AI-projekt i Skåne-Blekinge: så får ni EU-stöd 2026

Den 2026-01-13 öppnar en utlysning som många i Skåne och Blekinge borde ha markerad i kalendern. Inte för att den är “ännu ett bidrag”, utan för att den träffar ett problem som bromsar både tillväxt och omställning: för låg privat FoU och för få miljöer där företag faktiskt kan testa ny teknik på riktigt.

För besöksnäringen är tajmingen extra intressant. 2025 har varit ett år där energikostnader, bemanningsutmaningar och ökade krav på hållbarhet har pressat marginalerna – samtidigt som gäster förväntar sig snabbare service och mer personaliserade upplevelser. Här passar AI inom turism och besöksnäring in som hand i handske, särskilt när AI kopplas till energi och hållbarhet: smart drift, smartare planering och mindre svinn.

Utlysningen “Investera i framtidens innovationer i Skåne–Blekinge” kan finansiera projekt som stärker små och medelstora företags innovationsförmåga, inklusive öppna testbäddar, demonstrationsmiljöer och forskningsinfrastruktur. Jag tycker det är precis den typen av “bygg tillsammans, testa tillsammans”-upplägg som svensk besöksnäring behöver om AI ska gå från snack till faktisk nytta.

Snabbt läge: ansökningsportalen öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03. Max medfinansiering är 40%.

Vad utlysningen faktiskt vill ha (och varför det gynnar besöksnäringen)

Direkt svar: Utlysningen vill se projekt som höjer FoU- och innovationskapaciteten i näringslivet och bygger strukturer som lever vidare – gärna med fysiska investeringar som testmiljöer.

Tillväxtverket pekar ut att innovationsresultaten hos små och medelstora företag har försämrats och att samarbetet med akademin behöver bli starkare. Man efterfrågar också fler platser där företag kan designa, utveckla och testa lösningar som möter samhällsutmaningar.

Det här är relevant för turism och hospitality av två skäl:

1. Besöksnäringen är full av “svåra men mätbara” problem – energi, beläggning, bemanning, logistik, matsvinn – där AI fungerar när man har data och kan testa i skarpt läge.
2. Enskilda hotell, campingar och destinationsbolag har sällan råd att själva bygga FoU-miljöer, men de kan ingå i projekt som gynnar flera företag och blir regionalt strukturskapande.

Utlysningen passar särskilt bra om ni vill:

• bygga en öppen testbädd för AI i hotell/restaurang/destination
• skapa en demonstrationsmiljö för energieffektiv drift med AI
• utveckla varaktiga samarbeten mellan företag–kommun–universitet–idéburen sektor

AI som “framtidens innovation” i turism – med energi som affärsfaktor

Direkt svar: De mest finansieringsvänliga AI-satsningarna i besöksnäringen kopplar tydligt till produktivitet och hållbarhet, där energi är en av de snabbaste vägarna till mätbar effekt.

Den här artikeln ingår i serien ”AI inom energi och hållbarhet”, och just i besöksnäringen finns en konkret anledning: energianvändning är ofta en av de största påverkbara kostnadsposterna i drift (värme, ventilation, kyla, varmvatten, tvätt, laddning, belysning).

AI blir intressant när den kan fatta bättre beslut än “manuella rutiner”. Tre typiska användningsfall som fungerar i svensk hospitality:

Prediktiv energistyrning för hotell och anläggningar

Kärna: Prognoser för beläggning + väder + byggnadens tröghet ger smartare styrning av HVAC och varmvatten.

• Minskar effekttoppar (dyrt)
• Ökar komfort genom stabilare inomhusklimat
• Skapar spårbarhet i hållbarhetsrapportering

Smart bemanning och planering som minskar energislöseri

Kärna: Om ni planerar städ, kök och konferensdrift mer exakt kan ni också stänga ner zoner, optimera tvätt och minska tomkörning.

Det här räknas ofta inte som “energi-projekt” internt – men effekten syns på energin.

AI mot matsvinn (och indirekt energi)

Kärna: Bättre prognoser för frukost/lunch, plus feedbackloopar från kassadata och beläggning.

Mindre svinn betyder:

• mindre inköp
• mindre kyla/frys
• mindre tillagning
• bättre klimatavtryck

Poängen: när AI kopplas till energi och resursflöden blir den både hållbar och affärsmässig – två ord som gör ansökningar lättare att motivera.

Projektidéer som matchar utlysningen (och ger leads)

Direkt svar: Satsa på projekt som gynnar flera företag, bygger kapacitet och kan bli en varaktig test- eller demonstrationsmiljö i regionen.

Här är fem projektupplägg som ligger nära det Tillväxtverket efterfrågar – men vinklade mot AI inom turism och besöksnäring:

1) Öppen testbädd: “AI för energismart hotell- och konferensdrift”

• Målgrupp: hotell, konferensanläggningar, fastighetsägare
• Aktiviteter: datainsamling (BMS/IoT), modellutveckling, test i skarp drift
• Struktureffekt: gemensam metodik, öppna testprotokoll, delad lärdomsbank

2) Demonstrationsmiljö i destination: “AI för flöden, trängsel och kollektiv mobilitet”

• Målgrupp: destinationsbolag, kommun, transportaktörer
• Aktiviteter: prognoser, realtidsinformation, styrning av besöksflöden
• Hållbarhet: minskar onödiga transporter och utsläpp, bättre upplevelse

3) Samverkansprojekt med akademi: “Praktisk AI-kompetens för små aktörer”

• Målgrupp: mindre boenden, restauranger, aktivitetsföretag
• Aktiviteter: datamognad, piloter, utbildningsspår, handledda case
• Resultat: höjd innovationsförmåga och fler företag som kan delta i FoU

4) “Cirkulärt matsystem” för besöksnäringen

• Målgrupp: restauranger, event, offentliga kök, livsmedelsaktörer
• Aktiviteter: AI-prognoser + logistik + samarbeten med lokala producenter
• Koppling till smart specialisering: livsmedel och hållbar produktion

5) AI-stöd för tillgänglighet och minskad ojämlikhet

Utlysningen kräver bidrag till Mål 5 (jämställdhet) och Mål 10 (minskad ojämlikhet).

