AI i energieffektiv renovering: så lyfter du hotell

Ett återkommande misstag jag ser i besöksnäringen är att energieffektivisering behandlas som “teknik i källaren” – något driftteamet fixar, medan gästupplevelsen sköts i lobbyn. Resultatet blir halvhjärtade åtgärder: lite LED, en ny värmepump, kanske en informationsskylt om att återanvända handdukar. Men de stora vinsterna sitter i styrningen – och där är AI ofta skillnaden mellan en renovering som ger effekt och en som mest känns bra på pappret.

Det här är extra aktuellt just nu. Den 2026-01-13 öppnar en nationell utlysning för projekt som ska främja energieffektiv renovering och upprustning av städer, med fokus på energieffektivitet i befintligt bostadsbestånd och offentlig infrastruktur – och på att bygga stödstrukturer, arbetssätt och demonstrationsmiljöer. För dig som jobbar med hotell, destinationer, konferensanläggningar eller offentliga besöksmiljöer är det här en konkret signal: energieffektiv renovering är inte längre en “nice to have”-fråga, utan ett strategiskt konkurrensmedel.

I den här artikeln kopplar jag ihop utlysningens logik med verkligheten i turism och besöksnäring: hur AI kan göra renoveringar mätbart bättre, hur man bygger projekt som håller för granskning, och vad du kan göra redan före 2026-03-03.

Varför energieffektiv renovering är en turismfråga

Energieffektiv renovering påverkar besöksnäringen på två direkta sätt: kostnad per gästnatt och upplevd kvalitet.

Först det ekonomiska. Energi är en av de mest påverkbara driftkostnaderna i hotell och större besöksanläggningar, särskilt vintertid. Och i december, när beläggning och event ofta varierar kraftigt mellan vardag och helg, blir det extra tydligt hur dyrt det är att driva byggnader “på max” oavsett beläggning.

Sedan gästupplevelsen. Inomhusklimat, ljudnivå från ventilation, varmvattenkapacitet och luftkvalitet är inte teknikdetaljer – det är omdömen på bokningssajter. En energieffektiv byggnad som styrs smart ger ofta:

• jämnare temperatur i rum och gemensamma ytor
• färre klagomål på “för varmt/för kallt”
• bättre luftkvalitet vid konferenser och frukostrusch
• mindre drag och buller från system som jobbar fel

Det är därför jag tycker att “energieffektiv renovering” ska översättas till: stabil drift + bättre komfort + lägre risk.

Vad den nya finansieringen faktiskt öppnar för (och vad den inte gör)

Utlysningen som öppnar 2026-01-13 är inriktad på implementering av prioriterade strategier för hållbar urban utveckling, med fokus på specifikt mål 2:1 Främja energieffektivitet. Den är nationell, men gäller aktörer kopplade till utpekade strategier.

Kärnan: stödstrukturer och demonstrerade lösningar

Det som sticker ut är att finansieringen inte bara handlar om att köpa teknik, utan om att:

• utveckla stödstrukturer (metoder, upphandling, samverkan, processer)
• testa och demonstrera hållbara lösningar i verkliga miljöer
• driva implementering och spridning – inte bara en pilot som dör efter projektslut

För besöksnäringen är det här bra nyheter, eftersom hotell och besöksfastigheter ofta är perfekta demonstrationsmiljöer: de har varierande beläggning, höga komfortkrav och tydliga driftdata.

Ramarna i siffror

• Ansökan öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-03-03
• Projekt kan pågå längst till 2029-09-30
• EU-stöd: max 40 % av total budget
• Förstudier: max 12 månader och max 840 000 kr i EU-stöd
• Preliminär total ram i utlysningen: 42 miljoner kronor

Det betyder i praktiken: du behöver en finansieringsplan som håller, och en projektlogik som visar beteendeförändring och förmågebyggande – inte bara “vi installerar X”.

AI som gör renoveringen mätbar (inte bara modern)

AI i energieffektiv renovering handlar sällan om en magisk algoritm. Det handlar om att kombinera byggnadsdata, driftlogik och verksamhetsmönster så att system fattar bättre beslut än “fast schema”.

1) Prediktiv styrning: energi efter beläggning, inte efter kalender

Den mest praktiska AI-nyttan i hotell är prediktiv styrning: att HVAC (värme/kyla/ventilation) och varmvatten planeras efter sannolik beläggning och användning.

Exempel i verkligheten:

• Konferenshotellet som vet att 220 personer checkar in mellan 16:00–18:00 och förvärmer rummen stegvis istället för att ligga på hög effekt hela dagen.
• Spa-anläggningen som planerar varmvattenproduktion och ventilation efter bokningsläge och historiska toppar.

Det här är AI som ger effekt direkt i kWh – men också i komfort.

2) Felsökning och avvikelsedetektering: hitta energitjuvarna tidigt

Många energiproblem uppstår inte för att utrustningen är “dålig”, utan för att den drivs fel: ventiler som fastnar, sensorer som driftar, aggregat som motverkar varandra.

