AI i primärvården: varför Visibas nya chef är viktig

När en regionbyggd vårdapp går från pilot till vardag händer något intressant: det slutar vara ett IT-projekt och blir verksamhetskritik. Det är exakt därför rekryteringen av Ulf Österstad som medicinsk chef till Visiba Care sticker ut. Han är läkaren som fick uppdraget att bygga Region Jönköpings första regionala vårdapp för digital läkarkontakt – och som 2016 nominerades till Guldskalpellen för en ”virtuell vårdcentral”. Nu tar han med sig den erfarenheten till leverantörssidan.

För dig som jobbar med primärvård, digitalisering, medtech eller läkemedel/bioteknik är det här mer än personnytt. Det är en signal om var nästa flaskhals i svensk vård ligger: inte i att starta digitala tjänster, utan i att skala dem säkert – och att göra dem AI-redo.

I vår serie ”AI för Svenska Vårdcentraler: Primärvård 4.0” brukar vi prata om triage, journaldokumentation och patientkommunikation. Den här gången handlar det om något som ofta glöms bort: ledarskapets roll när AI ska in i vårdflöden som redan är hårt belastade.

Rekryteringen i korthet – och varför den spelar roll

Visiba Care har rekryterat Ulf Österstad som medicinsk chef. Han har tidigare drivit utvecklingen av en regional vårdapp i Region Jönköping (”Bra liv”) och har erfarenhet av att bygga och driva digital vård i offentlig sektor.

Det som gör detta strategiskt är kombinationen:

• Offentlig verklighet: väntelistor, vårdgaranti, patientsäkerhet, journalintegration, upphandling.
• Produkt- och plattformslogik: standardisering, versionshantering, mätbarhet, support, roadmap.
• Medicinskt ansvar: vårdprocesser, riskanalys, klinisk kvalitet och efterlevnad.

När en person som varit nära ”golvet” i primärvården går till en plattform som används brett, ökar sannolikheten att AI-inslag hamnar på rätt ställen. Jag tycker det här är avgörande: AI i vården blir bra först när den leds som klinisk förändring – inte som teknikimplementation.

Vårdappar 2025: från ”digital kanal” till navet i flödet

Vårdappar i svensk primärvård har länge setts som en extra kanal: chatt, videobesök och tidsbokning. Nu är verkligheten en annan. Appen håller på att bli navet som kopplar ihop:

• kontaktorsak → triage → vårdnivå
• egenmonitorering → uppföljning → läkemedelsjustering
• administration → intyg → receptförnyelse

Varför detta accelererar just nu (vintern 2025)

December är en bra påminnelse om vårdens säsongstoppar: infektioner, pressade telefonlinjer och hög patientvolym i primärvården. Samtidigt fortsätter regionerna att rulla ut mer samlade digitala ingångar (t.ex. 1177-nära flöden). När trycket ökar blir det tydligt vilka moment som måste automatiseras eller åtminstone förberedas bättre.

Här kommer AI in – men inte som ”magisk diagnosmotor”. Den realistiska vinsten i primärvård 2025–2026 ligger i:

• snabbare och mer konsekvent anamnesinsamling
• bättre sortering (triage) och hänvisning
• mindre friktion i journaldokumentation
• tydligare patientkommunikation och uppföljning

Och för att få effekt måste appen vara byggd så att AI kan användas i flödet, inte vid sidan av.

AI för vårdcentraler: tre områden där ledarskapet avgör utfallet

AI-projekt misslyckas sällan för att modellen är ”för dålig”. De misslyckas för att ingen äger helheten: medicinsk risk, arbetsmiljö, process, data och uppföljning.

1) AI-triage som faktiskt minskar belastning

En AI-baserad triage är bra först när den:

1. minskar onödiga kontakter
2. höjer träffsäkerheten i vårdnivå
3. inte skapar mer efterarbete för sjuksköterskor och läkare

Det betyder att triage behöver designas med tydliga utfall:

• självvård med trygga råd
• planerad kontakt inom rätt tidsfönster
• akut hänvisning när risktecken finns

Praktiskt råd till vårdcentraler: mät tre saker från dag ett.

• Andel ärenden som avslutas med självvård
• Andel ärenden som omdirigeras (”fel nivå”)
• Median-tid från första kontakt till rätt åtgärd

Om du inte mäter dem blir triage lätt bara en ny formulärvägg.

2) Journaldokumentation: den tysta ROI-maskinen

Om du vill hitta mest effekt per investerad krona i AI i primärvården: titta på dokumentation. En AI-assistent som:

• sammanfattar patientens egna ord till strukturerad anamnes
• föreslår status- och plantext
• skapar förslag till patientinstruktion

…kan kapa minuter i nästan varje besök. Det är inte glamoröst, men det frigör tid som vården faktiskt saknar.

Ledarskapsfrågan: vem bestämmer vad som är ”god journal” när AI skriver utkast? Om ingen sätter ramarna får du variation, risk och låg acceptans.

