EU-stöd 2026: AI + förnybar energi för besöksnäringen

49 miljoner kronor. Det är potten som öppnar 2026-01-13 för projekt som ska öka produktion och användning av förnybar energi i Jämtland och Västernorrland. Det kan låta som en fråga för energibolag och industrin – men jag tycker att många i turism och besöksnäring missar poängen.

För hotell, destinationer, aktivitetsbolag och transportnära aktörer är energi både en av de största kostnaderna och en av de snabbaste vägarna till lägre klimatavtryck. Och när du kombinerar förnybar energi med AI för energieffektivisering händer något som faktiskt är väldigt praktiskt: du kan styra, mäta och förbättra i realtid – inte bara “jobba med hållbarhet” på en plansch.

Det här inlägget är en del av serien ”AI inom energi och hållbarhet”. Fokus är hur du i besöksnäringen kan koppla ihop Tillväxtverkets kommande utlysning med konkreta AI-lösningar som minskar energislöseri, gör driften stabilare och stärker konkurrenskraften.

Utlysningen i korthet – det som faktiskt spelar roll

Kärnan: EU-finansiering för projekt som stärker förnybar energi och hållbara drivmedel i Mellersta Norrland, med små och medelstora företag som slutlig målgrupp.

Det här är de punkter du behöver ha koll på:

• Öppnar: 2026-01-13
• Stänger: 2026-02-17
• Geografi: Jämtland och Västernorrlands län
• Total budget: cirka 49 miljoner kronor
• Stödnivå: max 40 % av projektkostnaderna (övriga 60 % offentliga/privata medel)
• Projektlängd: längst till och med 2029-09-30 (förstudie max 12 månader)
• Målbild: hållbara kommunikationer och ett konkurrenskraftigt fossilbränslefritt näringsliv

Utlysningen efterfrågar projekt som bidrar till:

• Ökad användning och produktion av förnybar energi
• Omställning till hållbara drivmedel
• Testmiljöer och miljöer som möjliggör kommersiell produktion
• Fysiska investeringar som ökar produktionskapacitet

En smart läsning för besöksnäringen: det är inte bara “ny energiproduktion”. Det är också infrastruktur, testmiljöer, upphandling och stödstrukturer som hjälper företag att ställa om.

Varför besöksnäringen ska bry sig (extra mycket) just nu

Svaret: För att energikostnader, säsongsvariationer och transportutsläpp slår direkt mot både marginaler och varumärke.

December 2025 är en tid då många verksamheter planerar 2026 års budget, prissättning och investeringar. I vintersäsongen ser jag ofta samma mönster hos anläggningar i fjäll och kust: toppbelastning i kyla, hög varmvattenförbrukning, mer ventilation, fler laddningar (gäster + personal), och samtidigt krav på bättre hållbarhetsrapportering.

Här blir AI relevant på ett väldigt ospektakulärt – men lönsamt – sätt:

• AI kan förutse energibehov utifrån bokningsläge, väderdata och historik.
• AI kan optimera styrning av värme, ventilation och varmvatten utan att gäster märker något.
• AI kan minska effekttoppar, vilket ofta är den dyra delen av elräkningen.
• AI gör det lättare att bevisa resultat (utsläpp, kWh, kostnad) i rapporter och uppföljning.

Min ståndpunkt: Många hållbarhetsinitiativ i besöksnäringen blir för mjuka. Med AI + energiåtgärder får du hårda siffror, och det är där ledningsgrupper börjar lyssna.

Så kan AI och förnybar energi fungera ihop i praktiken

Kärnan: Förnybar energi ger renare kilowattimmar – AI ser till att du använder dem när det är smartast.

AI för energistyrning i hotell och anläggningar

Det vanligaste slöseriet i besöksnäringen är inte “fel energikälla” utan fel timing och fel styrning.

Konkreta AI-tillämpningar:

• Prediktiv styrning av HVAC (värme/ventilation/kyla): AI lär sig hur byggnaden reagerar och justerar innan det blir för varmt/kallt.
• Varmvattenoptimering: matcha uppvärmning mot beläggning (t.ex. frukost- och spa-toppar) och elpris.
• Beläggningsbaserad zonstyrning: rum och konferensytor får rätt nivå, inte “samma för alla”.

Resultatet blir ofta tre saker: lägre kWh, jämnare effektuttag och färre driftstörningar.

Smart laddning och hållbara drivmedel

Utlysningen lyfter omställning till hållbara drivmedel och miljöer som möjliggör produktion/bruk. För besöksnäringen betyder det att laddning och lokala drivmedelslösningar kan bli en del av erbjudandet, inte bara en kostnad.

AI kan:

• styra laddning så att den sker när belastningen i fastigheten är lägre
• prioritera laddning för verksamhetskritiska fordon
• balansera mellan egen solel, batteri och nätel

Lokala energisystem: sol, bioenergi, vätgas och flexibilitet

I utlysningen nämns exempel som biogas, flygbiobränsle, vätgas från förnybar el, sol, vind, kraftvärme och biodiesel.

