “speciallösning” och börja se den som en del av en portfölj för elektrifierad värme, där data och AI gör investeringen mer förutsägbar. Frågan är inte om kompetensen finns. Frågan är om vi bygger marknaden så att kompetensen får något att göra.

Vilken yrkesgrupp i din region skulle kunna vara nästa “kolgruvarbetare som börjar borra geotermi” – om ni tog bort en enda praktisk barriär?