AI och förnybar energi: därför står omställningen stadigt

92 % av all ny elproduktionskapacitet som kopplades in på USA:s elnät till och med november 2025 bestod av solkraft, vindkraft eller batterilagring. Det är siffror som sticker ut, inte bara för att de är höga, utan för att de kommer efter ett år där politiken aktivt försökt bromsa just de teknikerna.

För oss som jobbar med energi i Sverige är det här mer än amerikansk inrikespolitik. Det är ett stresstest av en större tes: är energiomställningen robust nog att fortsätta även när spelplanen ändras? Svaret verkar vara ja – men med en viktig brasklapp: utan smartare drift, planering och flexibilitet riskerar vi att få ett elnät som inte hänger med. Det är här AI inom energi och hållbarhet blir praktiskt, inte bara buzz.

Jag gillar den här typen av datapunkt eftersom den skär igenom mycket av bruset. När investeringar och projekt faktiskt realiseras säger det mer än tusen pressmeddelanden.

Varför växer sol, vind och batterier även i motvind?

Det korta svaret: ekonomi och byggtid slår retorik. Sol och batterier går snabbt att bygga, skala och ansluta jämfört med många alternativ, och det gör dem attraktiva när efterfrågan på el stiger.

I USA visar 2025 års utveckling att det inte räcker att ”vilja” fossil expansion politiskt. Praktiken består av:

• Projektpipeline: mycket av det som byggs 2025 beslutades 2023–2024.
• Kapitalets logik: investerare prioriterar förutsägbara kassaflöden och kortare ledtider.
• Teknikmognad: sol, vind och batterier är inte experiment längre; de är industriprodukter.

Batteriernas roll: 31 % av ny kapacitet

Att batterilagring står för en så stor andel av ny kapacitet är den mest intressanta detaljen. Batterier producerar inte energi – de flyttar den i tid. När batterier tar plats i statistiken betyder det att elsystemet bygger flexibilitet som en förstaklassens resurs.

Det är också en signal till marknaden: elnätet är på väg från ”bygg mer basproduktion” till ”bygg en mix av produktion + flexibilitet + styrning”. Och styrning är i praktiken mjukvara.

Den verkliga flaskhalsen 2026: nät, tillstånd och tajming

Det korta svaret: det är inte brist på teknik, utan brist på kapacitet att ansluta och driva den effektivt.

Artikeln pekar på att december ofta är en toppmånad för nya idrifttagningar. Samtidigt finns en risk att utbyggnaden tillfälligt ser extra hög ut när utvecklare skyndar för att hinna före ändrade villkor (t.ex. skärpta regler kring skatteincitament). Den typen av ”ryckighet” är inte bara ett politiskt problem – den skapar operativa problem.

Tre konsekvenser som ofta underskattas:

1. Trängsel i anslutningsköer: nätbolag får fler ansökningar än de hinner hantera.
2. Lokala effektproblem: mycket sol eller laddning på fel plats kan skapa överbelastning.
3. Volatila elpriser: mer väderberoende produktion kräver bättre balans och prognoser.

Gas som ”snabb lösning” är inte längre snabb

En detalj i underlaget som borde få fler att stanna upp: gasturbiner möter leverantörs- och kapacitetsbrist, vilket både driver kostnader och gör det svårt att bygga i den takt som efterfrågan skulle kräva.

Poängen är inte att gas försvinner över en natt. Poängen är att argumentet ”vi tar gas tills vidare” blir svagare när ”tills vidare” innebär långa ledtider, dyrare projekt och fortsatt prisrisk kopplad till bränsle.

AI i energisystemet: så gör man förnybart robust på riktigt

Det korta svaret: AI gör inte att solen lyser mer – men den gör att elsystemet kan använda sol och vind smartare, säkrare och billigare.

I serien AI inom energi och hållbarhet återkommer vi ofta till att energiomställningen i praktiken handlar om tre saker: prognos, optimering och automatiserad styrning. Här är de mest konkreta användningsfallen kopplade till utvecklingen vi ser i USA – och som är minst lika relevanta i Norden.

1) Bättre prognoser för sol, vind och last

När andelen variabel produktion växer blir prognoser en hård valuta.

AI-modeller kan kombinera väderdata, satellitbilder, historik och lokala sensorer för att förbättra:

• korttidsprognoser (5 min–6 h) för drift och balans
• dygnsprognoser för handel och planering
• veckoprognoser för underhåll och resursallokering

Varje procent bättre prognos minskar behovet av dyr reserv och minskar risken för onödiga begränsningar av produktion.

