AI och digitalisering som ger hållbar tillväxt i regionen

Digitalisering misslyckas ofta av en banal anledning: den blir ett IT-projekt istället för ett verksamhetsprojekt. Det är precis där många aktörer i besöksnäringen fastnar — särskilt i regionala destinationer där resurserna är begränsade, säsongerna styr kassaflödet och data ligger utspridd mellan bokningssystem, kommun, energibolag och olika plattformar.

Samtidigt öppnar Tillväxtverket en ny utlysning för ”Digitalisering för hållbar tillväxt och innovation i Östra Mellansverige” som öppnar 2026-01-13 och stänger 2026-02-17. Den rör inte turism specifikt, men den är högintressant för alla som jobbar med regional utveckling — och för destinationer som vill få fart på AI i turism och besöksnäring utan att behöva bära hela investeringen själva.

Jag tycker att den här typen av satsningar är extra relevanta nu, i slutet av 2025, när många verksamheter redan har testat AI “lite på sidan” (en chatbot här, ett nyhetsbrev där) men saknar struktur för att skala. Den verkliga vinsten kommer när AI kopplas till energi, hållbarhet och operativ effektivitet — och det är exakt där vår serie AI inom energi och hållbarhet hör hemma.

Varför den här utlysningen passar besöksnäringen bättre än man tror

Den direkta poängen: utlysningen ska stärka regionens förmåga att omsätta digitalisering i praktisk utveckling, och den pekar ut teknikområden som AI, cybersäkerhet och automatisering. Besöksnäringen är en av de branscher som snabbast kan få effekt av just de tre.

Östra Mellansverige (Örebro, Östergötland, Sörmland, Uppsala, Västmanland) har dessutom en klassisk regional utmaning: stödstrukturer är fragmenterade och ojämnt fördelade geografiskt. För en destination betyder det ofta att en kommun har kompetens, en annan har data, en tredje har budget — men få har allt samtidigt.

Det är därför jag gillar utlysningens fokus på stödstrukturer och kompetens. För turism och hospitality är “digitalisering” sällan en enskild app. Det är ett ekosystem: data, processer, partners och governance.

Snabb fakta från utlysningen (som du kan planera efter)

• Öppnar: 2026-01-13
• Stänger: 2026-02-17
• Beslut: senast i juni 2026
• Total budget: 10 miljoner kronor
• EU-stöd: max 40% av projektets totala budget (resterande 60% offentlig/privat medfinansiering)
• Vem kan söka: företagsfrämjande organisationer och offentlig sektor (företag uppmuntras att delta/medfinansiera)
• Inriktningar: stödstrukturer, digital mognad/kompetens, digital kapacitet i offentlig sektor

Tre AI-spår som ger både hållbarhet och affärsnytta

Här är den praktiska kopplingen till AI inom energi och hållbarhet: besöksnäringens “hållbarhetsproblem” är ofta driftsproblem. Energi, transporter, bemanning, matsvinn, toppar och dalar i beläggning. AI hjälper när den får förutsättningar: data, tydliga beslutspunkter och en organisation som kan agera på insikterna.

1) Prognoser och kapacitetsstyrning: mindre spill, bättre upplevelse

Den direkta vinsten: prognoser gör att ni kan planera drift, bemanning och energi utifrån förväntad efterfrågan.

Exempel i en destination:

• Hotell och campingar kan kombinera bokningsdata med evenemangskalendrar, väglag och historiska mönster.
• Skidanläggningar (eller vinterdestinationer i allmänhet) kan koppla AI-prognoser till snöproduktion och energipriser.
• Museer och besöksmål kan använda flödesprognoser för att jämna ut köer och minska trängsel.

Hållbarhetsdelen är konkret: färre “onödiga timmar” med full ventilation/uppvärmning, mindre överproduktion i kök, och färre paniklösningar i sista minuten.

2) Energioptimering i hospitality: AI som styr efter pris och klimat

Den direkta vinsten: AI-baserad energioptimering sänker kostnader och klimatavtryck utan att tumma på komfort.

Det här är ofta lågt hängande frukt i hotell, arenor, konferensanläggningar och spa:

• Optimering av värme/kyla efter beläggning (inte bara efter schema)
• Styrning av laddning (elbil, batterier, värmelager) efter timpris och effektavgifter
• Detektering av avvikelser (t.ex. en värmepump som drar onormalt mycket)

Här funkar utlysningens tema ”Morgondagens energilösningar” som en naturlig projektkrok, även om själva pilotmiljön är en besöksanläggning.

3) Offentlig sektors “samhällsflöden”: mobilitet, trängsel och trygghet

Den direkta vinsten: när kommuner och regioner bygger digital kapacitet kan besöksnäringen få bättre flöden utan att själva äga infrastrukturen.

Tänk:

• smart parkering och realtidsinformation vid stora evenemang
• kapacitetsdata för kollektivtrafik under högsäsong
• samordnad incident- och kriskommunikation

Det här passar utlysningens inriktning ”Digital kapacitetsutveckling i offentlig sektor” och ger en tydlig medborgarnytta.

Så bygger du en ansökan som inte fastnar i “vi ska digitalisera”

Den direkta poängen: Tillväxtverket vill se att ni kan gå från ambition till genomförande. En ansökan vinner på att vara konkret, mätbar och regionalt förankrad.

