AI + EU-stöd: så stärker du hållbar turism i staden

38 miljoner kronor finns på bordet för projekt som stärker små och medelstora företags konkurrenskraft i svensk stadsutveckling. Det är ovanligt konkret i en värld där hållbarhet ofta fastnar i ambitioner och policydokument.

För dig som jobbar i turism- och besöksnäringen (eller nära den) är tajmingen perfekt. Vintersäsongen är i full gång 2025-12-21, städer pressas av energikostnader, transportflöden och krav på klimat- och resurseffektivitet – samtidigt som gästerna förväntar sig smidiga, personliga upplevelser. Här passar AI inte som “tech för techens skull”, utan som verktyget som gör hållbarhet mätbar, lönsam och skalbar.

Utlysningen från Tillväxtverket fokuserar på specifikt mål 1:3: att stärka små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraft, kopplat till hållbar urban utveckling. Jag tycker att den stora möjligheten är att bygga projekt där AI används för att minska energi- och resursanvändning, optimera kapacitet och förbättra gästupplevelsen – och samtidigt skapa en modell som fler företag i staden kan kopiera.

Utlysningen i klartext: vem, vad och när

Du kan agera snabbt om du sätter ramarna rätt från start: utlysningen är smal i vem som får söka, men bred i vad som kan göras.

Det här är kärnfakta du behöver:

• Ansökan öppnar: 2026-01-13
• Ansökan stänger: 2026-03-03
• Max EU-stöd: 40 % av total budget
• Total pott: preliminärt 38 miljoner kronor
• Projektlängd: längst till 2029-09-30
• Förstudier: max 12 månader (max 840 000 kr i EU-stöd, och max 40 %)

Vem kan söka?

Nyckeln är att insatsen måste ligga i linje med en prioriterad strategi för hållbar urban utveckling (via Nationella regionalfondsprogrammet) och vara förankrad med strategiägaren. Potentiella stödmottagare kan vara offentlig sektor, företag och ideell sektor, men enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka själva.

Om du inte är en kommun/region som omfattas av strategierna behöver du normalt en avsiktsförklaring (letter of intent) från strategiägaren som visar att projektidén är förankrad.

Vad kan ni söka för?

Utlysningen lutar mot två tydliga spår (resultatkedjor):

1. Direkta insatser till företag (t.ex. affärsutveckling, innovation, nyttiggörande av forskning, cirkulära affärsmodeller).
2. Utveckling av stödstrukturer (t.ex. upphandling, testmiljöer, samverkansplattformar, metoder och arbetssätt).

För besöksnäringen är kombinationen ofta starkast: en gemensam AI-driven testmiljö (stödstruktur) som mynnar ut i konkreta pilotinsatser i hotell, restauranger, attraktioner och transporttjänster (direkta insatser).

Varför AI hör hemma i hållbar urban utveckling – på riktigt

AI är praktiskt när du behöver fatta bättre beslut med begränsade resurser. I städer är det exakt situationen: många aktörer, många beroenden, mycket data – och ett konstant tryck på energieffektivisering.

I serien “AI inom energi och hållbarhet” brukar vi återkomma till en enkel princip:

AI ger effekt när den kopplar ihop data, beslut och beteende – och när resultatet går att följa upp i kronor, kilowattimmar och minuter.

I en urban turismkontext betyder det att AI kan göra tre saker samtidigt:

1. Minska energianvändning (styrning, prognoser, optimering)
2. Minska resursutnyttjande (cirkularitet, svinn, flöden)
3. Öka intäkter och kvalitet (personalisering, kapacitetsstyrning, service)

Det är också därför utlysningens fokus på SMF är logiskt: små och medelstora aktörer kan ändra arbetssätt snabbare än stora, men saknar ofta investeringstryck och struktur för att testa nytt. EU-stödet kan bli bryggan.

Tre projektspår som passar besöksnäringen (och matchar utlysningen)

Här är tre upplägg som ligger nära utlysningens intentioner och samtidigt är lätta att översätta till mätbara resultatkedjor.

1) Energioptimering i hotell och arenor med AI

Den snabbaste vägen till klimatnytta i urbana besöksmiljöer är att minska onödig energianvändning utan att sänka komfort.

Projektidé: En gemensam metod och verktygslåda för AI-styrning av energi i flera anläggningar (hotell, konferens, arenor, större restauranger), med pilotsajter som delar data på ett säkert sätt.

AI-komponenter som brukar fungera i praktiken:

• Prognoser för beläggning/tryck (baserat på bokningar, eventkalender, historik)
• Optimering av ventilation, värme och kyla per zon och tid
• Avvikelsedetektering (”varför drog köket 18 % mer el den här veckan?”)

Mätetal som gör ansökan vass:

• kWh per gästnatt / per besökare
• effekttoppar (kW) och lastutjämning
• drifttid i komfortintervall (för att visa att kvalitet inte tappas)

2) Cirkulära flöden och minskat matsvinn med prediktion

Matsvinn är både klimat och ekonomi, och restaurang- och hotellfrukost är perfekta testbäddar.

Projektidé: Direkta insatser till företag där AI används för att förutsäga efterfrågan på rätter/ingredienser och optimera inköp, produktion och prissättning under dagen.

