AI för cirkulär turism: så tar ni EU-stöd i Stockholm

Stockholm öppnar snart en ovanligt konkret dörr för alla som jobbar med hållbarhetsomställning: EU:s Regionalfond släpper en utlysning för projekt som snabbar på övergången till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi. Det låter brett – men det finns en tydlig röd tråd: mindre avfall, bättre resursutnyttjande och mätbar klimatnytta.

För besöksnäringen och turismen är tajmingen perfekt. Vinter- och vårsäsongen 2026 innebär hög belastning på transporter, energi, avfall och inköp – och samtidigt hårdare krav från gäster, researrangörer och offentliga upphandlingar. Min erfarenhet är att många turismaktörer vill göra rätt, men fastnar i en sak: de saknar data som går att agera på.

Här kommer AI in som ett praktiskt verktyg. Inte som “framtid”, utan som ett sätt att förutse, optimera och följa upp cirkulära flöden i allt från tvättlogistik och matsvinn till byggmaterial vid renoveringar. Och ja: det går att paketera det som ett projekt som matchar utlysningens prioriteringar – särskilt om ni bygger stödstrukturer som fler företag faktiskt använder.

En cirkulär satsning utan mätning blir lätt en kampanj. Med AI kan den bli en driftfråga.

Vad utlysningen betyder – i praktiken för er

Utlysningen i Stockholm gäller EU:s Regionalfond, specifikt mål 2.6: cirkulär och resurseffektiv ekonomi. Fokus ligger på insatser som både stärker omställningen och ger tydlig klimatnytta.

Viktiga fakta ni behöver ha koll på

• Öppnar: 2026-01-13
• Stänger: 2026-02-17
• Beslut: maj–juni 2026
• Max stöd: 40 % av projektkostnaderna
• Total budget i området: cirka 50 miljoner kronor
• Projektlängd: längst till och med 2029-09-30 (förstudie max 12 månader)

Vem kan söka – och varför det är viktigt för turism

Utlysningen riktar sig till aktörer i innovations- och företagsfrämjande systemet: kommuner, regioner, myndigheter, universitet/högskolor, forskningsinstitut, branschorganisationer och stödaktörer.

En detalj som många missar: företag kan delta och medfinansiera, men kan normalt inte vara projektägare (och kan inte söka för att utveckla sin egen produkt). För turismens del betyder det att ett starkt upplägg ofta är:

• en kommun/region, klusterorganisation, destinationsbolag eller lärosäte som projektägare
• hotell, restauranger, transportaktörer, arenor och attraktioner som pilotpartners

Det här passar besöksnäringen, eftersom mycket av cirkulariteten sker i kedjor: inköp → drift → avfall → återbruk → upphandling.

Varför AI är en nyckel till cirkulär ekonomi i besöksnäringen

AI gör cirkulär ekonomi genomförbar i vardagen genom att omvandla spridda data till beslut som sparar resurser. Besöksnäringen har många små marginaler och många rörliga delar – och det är exakt där AI är starkt.

1) Prognoser som minskar matsvinn (och kostnader)

Matsvinn är både klimat- och lönsamhetsfråga. Med AI kan ni kombinera:

• bokningslägen och avbokningsmönster
• väderdata och säsongsvariationer
• eventkalendrar, flyg-/tåganländningar
• historiska inköp och svinn

…för att skapa prognoser per dag och per serveringsenhet. Resultatet blir mindre överproduktion och smartare inköp.

Praktisk effekt: Om en hotellfrukost gör 300 kuvert/dag kan en förbättring på bara 5–10 % i planering snabbt bli stora volymer över en säsong.

2) Optimering av energi och ventilation kopplat till beläggning

I vår serie “AI inom energi och hållbarhet” återkommer vi till samma princip: förbrukning följer beteende. I besöksnäring är beteendet beläggning, flöden och drift.

AI kan styra eller rekommendera:

• ventilation och värme zonvis
• drifttider i spa, bastu, pool och konferens
• laddning av elfordon utifrån effektuttag och pris

Det blir extra relevant när man vill visa mätbar utsläppsminskning – en prioritet i utlysningen.

3) Spårbarhet för cirkulära material och inköp

Utlysningen lyfter digitalisering och spårbarhet som nyckel. För turism kan det betyda:

• spårning av engångsartiklar och förbrukningsmaterial
• retursystem för möbler/konferensmaterial
• återbruk av byggmaterial vid renoveringar

AI behövs inte alltid för att “spåra”, men den behövs ofta för att hitta avvikelser, identifiera vilka flöden som driver kostnad/utsläpp och föreslå åtgärd.

Cirkularitet handlar inte om att ha en policy. Det handlar om att få flöden att fungera när det är fullt hus.

Så matchar ni utlysningens prioriteringar (utan att krångla till det)

Tillväxtverket prioriterar särskilt projekt som:

1. ökar användningen av implementerade stödstrukturer
2. leder till minskade utsläpp av växthusgaser (CO₂e)

För att lyckas behöver ni därför bygga projekt som både skalar och mäter.