2) Optimering av batterier: från “backup” till intäktsmotor

Batterier blir mest värdefulla när de styrs rätt. AI-styrning kan optimera mot flera mål samtidigt:

• kapa effekttoppar (peak shaving)
• stötta frekvens och spänningsstabilitet
• flytta solproduktion från mitt på dagen till kväll
• minimera degradering genom smarta laddprofiler

En bra tumregel: batteriet är en portfölj, inte en klump kapacitet. Utan avancerad styrning lämnar man pengar och nätnytta på bordet.

3) Smarta elnät och flexibilitet på efterfrågesidan

När politiska svängningar skapar ryckig utbyggnad behöver systemet absorbera variationen. Det gör man genom flexibilitet – och den snabbaste flexibiliteten sitter ofta på kundsidan.

AI möjliggör:

• laststyrning i fastigheter (värme, ventilation, kyla)
• styrning av laddning (fordon, depåer, arbetsplatser)
• aggregering till virtuella kraftverk (VPP)

Här finns en svensk poäng: vi har hög digital mognad, fjärrvärme/fastighetsautomation och snabb elektrifiering. Det är ett bra utgångsläge för AI-driven flexibilitet.

4) Nätplanering: från Excel till simulering i realtid

Ett elnät som byggs ut under tidspress kräver bättre beslutstöd.

AI och avancerad analys kan hjälpa nätägare och energibolag att:

• prioritera investeringar där de ger mest effekt
• identifiera flaskhalsar innan de blir driftproblem
• simulera scenarier (t.ex. “vad händer om 20 % fler soltak ansluts i område X?”)

Det är här många bolag får snabb ROI: inte genom ”stor AI-satsning”, utan genom att förbättra en redan dyr process – nätutbyggnad och reinvestering.

Vad betyder USA:s siffror för svenska beslutsfattare och företag?

Det korta svaret: tekniktrenden är global, men konkurrensfördelen blir lokal – den som kan driva systemet smartast vinner.

USA:s 92 %-siffra (till och med november 2025) visar att investeringar i sol, vind och lagring har en egen tyngd. Ändå finns det en risk att vi i Europa gör feltolkningen: ”Då är allt löst.” Nej. Utbyggnadstakt utan systemtänk ger nya problem.

Här är tre praktiska slutsatser jag tycker att svenska aktörer bör ta med sig in i 2026:

1. Planera för högre elbehov än ni tror Datacenter, industrielektrifiering och laddning skapar en efterfrågekurva som inte ser ut som historiken.

2. Bygg flexibilitet parallellt med förnybart Varje ny solpark utan plan för balans och lokala nätförutsättningar riskerar att bli en produktionsbegränsad tillgång.

3. Gör AI till en driftförmåga, inte ett innovationsprojekt AI i energisystemet är mest värdefullt när det hamnar i driftcentralen, i portföljoptimeringen och i nätplaneringen.

En tydlig lärdom från 2025 är att energiomställningen fortsätter – men den blir dyr om vi inte gör elsystemet smartare samtidigt.

Så kan du komma igång: en enkel checklista för AI i energi

Det korta svaret: börja där data redan finns och där beslut fattas ofta.

Om du sitter i ett energibolag, en kommun, en industriverksamhet eller ett fastighetsbolag är det här en rimlig start:

1. Kartlägg era “dyra timmar”: när uppstår högsta effekt, dyraste inköp eller största obalanser?
2. Samla 12–24 månader av relevant data: mätvärden, priser, väder, driftloggar, larm.
3. Välj ett användningsfall med kort återkoppling: prognosförbättring, batteristyrning eller laststyrning.
4. Sätt KPI:er som drift bryr sig om: minskade effekttoppar (kW), minskad inköpskostnad (kr), minskade begränsningar (MWh).
5. Bygg för skala tidigt: integration med SCADA/EMS, cybersäkerhet, datakvalitet.

Det är ofta smartare att göra tre små implementationer som fungerar i vardagen än en stor som fastnar i pilotläge.

Energiomställningen är robust – men den kräver smart styrning

Siffrorna från USA 2025 visar att sol, vind och batterier dominerar ny kapacitet även när politiken trycker åt andra hållet. Det är en robusthet som kommer från kostnad, hastighet och teknikmognad.

Men robust utbyggnad är inte samma sak som robust drift. När efterfrågan på el ökar snabbt – och när nät, tillstånd och leveranskedjor är ansträngda – blir AI i energisystemet en av de mest praktiska verktygslådorna vi har: bättre prognoser, bättre batteristyrning, mer flexibilitet och bättre nätplanering.

Om 2025 lärde oss något, så är det att omställningen inte stannar. Frågan är snarare: vilka aktörer bygger förmågan att köra ett mer komplext elsystem utan att kostnaderna skenar?