Konkreta aktiviteter (resultatkedja 1):

• utbildning + implementeringsstöd för 20–40 verksamheter
• gemensam datamodell för inköp, recept, försäljning och svinn
• A/B-test av åtgärder (t.ex. portionsstorlek, buffélogik, dynamiska menyer)

Mätetal:

• kg matsvinn per omsatt krona
• råvarukostnad i % av omsättning
• antal “svinnkritiska timmar” identifierade och åtgärdade

3) Smarta mobilitetsflöden för besökare: mindre trängsel, mer upplevelse

Många städer vill ha fler besökare – men inte mer trängsel. Det går att hålla båda tankarna samtidigt om flödena blir smartare.

Projektidé: En samverkansplattform där destinationsbolag, kollektivtrafik, evenemangsarrangörer och besöksmål delar aggregerad data för att styra flöden.

AI i praktiken:

• efterfrågeprognoser per plats och tid
• rekommendationsmotorer i besöksappar (spridning till mindre belastade områden)
• realtidsstyrning av köer, entrétider och kapacitet

Mätetal:

• kötid och beläggningsgrad per attraktion
• andel besök som styrs till alternativ (”avlastningsmål”)
• utsläpp per besöksresa (om transportdata finns)

Så bygger du en ansökan som håller: förändringsteori, hållbarhetsanalys, jämställdhet

Tillväxtverket kräver struktur. Det kan kännas byråkratiskt, men det är också en fördel: en tydlig ansökan blir ett styrdokument som sparar tid under genomförandet.

Förändringsteori (gör den vass, inte lång)

En användbar förändringsteori svarar på tre frågor i en kedja:

1. Problem: Vad är flaskhalsen i staden/klustret idag? (t.ex. hög energianvändning vid låg beläggning)
2. Insats: Vad gör ni, med vem, i vilken ordning? (t.ex. dataintegration → pilot → spridning)
3. Effekt: Vilka beteenden ändras och vad blir resultatet? (t.ex. driftteam styr efter prognos; kWh per gästnatt ner)

Skriv det så att en extern läsare kan rita upp kedjan utan att ringa dig.

Hållbarhetsanalys (inkludera målkonflikter)

Om AI ska bidra till hållbarhet måste du visa att du tänkt på baksidorna:

• Energiförbrukning i databehandling (håll modellen “lagom smart”)
• Integritet och dataskydd (aggregering, anonymisering, tydliga behörigheter)
• Risk för att optimering går ut över arbetsmiljö (involvera personalen tidigt)

En bra ansökan beskriver både nyttan och hur ni minskar riskerna.

Jämställdhetsintegrering (gör den mätbar)

Utlysningen kräver att alla projekt bidrar till ökad jämställdhet (Agenda 2030 mål 5). För besöksnäringen kan det bli konkret om du kopplar det till kompetens och beslut:

• Sätt mål för deltagande i utbildningar och piloter (t.ex. könsfördelning)
• Bygg mentor- och ledarskapsspår för kvinnor i drift/techroller
• Följ upp vem som får tid, budget och mandat att implementera AI-lösningar

Jämställdhet blir starkt i ansökan när det syns i aktiviteter, inte bara i text.

Statsstöd: den vanligaste missen (och hur du undviker den)

Om projektet gynnar företag kan det utgöra statsstöd, och då påverkas upplägg, stödnivå och redovisning. Det här är ofta där bra idéer tappar fart.

Praktiskt råd: bestäm tidigt vilken “logik” du bygger på. Många projekt hamnar i någon av dessa:

• Försumbart stöd (de minimis) när beloppen per företag är små
• Allmänna främjandeinsatser när fokus är kunskap, metoder och system
• FoU- eller innovationsstöd när ni gör mer utveckling och test

En tumregel jag gillar: försök hålla en statsstödsbox per arbetspaket. Det minskar risken för att budgeten blir ett pussel som ingen kan revidera utan att allt påverkas.

En enkel 6-stegsplan fram till 2026-03-03

Här är ett upplägg som brukar fungera när tiden är kort men kraven höga.

1. 2025-12-21–2026-01-10: Välj problem som är mätbart (energi, svinn, flöden) och formulera 3–5 KPI:er.
2. Vecka 2–3 (jan): Förankra med strategiägare och säkra avsiktsförklaring om den behövs.
3. Vecka 3–4: Sätt konsortium: 1–2 offentliga aktörer + 10–30 SMF + ev. lärosäte/systemleverantör.
4. Vecka 4–5: Bygg förändringsteori + hållbarhetsanalys + jämställdhetsmål.
5. Vecka 5–6: Välj statsstödsupplägg och lås arbetspaket + budgetlogik.
6. Senast 2026-02-20: Skicka in i god tid och planera för kompletteringar.

Det låter hårt, men det är görbart om du prioriterar beslut framför perfektion.

Det här är chansen att göra “smarta städer” användbart för besöksnäringen

Utlysningen handlar om hållbar urban utveckling, men den verkliga effekten skapas i vardagen: i receptionen, i köket, i driftcentralen och i planeringen av nästa stora evenemang. AI är verktyget som kan koppla ihop de här miljöerna med stadens mål om minskade utsläpp och effektivare resurser.

Om du sitter på en projektidé: bygg den runt en tydlig nyttokedja, mätbara KPI:er och ett upplägg där flera små och medelstora företag kan få nytta samtidigt. Då blir projektet både trovärdigt och lätt att skala.

Vilken del av den urbana besöksupplevelsen i din stad slösar mest resurser just nu – energi, mat eller tid – och vad skulle hända om ni faktiskt började optimera den med data?