Sök stöd för AI-kompetens i turism i Skåne–Blekinge

Tillväxtverkets nya utlysning öppnar 2026-01-13 och kan finansiera upp till 40 % av projektkostnaderna för kompetensutveckling i företag i Skåne och Blekinge. Det är en ovanligt konkret chans att göra något som många pratar om men få hinner genomföra: bygga AI-kunskap i organisationen så att digitalisering och grön omställning faktiskt händer i vardagen.

Jag ser samma mönster i besöksnäringen och i primärvården: tekniken finns, behoven är tydliga, men kompetensen är ojämnt fördelad. I vår serie ”AI för Svenska Vårdcentraler: Primärvård 4.0” har vi återkommit till en enkel sanning: AI blir värdefull först när personalen vet hur den ska användas, mätas och styras. Den här utlysningen går rakt på den punkten — och även om den riktar in sig på Skåne–Blekinges styrkeområden finns det tydliga kopplingar till AI i turism och besöksnäring.

Det här är stödet – och varför det passar AI-satsningar

Svar först: Utlysningen ska stärka företags konkurrenskraft genom kompetensutveckling, särskilt kopplat till digital och grön omställning, och kan finansiera projekt som utbildar anställda eller ger företag kompetenshöjande insatser.

Tillväxtverket efterfrågar projekt som motverkar kompetensbrist och stärker kompetensförsörjningen inom Skåne–Blekinges regionala styrkeområden (smart specialisering). Det kan handla om utbildning, rådgivning, coachning och kunskapsförmedling.

För turistföretag är AI sällan en ”IT-fråga”. Det är en verksamhetsfråga: bemanning, service, intäktsstyrning, gästkommunikation, kvalitetsarbete och hållbarhetsrapportering. Precis därför är kompetensutveckling en bättre start än att ”köpa ett AI-verktyg” och hoppas.

En bra tumregel: Om ni inte kan beskriva hur arbetssättet förändras efter införandet, är det inte en AI-satsning — det är en licens.

Vem kan söka, när och hur mycket?

Svar först: Utlysningen är relevant för juridiska personer i Skåne och Blekinge, med ansökan öppen 2026-01-13–2026-03-03, och stödnivån är max 40 % av totala projektkostnader.

Grundfakta ni behöver ha koll på

• Öppnar: 2026-01-13
• Stänger: 2026-03-03
• Beslut väntas: 2026-06
• Stödnivå: max 40 % (resterande 60 % är offentlig/privat medfinansiering)
• Geografi: Skåne och Blekinge
• Projektlängd: rekommenderat 3 år och 4 månader, längst till 2029-09-30

Två upplägg: direkt eller indirekt stöd

1) Direkt stöd till företag (”Box 16”)

• Projektägare/koordinator + företag som projektpartners.
• Företag kan få ekonomiskt stöd för t.ex. personalkostnader när personal deltar i utbildning.
• Rekommendation: max 10 företagspartners.

2) Indirekt stöd till företag (”Box 2”)

• Projektägare söker medel och erbjuder sedan kompetenshöjande insatser till företag.
• Företagen får inte ersättning för arbetstid, men kan få nytta via t.ex. rabatterade tjänster.

För många aktörer i besöksnäringen (destinationbolag, kluster, inkubatorer, branschorganisationer, kommunala utvecklingsbolag) är indirekt stöd ofta det smidigaste: ni kan nå många företag med ett sammanhållet upplägg och en gemensam metod.

Så kopplar ni utlysningen till AI i turism (utan att tappa relevans)

Svar först: Ni vinner på att formulera AI som en kompetens- och produktivitetsfråga, koppla den till smart specialisering och visa hur insatsen stärker SMF:s konkurrenskraft i Skåne–Blekinge.

Utlysningen prioriterar styrkeområden som tech, smart industri och innovationssystem. För ett turistprojekt gäller det att översätta besöksnäringens behov till dessa logiker.

Konkreta AI-spår som passar kompetensutveckling

Här är AI-områden som ofta ger snabb nytta i turism — och som samtidigt är kompetensdrivna:

• AI för kundservice och bokning: triagering av inkommande frågor, flerspråkig gästkommunikation, automatiserade svar med kvalitetskontroll.
• Efterfrågeprognoser och intäktsstyrning: enklare ML-modeller för beläggning, prissättning och kampanjplanering.
• Operativ planering: bemanningsprognoser, inköp och minskat svinn (särskilt relevant för mat/konferens).
• Text- och dokumentstöd: policyer, rutiner, kvalitetshandböcker, hållbarhetsunderlag, utbildningsmaterial.
• Datakvalitet och datastyrning: ”den tråkiga biten” som avgör om AI fungerar.

Koppla gärna AI till både digital och grön omställning. Ett exempel: bättre prognoser minskar överproduktion, svinn och onödiga transporter.

Låna tänket från primärvården (Primärvård 4.0)

I primärvårdssammanhang pratar vi ofta om fyra steg: rätt ärende, rätt kanal, rätt kompetens, rätt uppföljning. Översatt till besöksnäringen blir det:

1. Rätt gästfråga till rätt svar (AI-stöd i kundservice)
2. Rätt erbjudande till rätt gäst (segmentering och personaliserad kommunikation)
3. Rätt bemanning vid rätt tid (prognos + planering)
4. Rätt kvalitet och lärande (mätning, rutiner, förbättringsloop)

Det är ett språk som projektägare, företag och finansiär brukar förstå — och det hjälper er beskriva förändringsteori och resultatkedjor.