Börja med en förändringsteori som går att följa upp

En enkel modell jag har sett fungera:

1. Problem (nuläge): t.ex. höga energikostnader vintertid, ojämn beläggning, splittrade datakällor
2. Orsak: t.ex. ingen gemensam dataplattform, brist på kompetens, svaga stödstrukturer
3. Insats: utbildning, metodstöd, pilot, gemensam datadelning
4. Output: antal utbildade, antal organisationer anslutna, nya rutiner, fungerande pilot
5. Outcome: sänkt energianvändning, högre beläggning, mindre matsvinn, bättre gästnöjdhet

Skriv den så att en extern läsare kan säga: “Jag fattar exakt vad ni ska göra på måndag och vad som ska vara annorlunda om 12 månader.”

Sätt mätetal som går att rapportera i efterskott

Eftersom stöd betalas ut när kostnader är betalda och rapporterade behöver ni mätetal som inte kräver dyra specialstudier.

Bra mätetal i turism/hospitality kopplat till energi och hållbarhet:

• kWh per gästnatt (eller per besök)
• andel driftstimmar med behovsstyrd ventilation/värme
• matsvinn i kg per serverad portion
• beläggningsgrad (och variation vecka–vecka)
• NPS eller gästbetyg kopplat till “komfort” efter energioptimering

Bygg partnerskap som matchar utlysningens logik

Utlysningen riktar sig till offentlig sektor och företagsfrämjande organisationer, medan företag gärna deltar och/eller medfinansierar.

Ett realistiskt upplägg i besöksnäringen:

• Projektägare: region/kommun/klusterorganisation/destinationbolag (om offentligt ägt)
• Partners: energibolag, fastighetsägare, näringslivskontor, akademi
• Företag: hotell, anläggningar, restauranger, transportaktörer som testbäddar

Det här gör också att projektet kan “kraftsamla” över hela Östra Mellansverige, vilket utlysningen tydligt uppmuntrar.

Vanliga fallgropar (och hur du undviker dem)

Den direkta poängen: många digitaliseringsprojekt dör inte av dåliga idéer, utan av otydliga roller och underskattad vardagslogistik.

Fallgrop 1: AI utan dataägarskap

Om ingen äger datakällorna (bokning, energi, flöden, kampanjer) blir AI en demovideo. Lösningen är tråkig men effektiv: en enkel datakatalog, beslut om vem som får dela vad, och rutiner för kvalitet.

Fallgrop 2: Kompetensinsatser utan praktisk tillämpning

En föreläsningsserie ger sällan effekt om den inte sitter ihop med riktiga case. Planera hellre för:

• 2–3 gemensamma utbildningsmoduler
• följt av 6–10 “tillämpningssprintar” där deltagare löser problem med sin egen data

Fallgrop 3: Hållbarhet blir en bilaga

Utlysningen kräver att hållbarhet integreras i planering, genomförande och uppföljning. Jag hade gjort det synligt i själva projektstyrningen:

• en hållbarhetslogg (beslut som påverkar målkonflikter)
• en rutin för att bedöma risker: energiåtgång, utslagningseffekter, påverkan på natur

Det gör ansökan bättre — och minskar risken för obehagliga överraskningar när ni skalar.

Så kan ett konkret projekt se ut: “Smart destinationsdrift 2026–2029”

Den direkta poängen: ett bra projekt kombinerar stödstruktur, kompetens och pilotdrift.

Upplägg (3 år):

1. Gemensam metod och stödstruktur för AI i drift (energi, bemanning, flöden)
2. Kompetenslyft för kommuner och företag: data, AI-grunder, cybersäkerhet, förändringsledning
3. Pilot i 6–8 anläggningar + 2 kommunala flöden (parkering/kollektivtrafik vid evenemang)
4. Skalning: playbook, upphandlingsstöd, affärsmodeller och regional spridning

Förväntade effekter (mätbara):

• lägre energianvändning per gästnatt
• jämnare belastning över dygnet/veckan
• förbättrad gästupplevelse via mindre köer och stabil komfort
• högre digital mognad i både offentlig sektor och företag

Det här är exakt den typen av “praktisk digitalisering” som utlysningen efterfrågar.

Nästa steg om ni vill använda utlysningen för AI i besöksnäringen

Den direkta poängen: om ni väntar till januari med att formera partnerskap blir det stress. Gör grundjobbet nu.

• Välj ett tydligt problem (energi, flöden, kapacitet) och formulera nuläget i siffror.
• Säkra medfinansiering tidigt och var ärliga med likviditeten (stöd betalas ofta ut i efterskott).
• Sätt ihop ett kärnteam: projektledning + data/IT + verksamhet (drift) + hållbarhet.
• Bestäm vilka AI-användningsfall som ska pilottestas och vilka data som krävs.

Om du jobbar i kommun, region, destinationsbolag eller en företagsfrämjande organisation i Östra Mellansverige är det här ett läge där AI kan bli mer än ett experiment. Inte för att tekniken är “magisk”, utan för att finansieringen och strukturen tvingar fram det som alltid avgör: samverkan, mätbarhet och genomförande.

Vilket område skulle ge mest effekt i din destination redan 2026 — energioptimering, kapacitetsprognoser eller smartare samhällsflöden?