Bygg stödstruktur – inte bara en pilot

En vanlig fälla är att göra en “fin” pilot på 2–3 anläggningar som sedan stannar där. En stödstruktur kan i stället vara:

• en gemensam metod för datainsamling (energi, avfall, inköp)
• en digital verktygslåda (dashboard + handlingsrekommendationer)
• utbildningsspår för driftchefer och inköpsansvariga
• upphandlingsmallar och kravtexter för cirkulära inköp

Det här gör att fler aktörer kan haka på utan att börja från noll.

Gör klimatnyttan “räknebar” från start

Om ni vill bli tagna på allvar: definiera mätningen tidigt.

Exempel på mätpunkter som går att koppla till CO₂e:

• kWh per gästnatt (och minskning över tid)
• kg matsvinn per serverad portion
• andel återbrukat material vid renovering
• transporter: körda km, fyllnadsgrad, elektrifieringsgrad

AI blir då ett sätt att både förbättra och bevisa förbättring.

Fyra projektidéer som passar Stockholm – och turism

Här är fyra upplägg som ligger nära utlysningens exempel (cirkulär stadsutveckling, resurseffektivitet, digitalisering) men som är tydligt relevanta för besöksnäringen.

1) AI mot matsvinn i destinationsnoder

Kärna: Gemensam modell för prognoser och inköp för hotell, restauranger och arenor i en destination.

Stödstruktur: Metod + datastandard + utbildning + dashboard.

Resultat: Lägre matsvinn, lägre inköpskostnad, tydliga CO₂e-beräkningar.

2) Cirkulär renovering av hotell och publika miljöer

Kärna: Återbruk av byggmaterial och inredning vid ombyggnationer.

AI-inslag: Klassificering av inventarier/material, optimering av återbruksflöden, avvikelsedetektion i materiallogistik.

Resultat: Mindre byggavfall, högre återanvändning, spårbarhet.

3) Smart mobilitet för besökare – med resurseffektiv drift

Kärna: Test/demo av mobilitetslösningar i urban miljö.

AI-inslag: Prediktion av efterfrågetoppar, ruttoptimering för shuttle, kapacitetsplanering vid event.

Resultat: Färre tomkörningar, bättre beläggning, lägre utsläpp.

4) Energioptimering i besöksintensiva fastigheter

Kärna: AI-styrd energi- och effektoptimering i hotell, bad, konferens och kulturfastigheter.

Stödstruktur: Paket för implementering (mätning, modell, rutiner, uppföljning).

Resultat: Sänkt energianvändning, robust drift, mätbar klimatnytta.

Vanliga frågor (som ofta avgör om ni får ihop ansökan)

“Kan ett turismföretag söka?”

Nej, normalt inte som projektägare i den här utlysningen. Men företag kan delta, vara testmiljö, bidra med data, medfinansiera och få nytta av projektets stöd.

“Vad ska vi söka för – förstudie eller genomförande?”

Om ni saknar partnerskap, dataunderlag och mätplan: börja med en förstudie (max 12 månader). Om ni redan har piloter/partners och kan visa väg till resultat: sök genomförandeprojekt.

“Hur mycket egen finansiering krävs?”

Regionalfonden kan stå för upp till 40 %, resten (60 %) måste vara offentlig och/eller privat medfinansiering. Det kräver tidig dialog om budget och likviditet, eftersom utbetalning ofta sker i efterskott.

Nästa steg: så förbereder ni er före 2026-01-13

Det som skiljer en bra idé från en ansökan som faktiskt går igenom är förarbetet. Jag hade gjort tre saker innan ni ens börjar skriva på allvar:

1. Sätt en förändringsteori på en sida
   • Vad gör ni, för vem, och vilket beteende ska förändras?
2. Bestäm 3–5 indikatorer som går att följa månadsvis
   • Annars blir uppföljningen en efterkonstruktion.
3. Bygg ett “quadruple helix”-lag
   • offentlig sektor + näringsliv + akademi + civilsamhälle där det passar.

Om ni gör det rätt blir AI inte en “extra teknikdel”, utan en motor för resurseffektivitet som går att skala i hela destinationen.

Det är precis den typen av projekt Stockholm behöver nu: praktiska, mätbara, och byggda för att fler än pionjärerna ska kunna vara med.

Därför är det här större än en utlysning

Cirkulär ekonomi i besöksnäringen avgörs inte av enstaka initiativ, utan av om branschen får verktyg som håller över säsonger, personalbyten och konjunktur. AI ger just det: stabil styrning när verkligheten är rörlig.

Ni som börjar nu, innan fönstret öppnar 2026-01-13, har ett övertag: ni hinner få ihop partners, data och en plan som visar både stödstruktur och utsläppsminskning.

Vilket cirkulärt flöde i er verksamhet skulle ge störst effekt om ni kunde förutse det en vecka i förväg – matsvinn, energi, transporter eller inköp?