Exempel som går att operationalisera:

• flerspråkiga digitala guider och bokningsstöd
• tillgänglighetsanpassad serviceplanering
• smart prissättning/erbjudanden som ökar inkludering utan att slå mot lönsamhet

Så bygger ni en ansökan som håller: förändringsteori, testmiljö och mätbarhet

Direkt svar: En stark ansökan visar (1) tydlig förändringsteori, (2) vilka förmågor som stärks hos företagen, (3) hur resultaten blir bestående, och (4) hur ni mäter.

Tillväxtverket betonar att projekt ska leda till stärkta förmågor och förändrade beteenden, inte bara genomförda aktiviteter. Min erfarenhet är att många projekt faller på att de beskriver “vad vi ska göra”, men inte “vad som blir annorlunda efteråt”.

En enkel förändringsteori som fungerar för AI-projekt

1. Input: data, kompetens, testmiljö, projektledning
2. Aktiviteter: piloter, gemensamma test, utbildningsinsatser
3. Resultat (förmågor): företag lär sig kravställa, använda data, drifta modeller
4. Beteendeförändring: AI blir en del av ordinarie planering och drift
5. Effekt: lägre energikostnad, högre produktivitet, bättre gästnöjdhet

Mätetal som AI- och energiprojekt bör ha från start

Välj få, men vassa:

• kWh/övernattning (eller per gästnatt)
• effektuttag vid topp (kW) för att se lastutjämning
• matsvinn kg/portion eller kg/gäst
• personaltimmar per belagd enhet
• gästnöjdhet kopplat till komfort (temperatur/luft) och svarstid

Sätt baslinje tidigt. Utan baslinje blir effekten alltid “känns bättre”.

Budget, medfinansiering och fallgropar (40% är både bra och jobbigt)

Direkt svar: Ni kan få max 40% stöd; resterande 60% måste finansieras med offentliga och/eller privata medel, och utbetalning sker oftast i efterskott.

Det här påverkar upplägget mer än man tror.

Tre praktiska konsekvenser

1. Likviditet måste planeras. Om utbetalning sker i efterskott behöver ni ha muskler eller säkra förskott där det är möjligt.
2. Kostnadseffektivitet granskas. Ni behöver kunna förklara varför varje stor post behövs för resultatet.
3. Projektet får inte vara driftsstöd. Det ska vara utveckling – nya arbetssätt, testmiljöer, FoU, strukturer.

Statsstödslogik: avgör tidigt vem som gynnas

För AI-projekt i besöksnäringen är detta ofta den knepiga delen. Om företag gynnas direkt kan statsstödsregler bli styrande. Lösningen är inte att undvika företag – utan att:

• göra en tydlig analys av vilka som gynnas i vilka aktiviteter
• utforma testbäddar som är öppna och gynnar flera företag
• välja rätt “box”-logik i upplägget (Tillväxtverket gör slutbedömningen)

Vanliga frågor jag får från besöksnäringen (och raka svar)

“Kan ett enskilt hotell söka?”

Utlysningen riktar sig främst till aktörer som främjar innovation (regioner, universitet, kommuner, idéburen sektor m.fl.). Ett företag kan ibland vara med och i vissa fall söka tillsammans med andra – men projektet måste gynna flera företag och ligga rätt i statsstödsregelverket.

“Måste vi bygga något fysiskt?”

Nej, men utlysningen välkomnar fysiska investeringar som testbäddar, demonstrationsmiljöer och forskningsinfrastruktur. För AI i turism kan det vara sensorer, dataplattform, labbmiljö eller en demoanläggning.

“Hur lång tid kan projektet pågå?”

Rekommendationen är cirka 3 år och 4 månader för projekt och 9 månader för förstudier. Projekt kan pågå som längst till 2029-09-30.

Nästa steg: gör er AI-satsning “regionalt viktig” innan ni skriver en rad

Utlysningen är tydlig: projekt ska koppla till regionernas arbete med smart specialisering. Det betyder att ni behöver visa att er AI-idé inte bara hjälper er själva, utan stärker regionens innovationssystem.

Här är ett arbetssätt som brukar fungera snabbt:

1. Formulera en regional utmaning i en mening (ex: energitoppar och låg produktivitet i säsongsdriven hospitality)
2. Välj 2–3 användningsfall (ex: energistyrning, matsvinn, beläggningsprognoser)
3. Beskriv testmiljön (var, vilka data, vilka aktörer, hur blir den öppen?)
4. Sätt mätetal + baslinjeplan
5. Säkerställ Agenda 2030-kraven (Mål 5 och 10 + minst ett av 2/3/8/9/11/12)

Om ni gör detta innan ni börjar skriva ansökan blir resten betydligt enklare.

Utlysningen öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03. Det är en kort period. Men det är också en chans att bygga AI-kapacitet i Skåne-Blekinge på ett sätt som gör skillnad i vardagen – lägre energikostnader, bättre drift och mer hållbara gästupplevelser.

Vad skulle hända om nästa stora språng i besöksnäringen inte handlade om fler kampanjer – utan om att vi gör själva driften smartare, tillsammans?