AI-baserad avvikelsedetektering kan:

• flagga när energianvändningen inte matchar väder och beläggning
• hitta “smygfel” som annars bara syns på årsförbrukningen
• minska behovet av att jaga fel manuellt

Jag tar ställning här: renovering utan löpande datadriven driftoptimering är en halv renovering.

3) Smart upphandling: krav som går att följa upp

Utlysningen lyfter skärpta miljökrav i upphandling. AI hjälper inte bara i drift, utan också i kravställning:

• definiera mätpunkter (submetering) per zon/funktion
• kräva see-through KPI:er (t.ex. kWh/m² och kWh/gästnatt)
• krav på öppna gränssnitt så att data kan användas i uppföljning

Det här blir ofta skillnaden mellan “vi köpte ett system” och “vi kan bevisa effekten”.

Så bygger du ett projekt som matchar utlysningens logik

Utlysningen betonar förändringsteori, hållbarhetsanalys, spridning och samverkan. Det är bra – men det kräver att du tänker projekt som en kedja.

Förändringsteori i praktiken (en enkel modell)

En robust förändringsteori för ett AI- och energi-projekt i besöksmiljö kan se ut så här:

1. Problem: Hög och varierande energianvändning, komfortklagomål, begränsad energiberedskap.
2. Orsaker: Otillräcklig datainsamling, statisk styrning, splittrade roller mellan fastighet och drift.
3. Insatser: Sensorstrategi, AI-styrning, utbildning, upphandlingsmallar, demo-miljö.
4. Kortsiktiga resultat: Bättre beslut i drift, färre avvikelser, tydligare KPI:er.
5. Långsiktiga effekter: Lägre energiförbrukning, bättre komfort, högre robusthet i energisystemet.

Det här är exakt den typ av “orsak → aktivitet → effekt”-logik som gör en ansökan lättare att bedöma.

Två resultatkedjor: välj primär, men bygg broar

Utlysningen lyfter två relevanta resultatkedjor:

• Direkta insatser till företag (t.ex. test/demoprojekt med hotell- eller energiteknikbolag)
• Utveckling av stödstrukturer (t.ex. kommunal upphandling, processer, spridning)

För turism är en smart taktik ofta att:

• göra ett hotell/arena/besöksfastighet till demonstrationsmiljö (företagsnära)
• samtidigt ta fram upphandlingskrav, utbildningspaket och spridningsformat (stödstruktur)

Men: ansökan behöver ändå ha en tydlig primär målgrupp.

Energieffektivitet + energiberedskap: den bortglömda vinsten

Utlysningen kopplar energieffektivitet till robusthet och energiberedskap. Det är inte en sidofråga.

I praktiken betyder det att projekt som kombinerar effektivisering med exempelvis:

• lokal energiproduktion
• energilagring
• smart laststyrning (flexibilitet)

står starkare.

För besöksnäringen är energiberedskap extra relevant i byggnader som fungerar som knutpunkter: hotell som tar emot ombokningar vid störningar, konferensanläggningar med samhällsviktiga möten, arenor, resecentrumnära miljöer.

En konkret idé som ofta håller i projektform är att skapa en “energiflexibilitetsplan” för en större besöksfastighet: vilka laster kan styras ned i 15–60 minuter utan att gästen märker det, och vilka måste skyddas för komfort och säkerhet?

Checklista: förbered dig före 2026-01-13

Du vinner mycket på att starta nu, särskilt eftersom ansökningsfönstret är relativt kort.

1. Säkra förankring med strategiägare om ni ingår i relevant hållbar urban utvecklingsstrategi.
2. Välj demonstrationsmiljö: en byggnad där ni kan mäta före/efter och där driftteamet är med.
3. Kartlägg data: vilka mätare, BMS-system, sensorer och bokningsdata finns redan?
4. Definiera 3–5 KPI:er som är begripliga även för ledning (t.ex. kWh/gästnatt, CO₂e, komfortindex).
5. Planera spridning: hur blir det här en modell andra kan kopiera?
6. Tänk jämställdhet i designen: vilka roller deltar, vem får utbildning, vilka behov prioriteras?
7. Gör en likviditetsplan: stöd betalas ut i efterskott, så kassaflödet måste hålla.

En bra tumregel: om du inte kan förklara projektet på tre meningar utan buzzwords, är det för otydligt för att fungera i genomförande.

Nästa steg: gör energieffektiv renovering till en AI-fråga

I vår serie ”AI inom energi och hållbarhet” återkommer samma mönster: tekniken skapar värde först när den kopplas till beteenden, processer och uppföljning. Energieffektiv renovering är ett skolboksexempel på det. Du kan byta fönster och isolera – men utan smart styrning och datadriven drift lämnar du pengar (och komfort) på bordet.

Om du jobbar i eller nära besöksnäringen är min tydliga rekommendation att börja med ett avgränsat demo-upplägg: en byggnad, en datamodell, tydliga KPI:er och en plan för hur det skalas. När finansieringsfönstret öppnar 2026-01-13 ska du inte “komma på en idé” – du ska redan ha en projektkärna som går att paketera.

Vilken byggnad i din destination skulle vara den mest trovärdiga demonstrationsmiljön för AI-styrd energieffektivisering – och vem behöver du få med runt bordet redan i januari?