3) Patientkommunikation som håller i januari också

Vårdappar fungerar fint när de används av digitalt vana patienter. Men i svensk primärvård måste lösningen fungera brett – även när det är stressigt, när vårdcentralen har vikarier och när patienten är orolig.

AI kan göra kommunikationen bättre genom:

• automatiserade, personaliserade uppföljningsmeddelanden
• språkstöd och förenklad text för bättre följsamhet
• standardiserade säkerhetsnät (”sök akut om…”) baserat på kontaktorsak

Min tydliga åsikt: patientkommunikation är ett patientsäkerhetsområde, inte ett marknadsföringsområde. Den bör ägas av medicinskt ansvariga – och det blir extra relevant när en medicinsk chef på leverantörssidan sätter standarden.

Vad rekryteringen säger om Sveriges riktning: regioner + leverantörer + AI

Att Visiba rekryterar från regionerna är en del av en större trend: kompetens som byggt lösningar i offentlig sektor går till bolag som kan skala dem nationellt.

Det finns en sund logik i det. Svensk vård behöver standardisering där det går, annars får vi 21 varianter av samma funktion. Men det skapar också en spänning: offentlig sektor vill ha kontroll, leverantörer vill ha tempo.

Där AI och life science möts på riktigt

Kopplingen till läkemedel och bioteknik är tydligare än många tror. När vårdappar blir navet i primärvården skapas bättre möjligheter för:

• uppföljning av läkemedelseffekt i vardagen (t.ex. PROMS/PREMS och symtomspårning)
• tidig signal om biverkningar via strukturerade återkopplingsflöden
• patientselektering till studier och uppföljningsprogram (med rätt juridik och samtycke)

AI gör detta skalbart: den kan strukturera data och identifiera mönster som annars drunknar i fritext och glömska. Men bara om flödena är byggda för det.

Snippet-vänligt påstående: När primärvårdens app blir datakälla, blir den också en del av Sveriges life science-infrastruktur.

Så blir er vårdapp AI-redo: en checklista för primärvård 4.0

Det här är en praktisk lista jag ofta återkommer till när man vill gå från ”vi borde testa AI” till ”vi får effekt utan att öka risken”.

Checklistan (bör gå att bocka av på 4–8 veckor)

1. Definiera ett enda kliniskt mål

   • Exempel: ”Minska återkontakter för okomplicerad UVI med 15% på 90 dagar.”

2. Besluta var AI får agera – och var den bara får föreslå

   • Regel: AI får skriva utkast, människor signerar.

3. Säkerställ dataminimering och spårbarhet

   • Logga: vilken input, vilken output, vem godkände.

4. Bygg ett “fallback-flöde”

   • Om AI/automationen fallerar: hur tar personalen över utan kaos?

5. Inför en enkel kvalitetsrond varje vecka

   • 10 slumpade ärenden: bedöm medicinsk kvalitet och kommunikation.

6. Träna personalen i “AI-läsning”

   • Det handlar inte om att kunna modeller, utan om att kunna upptäcka hallucinationer, bias och otydliga resonemang.

Om du vill få fart på det här snabbt: börja med journaldokumentation eller strukturerad anamnes. Triage är oftast mer komplext eftersom det påverkar vårdnivå och risk direkt.

Vanliga frågor jag får (och raka svar)

“Kan AI ersätta läkaren i digital primärvård?”

Nej. AI kan ta bort friktion, samla in anamnes och föreslå text. Medicinskt ansvar, prioritering och riskbedömning måste ägas av legitimerad personal.

“Varför behövs en medicinsk chef hos en plattform?”

För att plattformen i praktiken styr vårdprocessen. Designval i en app blir kliniska beslut i stor skala: vilka frågor som ställs, vilka varningar som triggas, vad som dokumenteras.

“Vad är största risken när vi rullar ut AI i vårdappen?”

Att man mäter fel saker. Om ni bara mäter “antal digitala besök” missar ni vårdutfall, omdirigeringar, återkontakter och arbetsmiljö.

Nästa steg för vårdcentraler och life science-team

Rekryteringen av Ulf Österstad till Visiba är intressant för att den pekar på en mognad: svensk digital primärvård går in i en fas där skalning, kvalitet och AI-integration blir viktigare än att lansera nya kanaler.

För dig som leder vårdcentral, regionprojekt eller jobbar i ett läkemedels-/bioteknikteam som vill koppla patientprogram till primärvårdens digitala flöden är min rekommendation enkel: börja där arbetet redan sker – i appens kontaktflöde och i journalen. När det fungerar där kan AI få verklig effekt.

Nästa inlägg i Primärvård 4.0-serien kommer att handla om hur man sätter upp AI-stödd anamnes så att den både sparar tid och höjer patientsäkerheten. Vilken del av er digitala kedja känns mest “skör” just nu: triage, dokumentation eller uppföljning?