AI för cirkulär ekonomi i turism – så söker ni EU-stöd

Stockholm har runt 50 miljoner kronor i EU-medel på bordet för projekt som driver cirkulär ekonomi – och många i besöksnäringen missar att de faktiskt kan vara med och forma ansökningarna. Det handlar inte om att ett hotell eller en researrangör ska söka pengar för sin egen produkt (det går normalt inte i den här typen av utlysning), utan om att bygga stödstrukturer, testmiljöer och samverkansprojekt där företag deltar, testar och skalar.

Det här är extra intressant för dig som jobbar med AI inom turism och besöksnäring. Varför? För att utlysningen lyfter tre saker som passar AI som hand i handske: resurseffektivitet, minskat avfall och digital spårbarhet. Och i vår serie AI inom energi och hållbarhet är det här ett av de mest praktiska tillfällena att gå från “vi borde” till “vi gör”.

Nedan får du en tydlig bild av vad utlysningen innebär, hur besöksnäringen kan koppla på AI-lösningar, och hur ni kan paketera en ansökan som faktiskt har en chans när beslut fattas i 2026-05 till 2026-06.

Vad EU-utlysningen faktiskt vill ha (och inte vill ha)

Utlysningen handlar om specifikt mål 2.6: övergången till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi i Stockholm. Kärnan är enkel: projekt som gör att fler aktörer kan ställa om snabbare, med mätbar klimatnytta.

Två saker prioriteras tydligt:

• Stödstrukturer som används av fler (alltså verktyg, nätverk, processer, modeller och plattformar som fler företag kan ta del av)
• Konkreta minskningar av växthusgasutsläpp (koldioxidekvivalenter)

Det som ofta missförstås: den här utlysningen är inte en “bidragscheck” för att bygga en ny app eller köpa in teknik till ett enskilt bolag. Fokus ligger på samverkan och kapacitetsbyggande.

Vem kan söka – och hur kan besöksnäringen delta?

Projektägare kan vara aktörer i innovations- och företagsfrämjande systemet: kommuner, regioner, myndigheter, universitet, högskolor, forskningsinstitut, branschorganisationer och stödaktörer.

Företag kan däremot delta, bidra och/eller medfinansiera – men är i regel inte tänkta som projektägare i upplägget. För besöksnäringen är det här en fördel: ni kan fokusera på att testa, implementera och skala, istället för att bära hela den administrativa bördan.

Hur mycket stöd och när?

• Max medfinansiering: 40% av projektkostnader
• Total pott: cirka 50 miljoner kronor
• Ansökan öppnar: 2026-01-13
• Ansökan stänger: 2026-02-17
• Projektlängd: som längst till 2029-09-30 (förstudie max 12 månader)

En praktisk detalj som många glömmer: utbetalning sker ofta i efterskott, vilket betyder att ni behöver planera likviditet. Det påverkar hur ni väljer partners och budget.

Därför är cirkulär ekonomi en turismfråga (inte bara en industrifråga)

Cirkulär ekonomi kopplas ofta till bygg och industri. Men besöksnäringen är i praktiken en resursmaskin: energi, vatten, transporter, textilier, engångsprodukter, mat, städ och underhåll – varje dag.

I Stockholm förstärks detta av säsongstoppar (jul- och nyårsresor nu i december, konferensvågor under våren) där beläggning driver upp:

• tvättvolymer och kemikalieanvändning
• matsvinn och restavfall
• energitoppar (värme, ventilation, varmvatten)
• transportbehov (transfer, turistbussar, leveranser)

En användbar tumregel: det som blir dyrt i drift blir ofta klimatdyrt också. Och där AI brukar ge snabbast effekt är i att jämna ut toppar, förbättra planering och minska spill.

AI som motor för cirkulära flöden i besöksnäringen

AI är inte “en grej” – det är ett sätt att fatta bättre beslut med data. I cirkulär ekonomi blir AI särskilt värdefullt när ni behöver få ordning på spårbarhet, optimering och beteendeförändring.

AI för resurseffektivitet i hotell och anläggningar

Här är den tydliga poängen: mät först, optimera sen. AI kan kombinera historiska data (beläggning, väder, eventkalender) med realtidsdata (sensorer, bokningsläge) och styra energianvändning mer precist.

Praktiska AI-case som passar utlysningens logik:

• Prediktiv energistyrning: modell som förutser energibehov per zon i fastigheten och minskar överventilation och onödig uppvärmning.
• Optimerad tvättlogistik: prognoser som minskar “säkerhets-tvätt” och onödiga expresskörningar.
• Rumsstäd på behov: data som matchar städinsats mot faktisk användning och gästens preferenser, vilket kan minska kemikalier och vatten.

Det här kopplar direkt till vår serie AI inom energi och hållbarhet: energifrågan blir konkret när den sitter i schemaläggning, drift och underhåll – inte i en policy.

AI för att minska avfall och öka återanvändning

Cirkularitet i besöksnäringen handlar ofta om “små” saker i volym. Men i en storstad blir de enorma i mängd.

AI kan bidra på två nivåer:

1. Förebyggande (minska att avfall uppstår)
2. Styrning av flöden (sortering, återbruk, materialval)

Exempel på projektidéer som fungerar väl i samverkan:

• Matsvinnsprognoser för frukost och konferens: prediktion per dag, gästtyp och eventtyp. Koppla till inköp och produktion.
• Digitala materialpass för inredning: spårning av möbler, textilier och inventarier (inköp, livslängd, reparation, återbruk), så att “byta allt vid renovering” blir svårare att motivera.
• Sorteringsfeedback i realtid: datorseende eller vikt-/volymsensorer som ger personalen återkoppling på felsortering, vilket driver beteendeförändring.