3 steg: bygg ett projekt som håller hela vägen

Svar först: Ett starkt projekt kombinerar behovskartläggning, utbildning i vardagsnära arbetsflöden och en mätbar effektkedja som visar produktivitet, kvalitet och inkludering.

Steg 1: Börja i arbetsflöden – inte i verktyg

De projekt som faller igenom gör ofta samma misstag: de beskriver ”AI” som om det vore ett ämne, inte ett arbetssätt.

Gör i stället en kort kartläggning:

• Var uppstår köer och väntetider?
• Vilka frågor tar mest tid i reception, telefon och mejl?
• Var sker flest fel (bokningar, fakturor, allergiinformation, språkförbistringar)?
• Vilka uppgifter kräver mänsklig fingertoppskänsla — och vilka gör det inte?

Formulera sedan 2–3 prioriterade use case som utbildningen ska stötta.

Steg 2: Designa utbildning som går att använda nästa dag

Bra kompetensutveckling för AI är sällan en heldag om ”framtiden”. Den är modulär, praktisk och kopplad till företagets data.

Exempel på utbildningsmoduler (som passar både direkt och indirekt stöd):

• Prompt- och kvalitetsarbete: hur man får konsekventa svar, hanterar fel och minskar hallucinationer.
• Dataminimera och skydda: vad som aldrig ska in i ett AI-verktyg, särskilt vid personuppgifter.
• Processdesign: hur AI-stöd byggs in i boknings- och serviceprocesser utan att skapa extra steg.
• Uppföljning: mätetal som faktiskt säger något (tidsbesparing, svarstid, NKI, avbokningar, svinn).

Här finns en tydlig parallell till vårdcentraler: journalsäkerhet och patientintegritet motsvaras i turism av gästdata, betalningsinformation och rykte. AI måste hanteras professionellt.

Steg 3: Gör effektkedjan mätbar (och skriv den begripligt)

Utlysningen betonar resultatkedjor och förändringsteori. Gör det enkelt att följa:

• Aktiviteter: utbildning, coachning, pilotinförande, uppföljningsworkshops
• Resultat (förmågor): personal kan använda AI-stöd i X processer med Y kvalitet
• Beteenden: nya rutiner, standardiserade svarsmallar, mätning varje vecka
• Effekter: kortare svarstid, högre gästnöjdhet, jämnare beläggning, minskat svinn

Det är också här ni kan visa att ni tar styrning på allvar.

Vanliga fallgropar (och hur ni undviker dem)

Svar först: De vanligaste misstagen är oklar statsstödslogik, underskattad likviditet och för svag jämställdhets- och hållbarhetsintegrering.

Likviditet: pengarna kommer i efterskott

Stödet betalas ut i samband med rapportering av genomförda insatser. Det betyder att ni behöver planera kassaflödet. Jag har sett projekt där allt var rätt på papperet, men där tempot dog när likviditeten tog slut.

Praktiskt råd: bygg budget och tidsplan så att ni klarar 3–6 månader av genomförande utan utbetalning.

Jämställdhetsintegrering: gör den konkret

Kravet är inte en ruta att kryssa i. Det ska påverka designen. I AI-projekt kan ni göra det konkret genom att:

• säkerställa att utbildningstillfällen fungerar för olika scheman och roller
• mäta deltagande per roll och kön (och analysera avvikelser)
• granska om AI-stödet riskerar att förstärka stereotypa bemötanden i service

Indirekt vs direkt stöd: välj efter era verkliga förutsättningar

Om företagen behöver ersättning för arbetstid kopplat till utbildning kan direkt stöd vara rätt. Om ni vill skala till många företag och skapa ett gemensamt lärprogram är indirekt stöd ofta effektivare.

Snabba svar på frågor ni troligen har

Kan turistföretag passa in i “smart specialisering”?

Ja, om ni kopplar projektet till regionernas styrkeområden via tech, digitalisering, datadrivna arbetssätt, hållbar produktion/konsumtion eller innovationssystem — och visar nytta för SMF.

Måste AI vara huvudfokus?

Nej. Men kompetensutvecklingen ska tydligt stärka företagens konkurrenskraft. AI fungerar bäst som ett medel för bättre produktivitet, kvalitet och hållbarhet.

När bör vi börja förbereda ansökan?

Nu. 2025-12-21 är det perfekt läge att säkra partners, definiera use case och få ihop förändringsteorin innan portalen öppnar 2026-01-13.

Nästa steg: gör det enkelt för er själva

Utlysningen om finansiering till företags kompetensutveckling i Skåne–Blekinge är en praktisk möjlighet att få ordning på AI-kompetensen — inte bara testa enstaka verktyg. Satsa på utbildning som förändrar arbetsflöden, mät effekterna tydligt och bygg ett upplägg där både digital och grön omställning blir synliga i resultat.

Om du följer vår serie om AI för Svenska Vårdcentraler: Primärvård 4.0 känner du igen logiken: bättre service, bättre flöden och mindre stress uppstår när tekniken får en plats i arbetssättet. Samma sak gäller i besöksnäringen.

Ni som agerar tidigt får ett försprång. Vilket av era arbetsmoment skulle ge mest effekt om personalen hade ett AI-stöd som de faktiskt behärskar — kundservice, planering eller uppföljning?