Besöksnäringen behöver inte äga hela energikedjan för att få nytta. Ett starkt upplägg kan vara att delta i projekt som:

• bygger testmiljöer där lokala företag kan demonstrera teknik
• utvecklar stödstrukturer och nätverk kring upphandling och kompetens
• kopplar anläggningar till flexibilitetstjänster (styra laster, kapa toppar)

AI blir då “operativsystemet” som gör att tekniken används optimalt, inte bara installeras.

Vilka projektidéer har bäst chans – och passar turism?

Svaret: Projekt som kombinerar investering, mätbar effekt och spridning till många små och medelstora företag.

Tillväxtverket efterfrågar både direkta insatser till företag och utveckling av stödstrukturer. För turism och besöksnäring i Jämtland/Västernorrland är det här spår som brukar bli relevanta:

1) Destinationens energikluster (nätverk + AI-stöd)

Bygg ett program där flera hotell, restauranger och aktivitetsföretag får:

• gemensam energikartläggning
• AI-baserad uppföljning (kWh, effekt, klimat, kostnad)
• gemensamma upphandlingsunderlag för värme, sol, laddning

Poängen: skala. Utlysningen gillar när fler företag gynnas och när kunskap sprids.

2) Testbädd för “smart anläggning” i kallt klimat

En testmiljö där en eller flera anläggningar demonstrerar:

• prediktiv värmestyrning
• effektoptimering vintertid
• integrering av lokal förnybar el + batteri + laddning

Det här är extra relevant i fjällnära områden där effektutmaningar ofta är verklighet.

3) Hållbara drivmedel för besöksflöden

Projekt som knyter ihop transport och upplevelse, till exempel:

• logistik för leveranser med förnybart drivmedel
• laddinfrastruktur med AI-styrning vid besöksmål
• datadelning som minskar tomkörning och väntetid

Det stärker både klimatnytta och gästupplevelse (mindre friktion).

4) Upphandling som faktiskt driver förnybart

Utlysningen nämner utveckling av upphandlingsprocesser. Ett konkret projekt kan ta fram:

• mallar för klimatkrav kopplat till energi och drift
• krav på mätbar energiprestanda (inte bara “miljömärkning”)
• processstöd för små aktörer som annars inte orkar

Så bygger ni en ansökan som inte faller på det tråkiga

Svaret: Lägg mest tid på förändringsteori, hållbarhetsanalys, mätplan och likviditet.

Många bra idéer tappar fart när ansökan blir otydlig. Utlysningen kräver att ni bland annat:

Förändringsteori som går att granska

Skriv så här rakt:

• Problem: exempelvis höga effekttoppar vintertid och låg egen kontroll
• Insats: AI-styrning + investering/testmiljö + kompetens
• Output: antal företag som deltar, installerade system, utbildningstillfällen
• Outcome: minskad kWh, minskade toppar, ökad andel förnybart
• Effekt: lägre utsläpp och bättre konkurrenskraft

Hållbarhetsanalys med målkonflikter

Beskriv hur ni hanterar målkonflikter, t.ex.:

• mer turism kan öka transporter → åtgärda med laddning/drivmedel + smart flödesstyrning
• energieffektivisering kan påverka komfort → säkra gästnöjdhet med tydliga gränsvärden

Budget och likviditet: gör det realistiskt

Stödet betalas normalt ut i efterskott. Det innebär att projektet måste klara att ligga ute med pengar. Planera:

• delmoment och fakturaflöden
• vilka parter som tar investeringar
• om förskott kan vara aktuellt (vid svag likviditet)

Pågående projekt kan skala upp

En intressant detalj i utlysningen: pågående projekt (inte förstudier) kan söka utökad finansiering för att skala upp redan beviljade aktiviteter. Det kan vara det snabbaste sättet att få större effekt 2026.

Vanliga frågor från besöksnäringen (och raka svar)

“Kan ett hotell söka direkt?”

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka i utlysningen. Däremot kan företag ofta vara slutlig målgrupp i projekt eller få indirekt stöd via en projektägare som är en offentlig aktör, akademi eller företagsfrämjande organisation.

“Vad ska vi mäta för att visa effekt?”

Mät sådant som går att följa upp kvartalsvis:

• kWh per gästnatt / per m²
• maxeffekt (kW) och antal effekttoppar
• andel förnybar energi i drift
• utsläpp (CO₂e) kopplat till energi/transport
• driftstörningar och underhållshändelser

“Vad är den snabbaste vinsten med AI?”

Prediktiv styrning och effektoptimering. Det ger ofta resultat utan att ni måste bygga om allt.

Nästa steg: gör 2026 till året då ni får siffror på hållbarheten

Förnybar energi är inte en sidofråga för besöksnäringen i Jämtland och Västernorrland. Det är en konkurrensfråga. Utlysningen som öppnar 2026-01-13 är dessutom ovanligt tydlig med att den vill se både investeringar och miljöer som möjliggör kommersiell användning – vilket passar perfekt för testbäddar, nätverk och skalbara insatser där AI gör jobbet mätbart.

Om jag bara fick ge ett råd: bygg ett projekt där energiarbetet inte blir en kampanj, utan ett styrsystem. Kombinera förnybar energi, smart drift och en uppföljning som går att revidera.

Och om ni lyckas med det, vad blir då nästa steg för destinationen – att bli känd för sin natur, eller för att naturen faktiskt håller längre tack vare hur ni driver verksamheterna?