AI och spårbarhet: det som gör cirkularitet skalbar

Utlysningen betonar digitalisering och spårbarhet, och det är helt rätt. Utan spårbarhet blir cirkulär ekonomi lätt en fin berättelse och svår vardag.

Här är ett rakt påstående jag står för: Cirkulär ekonomi utan data blir snabbt en gissningslek.

Med AI och dataplattformar kan ni:

• få en gemensam datamodell för resurser (energi, avfall, inköp)
• skapa “en sanning” över flera aktörer (hotellkedja, leverantörer, transportörer)
• koppla klimatpåverkan till faktiska beslut (meny, leverantör, transportupplägg)

Så bygger ni ett EU-projekt som passar besöksnäringen

En bra ansökan börjar inte med teknik. Den börjar med en förändringsteori: vilka beteenden och förmågor ska ändras – och hur leder det till långsiktiga effekter?

1) Välj rätt projektformat: förstudie eller genomförande

• Förstudie (max 12 månader) passar om ni behöver kartlägga data, hinder och partners, eller designa en testbädd.
• Genomförandeprojekt passar när ni redan vet vad ni ska implementera och kan lova resultat i form av adoption och klimatnytta.

För besöksnäringen är en stark väg ofta: förstudie → pilot i testmiljö → uppskalning i flera anläggningar.

2) Sätt upp mätbara resultat som inte går att “snacka bort”

Utlysningen premierar tydlighet. Jag har sett att många projekt faller på luddiga mål.

Sätt hellre mål som:

• antal företag/anläggningar som tar i bruk en stödstruktur (t.ex. metod, verktyg, plattform)
• antal utbildade nyckelroller (drift, inköp, kök, transportplanering)
• utsläppsminskning kopplad till definierade aktiviteter (t.ex. minskat energibehov kWh, minskat matsvinn kg, minskade transporter km)

Ni behöver inte lova mirakel. Men ni måste kunna visa orsak–verkan.

3) Bygg ett “quadruple helix”-upplägg som faktiskt funkar

Utlysningen uppmuntrar samverkan mellan offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle. Det är lätt att göra på papper och svårt i vardagen.

Ett praktiskt upplägg för turism:

• Projektägare: kommun/region, universitet eller stödaktör
• Företag: hotell, arenor, museer, destinationsbolag, transportörer
• Tech/AI-partner: dataplattformsleverantör, energibolag, AI-konsult
• Civilsamhälle: aktör inom matsvinn, återbruk eller social inkludering

Håll partnergruppen liten nog för att fatta beslut snabbt, men bred nog för att kunna skala.

4) Ta höjd för hållbarhetsanalys och målkonflikter

Tillväxtverket kräver att hållbarhet integreras (miljö, jämställdhet, icke-diskriminering, lika möjligheter). Dessutom ska ni kunna beskriva målkonflikter.

Två realistiska målkonflikter i AI + cirkulär turism:

• Kortsiktiga kostnader vs långsiktig klimatnytta: AI-implementation kräver ofta datastädning, sensorer och förändringsledning.
• Automatisering vs arbetsvillkor: AI som optimerar städ- och driftplanering måste göras på ett sätt som stärker arbetsmiljö, inte pressar scheman.

Den som adresserar detta tidigt framstår som mer trovärdig.

Projektidéer som matchar utlysningen (och ger leads i verkligheten)

Här är fem projektspår som ligger nära utlysningens exempel (stödstrukturer, mobilitet, resurseffektivitet, digitalisering) – men översatta till besöksnäring.

1. AI-driven energioptimering som stödstruktur

   • Gemensam metod och verktygslåda för hotell/anläggningar i Stockholm
   • Fokus på mätning, prediktion och driftåtgärder

2. Cirkulär inredning och materialpass för besöksmiljöer

   • Standard för spårbarhet, återbruk och upphandling vid renovering
   • Test i ett kluster av hotell/mötesanläggningar

3. Matsvinnsprogram för destinationer

   • Prognoser + utbildning + inköpsstöd för frukost, event och konferens
   • Koppla till klimatberäkning och uppföljning

4. Resurseffektiva transporter för turismflöden

   • Samverkansprojekt för transfer, turistbussar och leveranslogistik
   • AI-planering för rutter, beläggning och laddning (vid elektrifiering)

5. Testbädd för cirkulär service i besöksnäringen

   • Från test till uppskalning: process, juridik, upphandling, data
   • Gör det lättare för SMF att prova och införa nya arbetssätt

Den röda tråden: ni bygger något som fler kan använda, inte bara ni själva.

Nästa steg: så förbereder ni er innan 2026-01-13

Om jag bara fick ge tre råd inför en Regionalfondsansökan skulle det vara dessa:

1. Formulera ett tydligt problem som kostar pengar och utsläpp (t.ex. energitoppar vid beläggningsvariation, matsvinn vid event, kort livslängd på inredning).
2. Säkra data och mandat tidigt (vem äger data, vem får ändra processer, vem tar beslut i drift?).
3. Skriv en enkel förändringsteori på en sida innan ni börjar skriva ansökan.

När ni gör det här rätt blir AI inte “teknik för teknikens skull” utan ett verktyg för att få cirkulära flöden att fungera i praktiken.

Besöksnäringen i Stockholm har en chans att visa att hållbarhet inte bara är kompensation och kommunikation, utan styrning, optimering och beteendeskifte. Vilket cirkulärt AI-problem skulle ni vilja lösa först – energi, avfall, mobilitet eller inköp?